Mouna Esmaeilzadeh, Dr MD. PhD. Foto: Åsa Stöckel/Sveriges Radio
Mouna Esmaeilzadeh, Dr MD. PhD. Foto: Åsa Stöckel/Sveriges Radio

Ny teknik utvecklas i raketfart. Vi har gjort fantastiska framsteg de senaste 100 åren; cancerdödligheten har sjunkit med 25 procent de senaste 25 åren. Men det är inget i jämförelse med det vi kommer att bevittna under de kommande 100 åren. För utvecklingen är exponentiell, det innebär att dessa 100 år inte kommer att motsvara 100 år av framsteg med dagens utvecklingstakt, utan närmare 20 000 år av framsteg.

 

”Den utvecklingen står vi inför när det gäller hälsa.”

 

Det är ganska svårt för vår hjärna att greppa. Men tänk bara på utvecklingen vi sett inom mobiltelefoni och internet de senaste 20 åren. Den utvecklingen står vi inför när det gäller hälsa. Försök att föreställa dig vad vi kan göra inom ramen för 20 000 års utveckling. Redan inom de närmaste fem åren kommer vi att bevittna helt makalösa innovationer inom cancerforskning.

 

Trojanska hästar

Nyligen gjordes banbrytande cancerforskning med hjälp av nanorobotar. Dessa fungerar som trojanska hästar för att transportera medicin vars uppgift är att döda cancerceller. Inom 48 timmar efter det att forskarna hade sprutat in dessa robotar hade kroppen rensats från cancerceller – utan att skada de friska cellerna. Detta har nu testats på möss och grisar som gjorts sjuka med mänskliga cancerceller. Nästa steg är att testa på människor.

 

Ny teknik kan hjälpa oss att vinna kampen mot cancer. Foto: Mostphotos

 

Ny teknik räddar liv

Just nu pågår en kapplöpning i världen om teknologier som artificiell intelligens och genetiska saxar. I Kina har man redan börjat behandla cancersjuka med en annan banbrytande teknologi som räddar liv – så kallade genetiska saxar eller CRISPR. Hur kommer Sverige stå sig i det här racet? Och är det etiskt försvarbart att inte ställa sig längst fram i utvecklingen och börja erbjuda våra cancersjuka teknik som faktiskt kan rädda liv?

 

Vi ska vinna kampen

Kanske kommer vi om tio år se tillbaka på cancer som ett historiskt fenomen som inte längre hotar våra liv. Men det är en aktiv kamp som vi måste föra för att åstadkomma det. Och här har vi – patienter, läkare, politiker – en roll att spela i kampen mot cancer. Vi måste ständigt ifrågasätta oss själva. Har vi rätt inställning som omfamnar ny teknik och förändring och som pushar för att implementera teknik som räddar liv?

 

”Än idag är cancer väldigt stigmatiserande”

 

Än idag är cancer väldigt stigmatiserande. Vi ser fortfarande unga liv som skördas och förloras mot de här hemska sjukdomarna. Men det kommer att ändras radikalt inom de närmaste åren. Vi ska vinna kampen över cancer – steg för steg – teknik för teknik – liv för liv.

 

Text: Mouna Esmaeilzadeh

Skrivet av: Kampen mot cancer 06-2018
Cancervård i framtiden enligt experterna från branschen. Foto: Photema/Nicklas Höglund/Bayer

 

Göran Hägglund, senior rådgivare, ställer branschens ledande experter mot väggen. Läs vad experterna tycker om framtidens cancervård utifrån frågeställningen nedan:

  1. Det knyts stora förhoppningar till att digitalisering och Artificiell intelligens (AI) ska bidra till en bättre vård. På vilket sätt kan digitaliseringen bidra till en bättre cancervård?
  2. Många bedömare anser att Sverige tappar mark i förhållande till omvärlden när det gäller medicinsk forskning. Hur kan vi skapa förutsättningar för att ännu mer framgångsrik cancerforskning ska bedrivas i Sverige?

 


 

Per BayerPer Sandström Medicinsk chef på Bayer Skandinavien

 

1. Det knyts stora förhoppningar till att digitalisering och Artificiell intelligens (AI) ska bidra till en bättre vård. På vilket sätt kan digitaliseringen bidra till en bättre cancervård?

Det är en revolution som ger cancervården stora möjligheter. AI kan bli ett beslutsstöd för läkare och öka möjligheterna att identifiera biomarkers för att kunna välja rätt precisionsmediciner för bästa effekt.

Digitaliseringen innebär även bättre resursutnyttjande, ökad tillgänglighet, minskat dubbelarbete och ökad produktivitet. Det minskar behoven av sjukhusbesök. Patienten själv förmedlar informationen. Rätt använt kan det även minska risken för fel, exempelvis vid sällsynta cancersjukdomar.

