RAS-test direkt vid ­diagnosen spridd tarmcancer

Årligen drabbas drygt 6 000 patienter av tarmcancer och uppskattningsvis lever cirka 20 000 patienter med tarmcancer, som diagnostiserats de senaste fem åren.
Marie Stéen och Christer Stéen. Foto: David Larsson

Riktlinjerna för tarmcancer bygger på gammal data, de har inte uppdaterats sedan 2014. Detta medför bland annat att nya behandlingar inte finns med som rekommendationer, att det för RAS-biomarkörtest inte sägs att det ska användas direkt vid diagnos av spridd tarmcancer, detta i sin tur ger en orättvis tarmcancervård.

 

Ett spännande steg framåt för tarmcancer

 

För tarmcancerpatienter med spridd cancer finns det effektiva biomarkörtestet, RAS-test, som identifierar om tumören är muterad i RAS genen eller inte (så kallad ”vildtyp”). Testresultatet indikerar vilken typ av behandling som patienten skall ha. Patienter utan mutationer kan få ytterligare tilläggsbehandling med så kallade anti-EGFR behandling.

Cirka femtio procent av tarmcancerpatienter i Sverige är lämpade för denna typ av behandling. Utvecklingen av antikroppsläkemedel, som till exempel EGFR-hämmare, är ett spännande steg framåt vid behandling av till exempel spridd tarmcancer.

Motsvarande test görs inte per automatik vid spridd tarmcancer.

Vid misstanke om till exempel spridd bröstcancer så görs motsvarande HER-2 test per automatik vid diagnostillfället. Motsvarande test görs inte per automatik vid spridd tarmcancer. RAS-test görs endast direkt vid diagnos på ett fåtal sjukhus i landet, medan man på de flesta ställen enbart RAS testar selekterade patienter där man överväger att ge antikroppsbehandling i ett senare skede men inte från behandlingsstart. Om man inte ger anti-EGFR redan i första linjens behandling ger det patienten sämre överlevnadssiffror.

 

Kvinna med ont i magen. Foto: Mostphotos

RAS-test räddade Christers liv

 

För 12 år sedan, när Christer Stéen var 51 år, fick han diagnosen spridd tarmcancer. Först 2011, det vill säga 6 år efter diagnosen hörde de talas om RAS-biomarkörtestet, främst för att Marie jobbade med dessa frågor inom patientföreningen ILCO.

– Så här i efterhand kan jag bli upprörd över att de inte direkt 2005 tog ett RAS-test på Christer, svaret på RAS-testet är ju en förutsättning för att kunna ge korrekt antikroppsbehandling. Jag förstår faktiskt inte varför man inte testar direkt när patienten får diagnos spridd tarmcancer, säger Marie Stéen.

Idag är det således patienten själv som får ställa krav och söka vård i andra landsting.

– Christer slapp biverkningar från ineffektiva behandlingar och fick rätt behandling i rätt tid. Idag är det således patienten själv som får ställa krav och söka vård i andra landsting.  Något som både är tidsödande och tar mycket energi när all kraft behövs för att sätta sig in i sjukdomsdiagnosen, säger Marie Stéen.

Ett av ILCO:s viktigaste krav är nu att biomarkörtest införs som standard direkt vid diagnos spridd tarmcancer oavsett var man bor.

Skrivet av: Susanne Raaf 2 februari, 2018