40 procent överlever inte sin cancersjukdom

Det finns så otroligt mycket kvar att göra inom svensk cancervård. Visst har forskningen gjort stora framsteg, och visst kan många behandlas framgångsrikt och fortsätta sina liv med en kronisk cancersjukdom.
Katarina Johansson, Ordförande, Nätverket mot Cancer. Foto: André de Loisted

Allt fler överlever. Men vi måste våga prata om att cancer fortfarande är en dödlig sjukdom för många. 40 procent av dem som drabbas lever inte fem år efter sin diagnos. Hur kan den siffran minska? Det sätter vi fokus på under Världscancerdagen 4 februari då vi debatterar under rubriken: Frisk i ett land – sjuk i 21.

Den finns en tro på att vi i Sverige gör allt vi kan, att sjukvården är enastående och att det ingen annanstans går att göra mer än här. Låt mig slå hål på den myten.

 

Slöseri med pengar

Nu har det gått nästan 10 år sedan vi fick den nationella cancerstrategin av dåvarande socialminister Göran Hägglund (KD). Ett storstilat dokument, nu skulle det bli förbättringar!

En del har hänt, men förändringar går alldeles för långsamt och byggs ofta på med nya administrativa funktioner. Vi har processledare, samverkansgrupper, koordinatorer och det talas om ledtider och tvärfunktionell samverkan. Men sällan om patienten.

”Det gör ont i hjärtat både för patienternas och skattebetalarnas skull.”

Det är sjukvårdens organisation, eller snarare administration av den samma, som är vägledande för förändringsarbetet och som skapar nya resurs- och personalkrävande byråkratier kring själva organiserandet. Stockholms Läns Landstings köp av organisationskonsulter från Boston Consulting Group har timtaxor på 2 600 kronor. En total nota på en kvarts miljard – är ett plågsamt exempel på ett sanslöst slösande med pengar. Det gör ont i hjärtat både för patienternas och skattebetalarnas skull.

 

Så ser vi till att fler överlever

Vi blir friska i ett land, men sjuka i 21 olika landsting. Den hälso- och sjukvårdslag som kom 1982 hade som mål att ge ”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”. Men de 21 landsting och regioner som är ansvariga för vården har under dessa 35 år inte lyckats uppfylla denna lagstiftning, utan orättvisorna och ojämlikheterna bara ökar istället.

”Deras liv hade kunnat räddas.”

Tusentals personer med cancersjukdom dör på grund av detta i onödan, deras liv hade kunnat räddas. Men patienter har inga rättigheter, snarare ser vi en förändring där du numera i princip ska framföra dina klagomål på sjukvården till den som är verksamhetsansvarig för den vård du vill klaga på.

 

Fler överlever, men fortfarande alldeles för få. Foto: Mostphotos

 

Väntertider måste minskas

Att jobba inom sjukvården är ett serviceyrke. Precis som exempelvis en brandman, som släcker bränder alla tider på dygnet och även under semestrar och storhelger. Vi skulle bli förvånade om brandförsvaret förbjöd bränder på lördagskvällar på grund av sin ledighet.

”Ytterligare 12 liknande fall har utretts”

Cancer tar inte semester eller helgledigt. Men det gör sjukvården. Vi har alla berörts av cancersjuke Bertil Gustafsson i Stockholm som fick vänta så länge på operation för sin cancer i bukspottkörteln att det var för sent. Cancern spred sig och blev obotlig. Ytterligare 12 liknande fall har utretts på Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, där patienter inte fått operation.

En positiv sak för boende i Stockholm och Gotland är att det sedan 2008 erbjuds provtagning för att upptäcka tarmcancer. I övriga landet utreds frågan, år ut och år in. Kanske att vi nån gång på 2020-talet kan se provtagningar i hela landet? Tidigt upptäckt tarmcancer går att bota. Långt gången spridd tarmcancer har betydligt sämre utgång – få överlever.

 

Alla dagar året runt

En del cancer kan förebyggas med vaccination. Sedan 2012 erbjuds flickor HPV-vaccination för skydd mot livmoderhalscancer. Tänk att vi kan vaccinera våra barn så att de överlever framtida cancer! Enklare kan det knappast bli, men fortfarande är det djupt orättvist att pojkarna blir utan. HPV, humant papillomvirus, kan även orsaka peniscancer, cancer i analöppningen och vissa typer av mun – och halscancer. Vaccination av pojkar utreds vidare…

”Var tionde minut får en ny person ett cancerbesked.”

Var tionde minut får en ny person ett cancerbesked. Låt oss prata om dessa patienter 365 dagar om året.

Nätverket mot cancer kräver att cancer ska ses som en akutsjukdom – alla dagar året runt! Då slipper människor dö i onödan.

 


För alla cancerberörda

Det är vi som är Nätverket mot cancer; Barncancerfonden, Blodcancerförbundet, Cancerkompisar, Cancerföreningen Palema, ILCO tarm- uro- och stomiförbundet, Lungcancerföreningen, Njurcancerföreningen, Nätverket mot gynekologisk cancer, Sarkomföreningen och Svenska Ödemförbundet samt Bröstcancerföreningar Auroro och Mun- och halscancerföreningen Stockholm. Tillsammans representerar vi mer än 30 000 cancerberörda.

 

Vill ni vara med?

Samtliga cancerprofilerade patient- och intresseorganisationer är välkomna till samarbetet inom Nätverket mot cancer.

 

Säg JA till jämlik cancervård nu!

Stöd Nätverket mot cancer i kampen för alla cancerberörda. Bli stödmedlem.www.natverketmotcancer.se

 

Ge en gåva!

Du kan stödja Nätverket mot cancer genom donationer och minnesgåvor till Nätverket mot cancers verksamhet. Betala gärna via Swish (nummer 1234204947) eller till vårt bankgiro (nummer: 513-4697). Skriv ”gåva” under meddelande. Genom att uppge dina kontaktuppgifter, och gärna även e-postadress, ger du oss möjlighet att kunna tacka.

Skrivet av: Katarina Johansson 2 februari, 2018