 

2. Många bedömare anser att Sverige tappar mark i förhållande till omvärlden när det gäller medicinsk forskning. Hur kan vi skapa förutsättningar för att ännu mer framgångsrik cancerforskning ska bedrivas i Sverige?

En avgörande faktor är att skapa incitament för klinikerna att bedriva forskning och kliniska prövningar i högre utsträckning. Idag uppfattar vissa detta som ett extra arbete. Men utan forskning stannar utvecklingen. De kliniker som utför prövningar systematiskt bör uppmuntras och få morötter.

En annan viktig faktor är vården och läkemedelsbranschen fortsätter samarbeta. Tidigare har det funnits en slags beröringsskräck. Utvecklingen av nya behandlingsmetoder kräver att vi jobbar ihop.

L.SE.MKT.06.2018.3427 Juni 2018

Foto: Bayer

 


 

Markus på MerckMarkus Finzsch Medicinsk chef på Merck

 

1. Det knyts stora förhoppningar till att digitalisering och Artificiell intelligens (AI) ska bidra till en bättre vård. På vilket sätt kan digitaliseringen bidra till en bättre cancervård?

Ökad kunskap leder till att patienten kan driva viktiga frågor. Ett exempel på detta är det svenska patient/entrepenörsdrivna företaget #waroncancer, som syftar till att vara en digital mötesplats för att berätta sin historia och stödja varandra.Det finns andra lovvärda initiativ exempelvis digital vårdplan vilket har funnits som pilotprojekt sedan 2017. Andra viktiga ting är utveckling av olika appar, vilka kan hjälpa patienten både till ökad förståelse för sin sjukdom, men också ett stöd för complience, etc.

Utvecklingspotentialen är enorm och vi är bara i dess linda.

 

2. Många bedömare anser att Sverige tappar mark i förhållande till omvärlden när det gäller medicinsk forskning. Hur kan vi skapa förutsättningar för att ännu mer framgångsrik cancerforskning ska bedrivas i Sverige?

Sverige ses fortfarande som en stark klinisk forskningsnation, även om vi har förlorat mycket de senaste åren. Det är av yttersta vikt att vi fortsätter att investera monetärt i klinisk forskning i kombination med akademisk forskning. Samarbete mellan näringsliv och universitet/högskolor är både intressant och nödvändigt.

Vi vill väl fortsätta vara en nation som kan attrahera internationell forskningsexpertis likväl som att producera högkvalitativ forskning ur en internationellt perspektiv.

Vidare  måste vi utveckla bra villkor för forskningen i Sverige så att vi kan attrahera i internationella företag att investera i forskarsverige.

 

Foto: Photema

 


 

JanssenKristina Sandström Medicinsk chef på Janssen

 

1. Det knyts stora förhoppningar till att digitalisering och Artificiell intelligens (AI) ska bidra till en bättre vård. På vilket sätt kan digitaliseringen bidra till en bättre cancervård?

Skapandet av en nationell datahantering kan koppla ihop sjukhusens olika datasystem är tekniskt sett fullt möjlig och har varit så länge. I Danmark har man till exempel redan tagit steg mot en gemensam databas. Artificiell intelligens (AI) inom vården kommer inom kort att kunna förbättra möjligheterna att ställa rätt diagnos samt ge effektivare beslutsstöd inom vården. Med all den medicinska kunskap vi har idag är det i stort sett omöjligt för en läkare att hålla reda på alla olika tillstånd och diagnoser som kan förekomma. Att ta fram beslutsstöd som via AI kan hjälpa till att känna igen de olika variationerna och komma med förslag på lämpliga åtgärder och behandling skulle vara till stor hjälp. Detta kan leda till att olika cancerdiagnoser fastställs tidigare, speciellt i de svårupptäckta fallen där symtomen är otydliga eller liknar andra mindre farliga tillstånd.

 

2. Många bedömare anser att Sverige tappar mark i förhållande till omvärlden när det gäller medicinsk forskning. Hur kan vi skapa förutsättningar för att ännu mer framgångsrik cancerforskning ska bedrivas i Sverige?

Många politiker talar idag om vikten av Life science och medicinsk forskning. Det är dock viktigt att komma ihåg att vården styrs av ett enda uppdrag – nämligen att producera vård. Det betyder att det i praktiken inte finns utrymme att bedriva eller delta i forskningsverksamhet. I Danmark och Finland har regeringarna satsat hårt på att tillgängliggöra forskningstillfällen i landet. I Danmark genom att till exempel satsa på en nationell gemensam databas samt bygga upp forskningskliniker för tidig läkemedelsforskning. I Finland har man kopplat ihop nationella populationsregister med biobanker för att kunna bedriva världsledande forskning inom genteknik och individbaserad läkemedelsbehandling (individualiserad medicin). Här har Sverige en del att lära för att skapa en framgångsrik cancerforskning.

