Cancervård i framtiden enligt experterna från branschen. Foto: Photema/Nicklas Höglund/Bayer

 

Göran Hägglund, senior rådgivare, ställer branschens ledande experter mot väggen. Läs vad experterna tycker om framtidens cancervård utifrån frågeställningen nedan:

  1. Det knyts stora förhoppningar till att digitalisering och Artificiell intelligens (AI) ska bidra till en bättre vård. På vilket sätt kan digitaliseringen bidra till en bättre cancervård?
  2. Många bedömare anser att Sverige tappar mark i förhållande till omvärlden när det gäller medicinsk forskning. Hur kan vi skapa förutsättningar för att ännu mer framgångsrik cancerforskning ska bedrivas i Sverige?

 


 

Per BayerPer Sandström Medicinsk chef på Bayer Skandinavien

 

1. Det knyts stora förhoppningar till att digitalisering och Artificiell intelligens (AI) ska bidra till en bättre vård. På vilket sätt kan digitaliseringen bidra till en bättre cancervård?

Det är en revolution som ger cancervården stora möjligheter. AI kan bli ett beslutsstöd för läkare och öka möjligheterna att identifiera biomarkers för att kunna välja rätt precisionsmediciner för bästa effekt.

Digitaliseringen innebär även bättre resursutnyttjande, ökad tillgänglighet, minskat dubbelarbete och ökad produktivitet. Det minskar behoven av sjukhusbesök. Patienten själv förmedlar informationen. Rätt använt kan det även minska risken för fel, exempelvis vid sällsynta cancersjukdomar.

 

2. Många bedömare anser att Sverige tappar mark i förhållande till omvärlden när det gäller medicinsk forskning. Hur kan vi skapa förutsättningar för att ännu mer framgångsrik cancerforskning ska bedrivas i Sverige?

En avgörande faktor är att skapa incitament för klinikerna att bedriva forskning och kliniska prövningar i högre utsträckning. Idag uppfattar vissa detta som ett extra arbete. Men utan forskning stannar utvecklingen. De kliniker som utför prövningar systematiskt bör uppmuntras och få morötter.

En annan viktig faktor är vården och läkemedelsbranschen fortsätter samarbeta. Tidigare har det funnits en slags beröringsskräck. Utvecklingen av nya behandlingsmetoder kräver att vi jobbar ihop.

L.SE.MKT.06.2018.3427 Juni 2018

Foto: Bayer

 


 

Markus på MerckMarkus Finzsch Medicinsk chef på Merck

 

1. Det knyts stora förhoppningar till att digitalisering och Artificiell intelligens (AI) ska bidra till en bättre vård. På vilket sätt kan digitaliseringen bidra till en bättre cancervård?

Ökad kunskap leder till att patienten kan driva viktiga frågor. Ett exempel på detta är det svenska patient/entrepenörsdrivna företaget #waroncancer, som syftar till att vara en digital mötesplats för att berätta sin historia och stödja varandra.Det finns andra lovvärda initiativ exempelvis digital vårdplan vilket har funnits som pilotprojekt sedan 2017. Andra viktiga ting är utveckling av olika appar, vilka kan hjälpa patienten både till ökad förståelse för sin sjukdom, men också ett stöd för complience, etc.

Utvecklingspotentialen är enorm och vi är bara i dess linda.

 

2. Många bedömare anser att Sverige tappar mark i förhållande till omvärlden när det gäller medicinsk forskning. Hur kan vi skapa förutsättningar för att ännu mer framgångsrik cancerforskning ska bedrivas i Sverige?

Sverige ses fortfarande som en stark klinisk forskningsnation, även om vi har förlorat mycket de senaste åren. Det är av yttersta vikt att vi fortsätter att investera monetärt i klinisk forskning i kombination med akademisk forskning. Samarbete mellan näringsliv och universitet/högskolor är både intressant och nödvändigt.

Vi vill väl fortsätta vara en nation som kan attrahera internationell forskningsexpertis likväl som att producera högkvalitativ forskning ur en internationellt perspektiv.

Vidare  måste vi utveckla bra villkor för forskningen i Sverige så att vi kan attrahera i internationella företag att investera i forskarsverige.

