Precisionsmedicin – ett värdefullt verktyg i framtida cancervård

Stora resurser har genom en rad år satsats för att in i minsta detalj förstå hur cancer uppstår och utvecklas. Detta har skett genom ett flertal banbrytande forskningsprojekt med olika inriktning som bland annat identifierat genetiska förändringar som har betydelse för förfinad diagnostik och riskbedömning, men som även kan användas för att utvärdera behandlingssvar för den enskilde patienten.
Precisionsmedicin för en bättre cancervård. Foto: Pexel
Foto: Pexel

Den gentiska koden

De senaste åren har ett helt nytt verktyg för att sekvensera, dvs läsa den genetiska koden, tillkommit. Denna teknik, ofta kallad nästa generations sekvensering (NGS), möjliggör analys av delar eller hela arvsmassan. Det är både snabbare och mer kostnadseffektivt än tidigare. Denna utveckling har även snabbat på utvecklingen av nya så kallade precisionsmedicin. Dessa slår mot just de förändringar som finns i en enskild elakartad förändring och av analyser som gör det möjligt för sjukvården att välja rätt behandling.

 

”Finns bara i klinisk rutin för vissa frågeställningar och vid enstaka centra”

 

Sjukvården har arbetat länge med att förutse svar på målriktad behandling och gjort det väl. Mer begränsade så kallade genpaneler (ofta omfattande cirka 20-50 gener) används nu i klinisk rutindiagnostik för ett antal cancersjukdomar (t.ex. lungcancer, tjocktarmscancer och leukemier) vid flertalet av landets universitetssjukhus. De mest genomgripande analyserna, där hundratals eller kanske alla gener analyseras, finns samtidigt bara i klinisk rutin för vissa frågeställningar och vid enstaka centra i landet.

 

Precisionsmedicin ska vara tillgängligt för alla

Landets alla cancerpatienter, oavsett vilken region man tillhör, ska kunna dra nytta av de senaste sekvenseringsmetoderna. För detta har ett initiativ tagits av forskargrupper och sjukvårdsenheter. De har arbetat med storskalig sekvensering för att göra den nya tekniken till en naturlig del av cancersjukvården. Initiativet, Genomic Medicine Sweden (GMS), har samlat alla landets universitetssjukhus och medicinska fakulteter. Målet är att bygga upp en gemensam, nationell infrastruktur för att kunna lösa viktiga frågor som ett enskilt sjukhus inte kan lösa.

Detta gäller t.ex. att bygga upp en gemensam IT-infrastruktur/databas inom sjukvården för att lösa utmaningarna inom databeräkning, tolkning och datalagring. Med patienten i centrum läggs fokus till att börja med på ärftliga sjukdomar, cancer och infektionssjukdomar, men kommer så småningom även att utökas till folksjukdomarna (t.ex. diabetes, hjärtkärlsjukdomar).

 

En motor i utvecklingen

Samtidigt är tanken att skapa regionala kompetenscentra inom varje sjukvårdsområde. Dessa så kallade centra för genomisk medicin ska kunna vara motor i utvecklingen och samla de olika delarna av sjukvården. Allt för att kunna hjälp cancerpatienter på bästa sätt inom respektive sjukvårdsregion.

 

”Patientföreningar, såsom Nätverket mot Cancer, kommer även att engageras”

 

Initiativet är i en intensiv fas där en konstruktiv diskussion med framförallt företrädare för sjukvård och universitet förs för att konkretisera mål, organisation och genomförande av projektet. Nyligen tillsattes en Nationell styrgrupp, som består av ledamöter från alla sjukvårdsregioner och medicinska fakulteter samt ledamöter från näringslivet. Patientföreningar, såsom Nätverket mot Cancer, kommer även att engageras för att ta till vara deras viktiga kunskap och erfarenheter under uppbyggnaden av GMS.

 

Samarbete för nytänkande medicinering

Förhoppningen är också att initiativet kommer utgöra en nationell forskningsresurs. Detta för att hitta nya sjukdomsorsakande förändringar som kan ligga till grund för utveckling av nya läkemedel och stimulera till kliniska prövningar. Ett nära samarbete med industrin kommer då vara centralt. Detta för att vi som land ska ha tillgång till nya mediciner. Sverige ska vara ett attraktivt land att genomföra kliniska prövningar i.

Sammanfattningsvis är vår förhoppning att GMS ska spela en central roll för införandet av en jämlikt fördelad precisionsmedicin inom svensk sjukvård.

 


Anders Edsjö, överläkare, sektionschef, Klinisk genetik och patologi, Region Skåne.Anders Edsjö
Överläkare, sektionschef, Klinisk genetik och patologi, Region Skåne.

 


Rosenquist Brandell, professor, överläkare, Klinisk genetik, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhusetRichard Rosenquist Brandell
Professor, överläkare, Klinisk genetik, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset.

Skrivet av: Kampen mot cancer 20 juni, 2018