 

Foto: Nicklas Höglund

 


 

Skrivet av: Kampen mot cancer 06-2018
Barn drabbas tragiskt nog också, men målsättningen är att alla ska överleva barncancer. Foto: Unsplash
Foto: Unsplash

Gensekvensering är en metod som analyserar en människas DNA vilket gör att man ser samtliga avvikelser i en tumörs arvsmassa. För forskningen innebär projektet ett steg framåt i kampen mot barncancer.

 

Säkrare diagnos

– Satsningen som Barncancerfonden gör innebär att vi ibland blir säkrare på diagnos, ibland bättre på att förutsäga prognosen och att vi kan hitta avvikelser som direkt påverkar behandlingen, säger Per Kogner, professor i barnonkologi vid Karolinska institutet.

– Vi kommer också att lära oss mer om varför barn får cancer och i vilka fall ärftlighet kan komma att spela in.

 

Precisionsmedicin

Per Kogner fick tillstånd att använda en precisionsmedicin, en medicin riktad mot en muterad gen, när gensekvenseringen visade att läkemedlet potentiellt skulle kunna vara verksamt på en av hans unga patienter. Det blev barnets räddning och ger hopp om framtiden. Det finns några saker som är av särskild betydelse för att fler barn ska klara sig.

”Det finns en risk för komplikationer senare i livet.”

– Barn är inte små vuxna. Man kan inte ge exakt samma medicinering och behandling som man ger till en vuxen. Det finns en risk för komplikationer senare i livet. De har inte vuxit färdigt, organen är inte fullt utvecklade och de har också andra hormonella förutsättningar. Det måste man ta hänsyn till när man utvecklar precisionsmediciner för unga, säger Kerstin Sollerbrant som är forskningschef på Barncancerfonden.

 

Kerstin Sollerbrandt, Barncancerfonden
Kerstin Sollerbrandt, forskningschef på Bancancerfonden. Foto: Karl Nordlund

 

Viktigt att testa cancermediciner

Kerstin Sollerbrant menar ändå att det är viktigt att mediciner som ges till vuxna även testas på barn då det ofta är samma biologiska mekanismer som styr cancer. Det är även av stor betydelse att läkemedelsföretagen får upp ögonen och satsar på cancermediciner för unga. Kerstin Sollerbrant vill också lyfta fram Barntumörbanken som är en av Barncancerfondens infrastruktursatsningar.

– Det är en biobank med vävnad från cancertumörer på barn. Med hjälp av den kommer vi att kunna utveckla forskningen och öka förståelsen av sjukdomsmekanismer vid olika barntumörer.

 

Allt fler barn överlever cancer

Överlevnaden för barn med cancer har ökat avsevärt de senaste decennierna. Idag blir fyra av fem friska.

– Det är en fantastisk utveckling. Men vårt mål är att alla barn med cancer ska överleva. Det målet kommer vi att nå i framtiden.

Skrivet av: Mathias Pernheim 06-2018
Hudcancer växer lavinartat hos svenskar. Foto: Unsplash
Foto: Unsplash

Hudcancer är nu vår andra vanligaste cancersjukdom. Att bränna sig är farligt då de områdena kan utveckla hudcancertumörer. Det finns flera olika hudcancersjukdomar men gemensamt är att de triggas av solen.

”Mitt bästa råd är att unvika direkt sol”

– Solen är den stora riskfaktorn för hudcancer framförallt för huvud och hals så glöm inte att smörja in solkräm även på halsen och nacken och skydda huvudet med keps eller hatt. Mitt bästa råd är dock att undvika direkt sol, säger Margareta Haag ordförande Nätverket mot cancer Solskola.

 

Parasoll på strand. Foto: Unsplash
Margaretha Haag, Ordförande i Nätverket mot cancer, menar på att det bästa vi kan göra för att skydda oss från hudcancer helt enkelt är att unvika solen helt. Foto: Unsplash

 

Hudcancer drabbar allt fler

Merkelcellskarcinom är den snabbaste växande av alla olika hudcancersjukdomar, men kunskapen och kännedomen hos allmänheten är låg. Det är en förhållandevis liten patientgrupp men förekomsten har fördubblats på 20 år i Sverige. Merkelcellskarcinom är även kopplad till ett polyomavirus och det är en aggressiv hudcancer med hög återfallsfrekvens och hög dödlighet.

– Att den ökar är skrämmande. Det är därför viktigt att kolla alla sina hudförändringar och inte bara leverfläckar. Var extra uppmärksam på om du har en upphöjd knöl eller prick på eller under huden som är röd, rosa eller rödviolett, säger Margareta Haag.