 

Foto: Photema

 


 

JanssenKristina Sandström Medicinsk chef på Janssen

 

1. Det knyts stora förhoppningar till att digitalisering och Artificiell intelligens (AI) ska bidra till en bättre vård. På vilket sätt kan digitaliseringen bidra till en bättre cancervård?

Skapandet av en nationell datahantering kan koppla ihop sjukhusens olika datasystem är tekniskt sett fullt möjlig och har varit så länge. I Danmark har man till exempel redan tagit steg mot en gemensam databas. Artificiell intelligens (AI) inom vården kommer inom kort att kunna förbättra möjligheterna att ställa rätt diagnos samt ge effektivare beslutsstöd inom vården. Med all den medicinska kunskap vi har idag är det i stort sett omöjligt för en läkare att hålla reda på alla olika tillstånd och diagnoser som kan förekomma. Att ta fram beslutsstöd som via AI kan hjälpa till att känna igen de olika variationerna och komma med förslag på lämpliga åtgärder och behandling skulle vara till stor hjälp. Detta kan leda till att olika cancerdiagnoser fastställs tidigare, speciellt i de svårupptäckta fallen där symtomen är otydliga eller liknar andra mindre farliga tillstånd.

 

2. Många bedömare anser att Sverige tappar mark i förhållande till omvärlden när det gäller medicinsk forskning. Hur kan vi skapa förutsättningar för att ännu mer framgångsrik cancerforskning ska bedrivas i Sverige?

Många politiker talar idag om vikten av Life science och medicinsk forskning. Det är dock viktigt att komma ihåg att vården styrs av ett enda uppdrag – nämligen att producera vård. Det betyder att det i praktiken inte finns utrymme att bedriva eller delta i forskningsverksamhet. I Danmark och Finland har regeringarna satsat hårt på att tillgängliggöra forskningstillfällen i landet. I Danmark genom att till exempel satsa på en nationell gemensam databas samt bygga upp forskningskliniker för tidig läkemedelsforskning. I Finland har man kopplat ihop nationella populationsregister med biobanker för att kunna bedriva världsledande forskning inom genteknik och individbaserad läkemedelsbehandling (individualiserad medicin). Här har Sverige en del att lära för att skapa en framgångsrik cancerforskning.

 

Foto: Nicklas Höglund

 


 

Skrivet av: Kampen mot cancer 06-2018
Precisionsmedicin för en bättre cancervård. Foto: Pexel
Foto: Pexel

Den gentiska koden

De senaste åren har ett helt nytt verktyg för att sekvensera, dvs läsa den genetiska koden, tillkommit. Denna teknik, ofta kallad nästa generations sekvensering (NGS), möjliggör analys av delar eller hela arvsmassan. Det är både snabbare och mer kostnadseffektivt än tidigare. Denna utveckling har även snabbat på utvecklingen av nya så kallade precisionsmedicin. Dessa slår mot just de förändringar som finns i en enskild elakartad förändring och av analyser som gör det möjligt för sjukvården att välja rätt behandling.

 

”Finns bara i klinisk rutin för vissa frågeställningar och vid enstaka centra”

 

Sjukvården har arbetat länge med att förutse svar på målriktad behandling och gjort det väl. Mer begränsade så kallade genpaneler (ofta omfattande cirka 20-50 gener) används nu i klinisk rutindiagnostik för ett antal cancersjukdomar (t.ex. lungcancer, tjocktarmscancer och leukemier) vid flertalet av landets universitetssjukhus. De mest genomgripande analyserna, där hundratals eller kanske alla gener analyseras, finns samtidigt bara i klinisk rutin för vissa frågeställningar och vid enstaka centra i landet.

 

Precisionsmedicin ska vara tillgängligt för alla

Landets alla cancerpatienter, oavsett vilken region man tillhör, ska kunna dra nytta av de senaste sekvenseringsmetoderna. För detta har ett initiativ tagits av forskargrupper och sjukvårdsenheter. De har arbetat med storskalig sekvensering för att göra den nya tekniken till en naturlig del av cancersjukvården. Initiativet, Genomic Medicine Sweden (GMS), har samlat alla landets universitetssjukhus och medicinska fakulteter. Målet är att bygga upp en gemensam, nationell infrastruktur för att kunna lösa viktiga frågor som ett enskilt sjukhus inte kan lösa.