 


Fakta om Merkelcellscancer

 

  • Det är en ovanlig men aggressiv form av hudcancer. Tidig upptäckt och behandling är mycket viktig.
  • Det finns en koppling mellan denna hudtumör och ljus hudtyp, solexponering, hög ålder och nedsatt immunförsvar, samt en klar koppling till ett virus.
  • Symptom är att den ofta börjar med en plötslig tillväxt av en röd, rosa eller rödviolett och relativt hård upphöjning på eller under huden.
  • Ett nytt immunläkemedel ger möjlighet till en betydligt bättre behandlingsresultat än tidigare.

 

Margaretha Haag, Ordförande Nätverket mot cancerMargaretha Haag
Ordförande i Nätverket mot cancer

Skrivet av: Kampen mot cancer 06-2018
Privata bidrag för att forskningen kan fortgå. Foto: Mostphotos
Foto: Mostphotos

 

Sedan Cancer- och Allergifonden grundades 1994 har man delat ut en kvarts miljard kronor. Fem sjättedelar ges till förebyggande och miljörelaterad cancer- och allergiforskning och resten går primärt till cancersjuka och allergiker som är i behov av ekonomiskt stöd för kostnader relaterade till bland annat hälso- och rehabiliteringshem samt alternativa mediciner. Organisationen är ideell och arbetar utan vinstintressen.

 

Majoriteten av folksjukdomarna

– Fram till Cancer- och Allergifonden startades fanns ingen stiftelse för miljörelaterad cancer. Cancer- och allergisjukdomar hör till de största folksjukdomarna i Sverige som dessutom ökar starkt, säger Mikael Björnstedt, professor vid Karolinska Institutet, som leder ett forskningsprojekt runt selenföreningars roll för miljörelaterad cancer och resistent tumörsjukdom.

 

”Privata medel är kritiska för forskningen”

 

Mikael Björnstedt förklarar att staten knappt lägger några pengar på cancerforskningen varför privata medel är kritiska för forskningen.

– Forskningen skulle stå still utan stiftelser. Alla stiftelser behövs och har sin mission.

 

Immunförsvaret är kopplingen mellan allergi och cancer

En gemensam nämnare mellan cancer och allergi är immunförsvaret. Vid allergi blir immunförsvaret överkänsligt för något visst ämne och immunförsvarets celler överreagerar på ämnet. Detta orsakar en inflammation och allergiska symptom.

När det gäller cancer reagerar ofta immunförsvaret inte tillräckligt starkt.

– Förutom immunförsvaret påverkar vår närmiljö våra kroppars självförsvarssystem.

 

Forskning visar på positiv effekt av selen

Selen är ett livsnödvändigt spårämne som man blir sjuk eller rentav dör om man har för lite av och som kan vara mycket giftigt vid höga halter. Redan för mer än 100 år sedan såg man att Selen hade en effekt på cancerceller. Men det är inte förrän nu man genomför systematiska kliniska studier med selen.

 

”Selen är så gott som biverkningsfritt.”

 

– Tumörceller är mycket känsligare för selen än friska celler och i laboratorieförsök har selen visat sig effektivare som målsökande cancercelldödare än alla jämförbara standardpreparat. Dessutom är Selen är så gott som biverkningsfritt.

 

Privata bidrag gör att forskningen kan fortgå

Förutom selenforskningsprojektet och andra cancer- och allergiforskningsprojekt som stiftelsen är med och finansierar så stödjer man också patientnära forskning som fokuserar på mer effektiv behandling av cancer.

– För att forskningen ska kunna fortsätta att bedrivas och för att underlätta de drabbades vardag är vi beroende av privata bidrag till stiftelsen, avslutar Mikael Björnstedt.

 


Quiz – Hur mycket vet du egentligen om allergi?

 

 

Var i kroppen sitter 75 procent av vårt immunförsvar?

1. Mage & tarm

X. Huden

2. Lungorna

 

Selen är en viktig antioxidant – vilken av följande nötter innehåller höga halter av Selen?

1. Mandel

X. Jordnöt

2. Paranöt

 

Vilken är den mest vanliga allergin i Sverige?

1. Pollen & Pälsdjur

X. Parfym & dofter

2. Kvalster & mögel

 


 

Rätt svar:quiz om allergi - rätt svar

Skrivet av: Ofelia Vasquez Graah-Hagelbäck 06-2018
Lungcancer är nu mer av en kronisk sjukdom vi faktiskt kan leva ett vettig liv med. Foto: Unsplash
Foto: Unsplash

En som vet det är Karin Liljelund. Hon har tack vare de nya målsökande behandlingarna håller modertumören i schack och blickar framåt med stor tillförsikt.