Detta gäller t.ex. att bygga upp en gemensam IT-infrastruktur/databas inom sjukvården för att lösa utmaningarna inom databeräkning, tolkning och datalagring. Med patienten i centrum läggs fokus till att börja med på ärftliga sjukdomar, cancer och infektionssjukdomar, men kommer så småningom även att utökas till folksjukdomarna (t.ex. diabetes, hjärtkärlsjukdomar).

 

En motor i utvecklingen

Samtidigt är tanken att skapa regionala kompetenscentra inom varje sjukvårdsområde. Dessa så kallade centra för genomisk medicin ska kunna vara motor i utvecklingen och samla de olika delarna av sjukvården. Allt för att kunna hjälp cancerpatienter på bästa sätt inom respektive sjukvårdsregion.

 

”Patientföreningar, såsom Nätverket mot Cancer, kommer även att engageras”

 

Initiativet är i en intensiv fas där en konstruktiv diskussion med framförallt företrädare för sjukvård och universitet förs för att konkretisera mål, organisation och genomförande av projektet. Nyligen tillsattes en Nationell styrgrupp, som består av ledamöter från alla sjukvårdsregioner och medicinska fakulteter samt ledamöter från näringslivet. Patientföreningar, såsom Nätverket mot Cancer, kommer även att engageras för att ta till vara deras viktiga kunskap och erfarenheter under uppbyggnaden av GMS.

 

Samarbete för nytänkande medicinering

Förhoppningen är också att initiativet kommer utgöra en nationell forskningsresurs. Detta för att hitta nya sjukdomsorsakande förändringar som kan ligga till grund för utveckling av nya läkemedel och stimulera till kliniska prövningar. Ett nära samarbete med industrin kommer då vara centralt. Detta för att vi som land ska ha tillgång till nya mediciner. Sverige ska vara ett attraktivt land att genomföra kliniska prövningar i.

Sammanfattningsvis är vår förhoppning att GMS ska spela en central roll för införandet av en jämlikt fördelad precisionsmedicin inom svensk sjukvård.

 


Anders Edsjö, överläkare, sektionschef, Klinisk genetik och patologi, Region Skåne.Anders Edsjö
Överläkare, sektionschef, Klinisk genetik och patologi, Region Skåne.

 


Rosenquist Brandell, professor, överläkare, Klinisk genetik, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhusetRichard Rosenquist Brandell
Professor, överläkare, Klinisk genetik, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset.

Skrivet av: Kampen mot cancer 06-2018
Under 2015 insjuknade 563 kvinnor, den högsta incidensen sedan 1980-talets början. Foto:Unsplash
Aptima HPV Assay kan skilja riskabla infektioner från de cirka 90 procent som är harmlösa. Det innebär ett exaktare provsvar, något som minskar onödig överbehandling inklusive kolposkopi. I Sverige har antalet fall av livmoderhalscancer i det närmaste halverats sedan systemet med regelbundna gynekologiska cellprovskontroller infördes på 1960-talet. Men de senaste decennierna har den positiva kurvan planat ut för att på senare år börja peka svagt uppåt. Under större delen av 2000-talet har cirka 450 kvinnor per år fått diagnosen, men år 2015 insjuknade 563 kvinnor, den högsta incidensen sedan 1980-talets början.

Orsakas av infektion

I stort sett all livmoderhalscancer orsakas av infektion med humant papillomvirus, HPV. De flesta HPV-infektioner läker ut av sig själva och viruset kan finnas vilande i kroppen under lång tid utan att orsaka skada. Därför är det viktigt att hitta de aktiva infektionerna som påtagligt ökar risken för cancer.

”Viruset kan finnas vilande i kroppen under lång tid”

Tidigare i år infördes ett nationellt vårdprogram för prevention av livmoderhalscancer. Här framkommer att, beroende på kvinnans ålder, ska undersökning ske dels med cytologi (där man söker efter sjukliga förändringar i celler), dels med HPV-test som visar om kvinnan bär på HPV.