– Med tanke på den första prognos jag fick, att medellivslängden för lungcancer var två år, och det svarta hål jag då trillade ner i så kom beskedet att min cancertyp var sådan att de nya läkemedlen kunde fungera på den som en skänk från ovan, berättar hon.

 

”Det har inneburit en revolution för oss patienter.”

 

Det som möjliggjort att många lungcancerpatienter nu kan behandlas på helt nya sätt, med en betydligt förbättrad prognos, är de nya diagnosmetoderna i kombination med att nya målstyrande läkemedel utvecklats.

– Det har inneburit en revolution för oss patienter. Den statistik som finns idag med en rätt låg snittidsöverlevnad kommer se helt annorlunda ut om ett antal år när effekterna av dessa innovationer får full kraft. Och både diagnosmetoder och läkemedel blir ständigt bättre och mer effektiva. Så många patienter som får lungcancerdiagnos idag kan leva både längre och bra trots diagnosen, vilket känns helt fantastiskt.

 

Rethosta visade sig vara lungcancer

Hon fick diagnosen lungcancer för 4,5 år sedan. Då gick hon till vårdcentralen för att fråga om den rethosta hon haft under en period.

– I övrigt var jag hur pigg som helst. Eftersom jag aldrig rökt så hade jag inte en tanke på att det kunde vara något så allvarligt. Men det var det och modertumören i lungan hade dessutom givit metastaser i ett ben och i ryggen.

 

”Det var som att vinna på lotto”

 

Hon fick en snabbremiss till Thoraxkliniken och efter många undersökningar fick hon det slutliga beskedet. Hon fick först gå igenom behandlingar med cytostatika för att minska tumörerna. Hon hade turen att klara av dessa mycket bra. Halvvägs in i de behandlingarna fick hon beskedet att hennes tumör var av sådan typ att målriktade läkemedel skulle kunna fungera.

– Det var som att vinna på lotto, vi firade stort den kvällen hemma, berättar Karin Liljelund med ett leende.

 

Nya läkemedel bromsar tumörtillväxt

Anledningen till firandet var att med den nya typen av målstyrd behandling så kan tumören minskas eller bromsas vilket gör att det går att leva längre. Behandlingen utgörs av läkemedel som riktar sig direkt mot cancercellerna och hämmar dem på olika sätt.

– Den första typen av läkemedel jag fick fungerade i ett drygt år. Ett problem med dessa läkemedel är dock att tumörcellerna kan utveckla en resistens mot dem vilket hände mig. Så då fick jag byta till en ny typ av läkemedel som nu har fungerat i 2,5 år. Jag påverkas inte mycket alls av läkemedlet vilket gör att jag kan leva ett väldigt bra liv, trots att jag har diagnosen lungcancer, vilket känns helt fantastiskt.

 

”Men de nyare typerna av målstyrda läkemedel är betydligt bättre”

 

De metastaser de upptäckte vid de första undersökningarna har minskat i storlek och har ”somnat in” för närvarande. Sedan har hon haft små metastaser i huvudet som läkarna har tagit bort med  gammakniven.

– De första målriktade läkemedlen var inte så effektiva på att förhindra metastaser i hjärnan, då de inte penetrerade hjärnbarriären.  Men de nyare typerna av målstyrda läkemedel är betydligt bättre vilket innebär att de minskar risken att få metastaser i hjärnan.

 

Patientupplevelsen viktig

Avslutningsvis vill Karin Liljelund, som är vice ordförande i Lungcancerföreningen, lyfta det positiva i att patientperspektivet beaktas  alltmer i utvecklingen av vården för cancerpatienter.

– Vi upplever att patienter blir mer lyssnade på nu. Våra konkreta förslag på åtgärder för att förbättra vården tas på allvar för det är ju vi som bäst vet hur det är. Vi har exempelvis fått pengar från Cancerfonden för att tillsammans med ett par andra patientföreningar genomföra workshops med politiker. Syftet är att utveckla kvalitetsmätningar med relevanta hälsoutfallsmått. En revolution som är lika viktig för oss som patienter, vilket känns mycket angeläget.

Skrivet av: Ylva Sjönell 06-2018
Katarina Johansson, Ordförande, Nätverket mot Cancer. Foto: André de Loisted

Allt fler överlever. Men vi måste våga prata om att cancer fortfarande är en dödlig sjukdom för många. 40 procent av dem som drabbas lever inte fem år efter sin diagnos. Hur kan den siffran minska? Det sätter vi fokus på under Världscancerdagen 4 februari då vi debatterar under rubriken: Frisk i ett land – sjuk i 21.

Den finns en tro på att vi i Sverige gör allt vi kan, att sjukvården är enastående och att det ingen annanstans går att göra mer än här. Låt mig slå hål på den myten.

 

Slöseri med pengar

Nu har det gått nästan 10 år sedan vi fick den nationella cancerstrategin av dåvarande socialminister Göran Hägglund (KD). Ett storstilat dokument, nu skulle det bli förbättringar!