 

Tydligare riskbedömning

Äldre HPV-test kan med hög känslighet och precision påvisa förekomst av virus-DNA, men de säger ingenting om huruvida infektionen är aktiv eller vilande. Med Aptima HPV Assay analyseras istället mRNA som kan skilja de riskabla HPV-infektionerna från de harmlösa. Flera studier visar att Aptima HPV Assay har samma utmärkta känslighet som DNA-baserade HPV-test, men med förbättrad specificitet. Det innebär att Aptima HPV assay hittar lika många fall av cancer (eller förstadier), men att antalet falsklarm är betydligt lägre – en studie på över 5 000 kvinnor har visat att Aptima HPV Assay ger hela 24 procent färre falskt positiva svar jämfört med ett DNA-baserat HPV-test.

”Leder till minskad onödig oro och färre opåkallade uppföljningsåtgärder.”

Detta leder till minskad onödig oro och färre opåkallade uppföljningsåtgärder. Idag används Aptima HPV Assay i två svenska regioner, Skåne och Örebro. ADS-02090-NOR-SE Rev 001 Innehållet i denna text är i informationssyfte och är inte avsett att vara medicinsk rådgivning. Kontakta din läkare för specifika råd om din hälsa och behandling. Hologic och Aptima är registrerade varumärken som tillhör Hologic, Inc. och/eller dess dotterbolag.

Skrivet av: Kampen mot cancer 02-2018
Joakim Dillner har blivit utsedd till Årets Cancernätverkare, en hedersutmärkelse från Nätverket mot cancer. Foto: Cancerfonden

Vaccinet mot HPV uppfanns redan 1995 men av många anledningar har det dröjt till 2012 innan det blev tillgängligt.

– Det har varit frustrerande för oss forskare att se att det tar så lång tid från att vi vet att här kan man förebygga en cancerform genom vaccination till dess att det börjar användas.

År 2008 rekommenderade Socialstyrelsen att vaccinet skulle ges till alla flickor, eftersom det initialt enbart gjordes prövningar på flickor. Då HPV är en sexuellt överförbar sjukdom gjordes prövningar på pojkar strax därefter. Ny utredning från Folkhälsoinstitutet 2017 rekommenderade att vaccinera både flickor och pojkar.

”Det är i första hand kvinnorna som drabbas.”

– Det är i första hand kvinnorna som drabbas. Mannen är smittkällan, men även männen kan utveckla ovanliga HPV-orsakade cancerformer som penis-, ändtarms- och tonsillcancer.

 

Viktiga forskningsområden

I framtiden behöver man lägga mer fokus på implementeringsforskning – att man ser till att de verktyg vi har används på bästa möjliga sätt.

”Dagens processer är inte alltid optimala.”

– Dagens processer är inte alltid optimala. Från det att man hade data på vaccinet tills vi fick ett HPV-vaccinationsprogram tog det lång tid. Det tog 30 år från upptäckt av HPV test till dess att det infördes i det allmänna screeningprogrammet. Generationer av kvinnor har fått suboptimal screening för livmoderhalscancer och fortfarande är det inte helt infört över landet.

Ett annat område det behöver fokuseras mer på är de olika HPV-virusen. Varje månad upptäcks det en eller två nya HPV-virus.

– De flesta har ingen större medicinsk betydelse, men skulle vi undersöka dem vidare tror jag att vi kan hitta fler papillomvirus som kan orsaka andra cancerformer och som i så fall kommer att vara lika lätta att vaccinera bort.

 

De ska slippa få livmoderhalscancer

Joakim Dillner har blivit utsedd till Årets Cancernätverkare, en hedersutmärkelse från Nätverket mot cancer. En anledning är hans arbete kring att skapa ett samarbete mellan patienter och forskarna.

”Det är viktigt att vetenskapen kan samverka”

– För vem är det man forskar för? Det är för kvinnorna, att de ska slippa få cancer. Jag vill att forskningens upptäckter ska komma patienterna till del och därför är det viktigt att jobba tillsammans med patientorganisationerna. Det är också viktigt att vetenskapen kan samverka, det är då man kommer längre. Det var därför vi tidigt satsade på att få med hela Sverige att samverka i en gemensam studie för något riktigt stort- världens första studie av HPV-screening.