En del har hänt, men förändringar går alldeles för långsamt och byggs ofta på med nya administrativa funktioner. Vi har processledare, samverkansgrupper, koordinatorer och det talas om ledtider och tvärfunktionell samverkan. Men sällan om patienten.

”Det gör ont i hjärtat både för patienternas och skattebetalarnas skull.”

Det är sjukvårdens organisation, eller snarare administration av den samma, som är vägledande för förändringsarbetet och som skapar nya resurs- och personalkrävande byråkratier kring själva organiserandet. Stockholms Läns Landstings köp av organisationskonsulter från Boston Consulting Group har timtaxor på 2 600 kronor. En total nota på en kvarts miljard – är ett plågsamt exempel på ett sanslöst slösande med pengar. Det gör ont i hjärtat både för patienternas och skattebetalarnas skull.

 

Så ser vi till att fler överlever

Vi blir friska i ett land, men sjuka i 21 olika landsting. Den hälso- och sjukvårdslag som kom 1982 hade som mål att ge ”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”. Men de 21 landsting och regioner som är ansvariga för vården har under dessa 35 år inte lyckats uppfylla denna lagstiftning, utan orättvisorna och ojämlikheterna bara ökar istället.

”Deras liv hade kunnat räddas.”

Tusentals personer med cancersjukdom dör på grund av detta i onödan, deras liv hade kunnat räddas. Men patienter har inga rättigheter, snarare ser vi en förändring där du numera i princip ska framföra dina klagomål på sjukvården till den som är verksamhetsansvarig för den vård du vill klaga på.

 

Fler överlever, men fortfarande alldeles för få. Foto: Mostphotos

 

Väntertider måste minskas

Att jobba inom sjukvården är ett serviceyrke. Precis som exempelvis en brandman, som släcker bränder alla tider på dygnet och även under semestrar och storhelger. Vi skulle bli förvånade om brandförsvaret förbjöd bränder på lördagskvällar på grund av sin ledighet.

”Ytterligare 12 liknande fall har utretts”

Cancer tar inte semester eller helgledigt. Men det gör sjukvården. Vi har alla berörts av cancersjuke Bertil Gustafsson i Stockholm som fick vänta så länge på operation för sin cancer i bukspottkörteln att det var för sent. Cancern spred sig och blev obotlig. Ytterligare 12 liknande fall har utretts på Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, där patienter inte fått operation.

En positiv sak för boende i Stockholm och Gotland är att det sedan 2008 erbjuds provtagning för att upptäcka tarmcancer. I övriga landet utreds frågan, år ut och år in. Kanske att vi nån gång på 2020-talet kan se provtagningar i hela landet? Tidigt upptäckt tarmcancer går att bota. Långt gången spridd tarmcancer har betydligt sämre utgång – få överlever.

 

Alla dagar året runt

En del cancer kan förebyggas med vaccination. Sedan 2012 erbjuds flickor HPV-vaccination för skydd mot livmoderhalscancer. Tänk att vi kan vaccinera våra barn så att de överlever framtida cancer! Enklare kan det knappast bli, men fortfarande är det djupt orättvist att pojkarna blir utan. HPV, humant papillomvirus, kan även orsaka peniscancer, cancer i analöppningen och vissa typer av mun – och halscancer. Vaccination av pojkar utreds vidare…

”Var tionde minut får en ny person ett cancerbesked.”

Var tionde minut får en ny person ett cancerbesked. Låt oss prata om dessa patienter 365 dagar om året.

Nätverket mot cancer kräver att cancer ska ses som en akutsjukdom – alla dagar året runt! Då slipper människor dö i onödan.

 


För alla cancerberörda

Det är vi som är Nätverket mot cancer; Barncancerfonden, Blodcancerförbundet, Cancerkompisar, Cancerföreningen Palema, ILCO tarm- uro- och stomiförbundet, Lungcancerföreningen, Njurcancerföreningen, Nätverket mot gynekologisk cancer, Sarkomföreningen och Svenska Ödemförbundet samt Bröstcancerföreningar Auroro och Mun- och halscancerföreningen Stockholm. Tillsammans representerar vi mer än 30 000 cancerberörda.

 

Vill ni vara med?

Samtliga cancerprofilerade patient- och intresseorganisationer är välkomna till samarbetet inom Nätverket mot cancer.

 

Säg JA till jämlik cancervård nu!

Stöd Nätverket mot cancer i kampen för alla cancerberörda. Bli stödmedlem.www.natverketmotcancer.se

 

Ge en gåva!

Du kan stödja Nätverket mot cancer genom donationer och minnesgåvor till Nätverket mot cancers verksamhet. Betala gärna via Swish (nummer 1234204947) eller till vårt bankgiro (nummer: 513-4697). Skriv ”gåva” under meddelande. Genom att uppge dina kontaktuppgifter, och gärna även e-postadress, ger du oss möjlighet att kunna tacka.

Skrivet av: Katarina Johansson 02-2018
Myelom går att leva med, och den lilla boken om myelom är fylld av hjälp. Foto: Amgen

Årligen diagnostiseras ungefär 650 nya patienter i Sverige med myelom. Därmed är myelom den vanligaste typen av blodcancer. Med de behandlingar som idag finns tillgängliga kan myelom endast i undantagsfall botas helt. För merparten av patienterna innebär sjukdomen lång och tät kontakt med sjukvården. Perioder där man får behandling för att trycka tillbaka sjukdomen, och på så sätt lindra symtom och förlänga överlevnad, följs av perioder där sjukdomen är stillsam och där kontakten syftar till att tidigt upptäcka om sjukdomen åter är på väg att ta fart.

 

Nya utmaningar

En mer kronisk cancer innebär nya utmaningar för patienter som måste lära sig att leva med sjukdomen. De har ofta många frågor om sjukdomen och sin behandling samt funderingar kring annat i tillvaron som påverkas när man lever med en cancersjukdom under lång tid. Det finns därför ett behov av ett samlat informationsmaterial som stöd till både patienter och deras närstående.

Målet är att ge lättillgänglig, saklig och neutral information

Amgen AB har, i samarbete med Blodcancerförbundet och svenska specialister inom hematologi, tagit fram ett nytt utbildningsmaterial – Liten myelomskola där målet varit att ge lättillgänglig, saklig och neutral information kring sjukdomen.

– Syftet med materialet är att ge svar på frågor man inte vågar eller hunnit fråga doktorn, och samtidigt vara en motvikt till Google-sökningar där man kan hitta både gammalt och felaktigt material, berättar Christian Pedersen, verksamhetschef vid Blodcancerförbundet.

 

Uppskattat informationsstöd myelom

Liten myelomskola består av dels ett skriftligt material i form av en bok och dels av filmade föreläsningar baserade på de olika delarna av boken

– Det är ett mycket uppskattat informationsstöd bland våra medlemmar. Det ger ökad kunskap om sjukdomen och praktiska tips för egenvård vilket gör att det blir lättare att ta kontroll över sin egen sjukdom, något som psykologiskt är mycket viktigt, konstaterar Christian.

Den som är intresserad kan få boken gratis via sin kontaktsjuksköterska

Den som är intresserad kan få boken gratis via sin kontaktsjuksköterska på hemkliniken. De filmade föreläsningarna nås via Blodcancerförbundets hemsida (blodcancerforbundet.se). Blodcancerförbundet jobbar på flera sätt för att möta behovet av information och stöd hos drabbade patienter och deras närstående.

 

Christian Pedersen, verksamhetschef på Blodcancerförbundet. Foto: Privat

Christian Pedersen
Verksamhetschef på Blodcancerförbundet

SC-SE-NP-00026

02-2018
Cornelia2

8-åriga Bridget Kelley tar skolan på största allvar, så när hon blev inlagd på sjukhus för första gången oroade hon sig så mycket för att missa allt. Tyvärr visade det sig att besöket på sjukhuset inte skulle bli det första. Bridget missade ett helt år av studier.

Det var på hösten 2016, precis efter att hon börjat andra klass på Merrymount School i Massachusetts, USA, som Bridget var tvungen att åka in till sjukhuset. Läkarna skulle ta en titt på hennes halsmandlar som hade blivit onormalt stora.

Läkarnas besked förändrade allt

Facebook

Men magnetröntgen gav tyvärr ett mycket dystert svar. Bridget hade drabbats av akut lymfatisk leukemi, en akut cancersjukdom som framför allt drabbar barn. Under de nästkommande 15 månaderna var hon tvungen att ligga på sjukhuset där hon fick genomgå olika typer av behandlingar samt en stamcellstransplantation från sin yngre syster. Vänner och bekanta gjorde sitt bästa för att stötta henne under den svåra perioden. Familjen startade även en insamling för att täcka kostnaderna för behandlingen.

Bridget gav aldrig upp skolan

Samtidigt var Bridgets föräldrar väl medvetna om hur viktigt skolan var för henne, därför ordnade de så att hon kunde fortsätta med studierna under sjukhusvistelsen. När hon äntligen blev fri från cancern låg hon redan i fas med klasskamraterna. Samma dag som hon återvände hade familjen samlat ihop över 100 personer för att hälsa henne välkommen. I folkhavet fanns inte bara andra barn, utan även föräldrar och den lokala polisen.