Skrivet av: Annika Gavric Strüwer 02-2018
Katarina Johansson, Ordförande, Nätverket mot Cancer. Foto: André de Loisted

Allt fler överlever. Men vi måste våga prata om att cancer fortfarande är en dödlig sjukdom för många. 40 procent av dem som drabbas lever inte fem år efter sin diagnos. Hur kan den siffran minska? Det sätter vi fokus på under Världscancerdagen 4 februari då vi debatterar under rubriken: Frisk i ett land – sjuk i 21.

Den finns en tro på att vi i Sverige gör allt vi kan, att sjukvården är enastående och att det ingen annanstans går att göra mer än här. Låt mig slå hål på den myten.

 

Slöseri med pengar

Nu har det gått nästan 10 år sedan vi fick den nationella cancerstrategin av dåvarande socialminister Göran Hägglund (KD). Ett storstilat dokument, nu skulle det bli förbättringar!

En del har hänt, men förändringar går alldeles för långsamt och byggs ofta på med nya administrativa funktioner. Vi har processledare, samverkansgrupper, koordinatorer och det talas om ledtider och tvärfunktionell samverkan. Men sällan om patienten.

”Det gör ont i hjärtat både för patienternas och skattebetalarnas skull.”

Det är sjukvårdens organisation, eller snarare administration av den samma, som är vägledande för förändringsarbetet och som skapar nya resurs- och personalkrävande byråkratier kring själva organiserandet. Stockholms Läns Landstings köp av organisationskonsulter från Boston Consulting Group har timtaxor på 2 600 kronor. En total nota på en kvarts miljard – är ett plågsamt exempel på ett sanslöst slösande med pengar. Det gör ont i hjärtat både för patienternas och skattebetalarnas skull.

 

Så ser vi till att fler överlever

Vi blir friska i ett land, men sjuka i 21 olika landsting. Den hälso- och sjukvårdslag som kom 1982 hade som mål att ge ”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”. Men de 21 landsting och regioner som är ansvariga för vården har under dessa 35 år inte lyckats uppfylla denna lagstiftning, utan orättvisorna och ojämlikheterna bara ökar istället.

”Deras liv hade kunnat räddas.”

Tusentals personer med cancersjukdom dör på grund av detta i onödan, deras liv hade kunnat räddas. Men patienter har inga rättigheter, snarare ser vi en förändring där du numera i princip ska framföra dina klagomål på sjukvården till den som är verksamhetsansvarig för den vård du vill klaga på.

 

Fler överlever, men fortfarande alldeles för få. Foto: Mostphotos

 

Väntertider måste minskas

Att jobba inom sjukvården är ett serviceyrke. Precis som exempelvis en brandman, som släcker bränder alla tider på dygnet och även under semestrar och storhelger. Vi skulle bli förvånade om brandförsvaret förbjöd bränder på lördagskvällar på grund av sin ledighet.

”Ytterligare 12 liknande fall har utretts”

Cancer tar inte semester eller helgledigt. Men det gör sjukvården. Vi har alla berörts av cancersjuke Bertil Gustafsson i Stockholm som fick vänta så länge på operation för sin cancer i bukspottkörteln att det var för sent. Cancern spred sig och blev obotlig. Ytterligare 12 liknande fall har utretts på Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, där patienter inte fått operation.

En positiv sak för boende i Stockholm och Gotland är att det sedan 2008 erbjuds provtagning för att upptäcka tarmcancer. I övriga landet utreds frågan, år ut och år in. Kanske att vi nån gång på 2020-talet kan se provtagningar i hela landet? Tidigt upptäckt tarmcancer går att bota. Långt gången spridd tarmcancer har betydligt sämre utgång – få överlever.

 

Alla dagar året runt

En del cancer kan förebyggas med vaccination. Sedan 2012 erbjuds flickor HPV-vaccination för skydd mot livmoderhalscancer. Tänk att vi kan vaccinera våra barn så att de överlever framtida cancer! Enklare kan det knappast bli, men fortfarande är det djupt orättvist att pojkarna blir utan. HPV, humant papillomvirus, kan även orsaka peniscancer, cancer i analöppningen och vissa typer av mun – och halscancer. Vaccination av pojkar utreds vidare…

”Var tionde minut får en ny person ett cancerbesked.”

Var tionde minut får en ny person ett cancerbesked. Låt oss prata om dessa patienter 365 dagar om året.