– Det här är ingen vanlig dag, det fanns en risk att Bridget skulle förlora kampen. Men det gjorde hon inte!, sa Kristin Healy, en av arrangörerna enligt Inspire more.

– Hela samhället och skolan har stöttat Bridget under den svåra tiden, det här är verkligen hjärtskärande”, sa Bridgets mamma Megan.

Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste typen av leukemi hos barn. Vart fjärde barn som drabbas av cancer får ALL. De som drabbas insjuknar oftast snabbt, därför är det viktigt att behandlingen kommer igång direkt.

Det är omöjligt att inte bli berörd av den här fina historien med Bridget. Stor eloge till henne som orkade fortsätta vara så ambitiös med studierna när det var som svårast. Och stor eloge till hela samhället som stöttade henne så fint. Sprid detta vidare till nära och kära genom att dela artikeln på Facebook.

 

01-2018
Ally Parker / Facebook

Den hjärtskärande bilden på cancersjuka Braylynn Lawhon och ALS-sjuka morfadern spreds över hela världen.
Läkarna sa att hon inte hade lång tid kvar att leva. 
Nu har hon avlidit, uppger Daily Mail.  

Femåriga flickan Braylynn Lawhon, från Florida, diagnostiserades i slutet av december med en dödlig tumör i hjärnan. Läkarna gav beskedet att hon inte hade lång tid kvar att leva. Det kunde röra sig om veckor, kanske månader. Förra veckan spreds en bild på när familjen samlades för att stötta flickan. Bilden på den cancersjuka flickan och den gråtande morfadern med ALS fick ett enormt genomslag över hela världen.

Läget förvärrades de senaste dagarna

Mamman Ally Parker har kontinuerligt uppdaterat flickans hälsotillstånd på sociala medier. Så här skrev hon i tisdags:
”Uppdatering: Inga stora nyheter, men Braylynn är fortfarande här. Pulsen är stark. Vi lämnar henne vid respiratorn tills allt kring begravningen är fixat. Det kan ta några dagar, men allt kommer bli perfekt för hennes dag. Fram till dess är hon med oss och kämpar, fortfarande stark”, skrev hon på Facebook.

Lite senare skrev hon att det bara var dagar kvar till Braylynn skulle dö och månader, kanske veckor, till faderns död.
”Inom några dagar kommer jag att bli tvungen att begrava den här vackra lilla tjejen. Om några månader, eller kanske till och med veckor, kommer jag att begrava min far”.

Nu har Braylynn avlidit

I tisdags gick familjen ut med den sorgliga nyheten att femåriga Braylynn gått bort.
”Vår älskade Braylynn, vår krigarprinsessa, fick i natt sina gnistrande rosa änglavingar. Hon var en prinsessa med en krigares styrka och vi kommer aldrig att glömma henne. Vi måste sätta stopp för den här sjukdomen så att den inte tar fler barn ifrån oss”.

Nu har familjen startat en insamling till forskning mot cancer, men också för att täcka kostnaderna för Braylynns begravning.

Hjärntumör är en av de vanligaste cancerformerna hos barn. Behandlingen är både riskfylld och komplicerad. Många klarar sig, men i värsta fall leder sjukdomen till döden. Dela inlägget på Facebook för att stötta familjen i deras oerhört svåra tid just nu. 

01-2018

Långt hår väger tungt i en liten flickas ögon. Och för någon som sparat länge kan det långa svallet nästan vara heligt. Men kan man hjälpa andra betyder det där långa håret ingenting för en person som är frisk, så resonerade Ida Tellskog, som endast nio år gammal valde att kapa sitt hår för att hjälpa cancersjuka. 

Att tappa håret är en av de följder av cellgiftsbehandlingar som många upplever som tunga. Trots sin unga ålder förstod nioåriga Ida Tellskog att det fanns andra som behövde hennes hår bättre än henne. Därför valde hon själv att kapa av det.
– Jag ville göra någon annan glad, säger Ida när TV4 Nyhetsmorgon ringer upp henne.

Kapade 35 centimeter

Ida hade haft långt hår hela livet, men trots det var beslutet aldrig svårt att ta. För Nyhetsmorgon berättar hon att hon läst i tidningen att folk gjorde så, och efter det hade dem pratat om det hemma. Frisören kapade 35 centimeter av hennes långa blonda hår, som nu kommer att användas till peruker för cancersjuka.

 

När Tv4:S reporter frågade hur det kändes att kapa det långa håret svarar Ida att det var pirrigt, då hon haft långt hår hela sitt liv. Men beslutet ångrar hon inte en sekund.
– Det är kul att göra någon annan glad, säger hon.

Här kan du se hela inslaget från TV4. 

Vad fint att en nioåring kunde känna sådan empati och därför offra sitt långa hår. Det behövs fler som Ida, dela gärna för att hylla henne. 

12-2017