Nätverket mot cancer kräver att cancer ska ses som en akutsjukdom – alla dagar året runt! Då slipper människor dö i onödan.

 


För alla cancerberörda

Det är vi som är Nätverket mot cancer; Barncancerfonden, Blodcancerförbundet, Cancerkompisar, Cancerföreningen Palema, ILCO tarm- uro- och stomiförbundet, Lungcancerföreningen, Njurcancerföreningen, Nätverket mot gynekologisk cancer, Sarkomföreningen och Svenska Ödemförbundet samt Bröstcancerföreningar Auroro och Mun- och halscancerföreningen Stockholm. Tillsammans representerar vi mer än 30 000 cancerberörda.

 

Vill ni vara med?

Samtliga cancerprofilerade patient- och intresseorganisationer är välkomna till samarbetet inom Nätverket mot cancer.

 

Säg JA till jämlik cancervård nu!

Stöd Nätverket mot cancer i kampen för alla cancerberörda. Bli stödmedlem.www.natverketmotcancer.se

 

Ge en gåva!

Du kan stödja Nätverket mot cancer genom donationer och minnesgåvor till Nätverket mot cancers verksamhet. Betala gärna via Swish (nummer 1234204947) eller till vårt bankgiro (nummer: 513-4697). Skriv ”gåva” under meddelande. Genom att uppge dina kontaktuppgifter, och gärna även e-postadress, ger du oss möjlighet att kunna tacka.

Skrivet av: Katarina Johansson 02-2018
Marie Stéen och Christer Stéen. Foto: David Larsson

Riktlinjerna för tarmcancer bygger på gammal data, de har inte uppdaterats sedan 2014. Detta medför bland annat att nya behandlingar inte finns med som rekommendationer, att det för RAS-biomarkörtest inte sägs att det ska användas direkt vid diagnos av spridd tarmcancer, detta i sin tur ger en orättvis tarmcancervård.

 

Ett spännande steg framåt för tarmcancer

 

För tarmcancerpatienter med spridd cancer finns det effektiva biomarkörtestet, RAS-test, som identifierar om tumören är muterad i RAS genen eller inte (så kallad ”vildtyp”). Testresultatet indikerar vilken typ av behandling som patienten skall ha. Patienter utan mutationer kan få ytterligare tilläggsbehandling med så kallade anti-EGFR behandling.

Cirka femtio procent av tarmcancerpatienter i Sverige är lämpade för denna typ av behandling. Utvecklingen av antikroppsläkemedel, som till exempel EGFR-hämmare, är ett spännande steg framåt vid behandling av till exempel spridd tarmcancer.

Motsvarande test görs inte per automatik vid spridd tarmcancer.

Vid misstanke om till exempel spridd bröstcancer så görs motsvarande HER-2 test per automatik vid diagnostillfället. Motsvarande test görs inte per automatik vid spridd tarmcancer. RAS-test görs endast direkt vid diagnos på ett fåtal sjukhus i landet, medan man på de flesta ställen enbart RAS testar selekterade patienter där man överväger att ge antikroppsbehandling i ett senare skede men inte från behandlingsstart. Om man inte ger anti-EGFR redan i första linjens behandling ger det patienten sämre överlevnadssiffror.

 

Kvinna med ont i magen. Foto: Mostphotos

RAS-test räddade Christers liv

 

För 12 år sedan, när Christer Stéen var 51 år, fick han diagnosen spridd tarmcancer. Först 2011, det vill säga 6 år efter diagnosen hörde de talas om RAS-biomarkörtestet, främst för att Marie jobbade med dessa frågor inom patientföreningen ILCO.

– Så här i efterhand kan jag bli upprörd över att de inte direkt 2005 tog ett RAS-test på Christer, svaret på RAS-testet är ju en förutsättning för att kunna ge korrekt antikroppsbehandling. Jag förstår faktiskt inte varför man inte testar direkt när patienten får diagnos spridd tarmcancer, säger Marie Stéen.

Idag är det således patienten själv som får ställa krav och söka vård i andra landsting.

– Christer slapp biverkningar från ineffektiva behandlingar och fick rätt behandling i rätt tid. Idag är det således patienten själv som får ställa krav och söka vård i andra landsting.  Något som både är tidsödande och tar mycket energi när all kraft behövs för att sätta sig in i sjukdomsdiagnosen, säger Marie Stéen.

Ett av ILCO:s viktigaste krav är nu att biomarkörtest införs som standard direkt vid diagnos spridd tarmcancer oavsett var man bor.

Skrivet av: Susanne Raaf 02-2018
Ulrika Brunell-Abrahamsson och Anna Åleskog. Foto: BMS

Flera läkemedel för olika tumörtyper har redan godkänts och finns tillgängliga för svenska patienter. Samtidigt pågår forskning för att utveckla immunonkologiska behandlingar för fler cancerformer. BMS undersöker också möjligheten till kombinationsbehandlingar av olika läkemedel för att hitta nya lösningar där det finns stora medicinska behov.

 

Nya viktiga läkemedel

De immunonkologiska läkemedlen innefattar bland annat så kallade checkpoint-hämmare, som oftast består av antikroppar. Deras främsta egenskap är att stimulera kroppens eget immunförsvar för att stoppa cancern. Dessa läkemedel har inneburit nya, viktiga behandlingsmöjligheter för cancerpatienter och intensiv forskning pågår för att få fler och bredare användningsområden.

– Den stora mängden läkemedel under utveckling öppnar för ett stort antal möjliga kombinationer av olika behandlingar, säger Anna Åleskog, medicinsk chef för BMS i Sverige.

För närvarande tittar vi därför på olika innovativa sätt att utforma kliniska studier så att nya kombinationer ska komma patienterna till nytta så snabbt som möjligt. Flera av de nya studierna som BMS gör inom immunonkologi bedrivs även i Sverige och BMS är glada för att viktig forskning snabbt kan nå svenska patienter.

Bra förutsättningar för att genomföra kliniska studier

Sverige har en viktig roll att spela i utvecklingen av nya behandlingsmetoder. BMS har bra förutsättningar för att genomföra kliniska studier i Sverige.

 

Läkemedel bör alltid utveckas med patienten i fokus. Foto: Mostphotos

Läkemedel bör alltid utveckas med patienten i fokus. Foto: Mostphotos

 

Viktigt att alltid ha patienten i centrum

Det övergripande målet för BMS är att upptäcka, utveckla och tillhandahålla nya innovativa, läkemedel till patienter med stora medicinska behov. För att lyckas med det är det viktigt att alltid ha patienten i centrum samt etablera goda samarbeten. Ett väl fungerande samarbete med sjukvården är en förutsättning för att ny behandling ska nå patienterna på ett säkert och snabbt sätt.

Målet är att patienterna ska få en optimal behandling

– Genom seminarium och utbildningar lär vi ut hur nya behandlingar fungerar och hur eventuella biverkningar ska hanteras. Vårt mål är att patienterna ska få de bästa förutsättningarna för en optimal behandling och därför är det avgörande att våra läkemedel används på rätt sätt, säger Ulrika Brunell-Abrahamsson, medicinsk områdesansvarig, Onkologi Sverige.

 


Fakta

Bristol-Myers Squibb är ett globalt biopharmaföretag som verkar för att upptäcka, utveckla och leverera innovativa läkemedel som hjälper patienter övervinna allvarliga sjukdomar, bland annat inom onkologi, kardiovaskulära, immunologiska och infektionssjukdomar. Bolaget har cirka 150 medarbetare i Sverige. Läs mer på bms.com/se eller följ BMS på Twitter @bmshorizont

Skrivet av: Alexandra Ekström Madrid 02-2018
Patienten är alltid i fokus hos Celgene. Foto: Mostphotos

Samarbete är en förutsättning för patienten

På Celgene tar man sitt samhällsansvar på allvar, och menar att ett utökat samarbete mellan parter på alla plan är en förutsättning för att kunna erbjuda patienten bästa tänkbara vård.

Vi människor blir allt äldre kommer fler att insjukna i åldersrelaterade sjukdomar

– Det har aldrig varit viktigare att investera i medicinsk innovation, säger Nicolas Verbeke som är nordisk VD för Celgene. I takt med att vi människor blir allt äldre kommer fler att insjukna i åldersrelaterade sjukdomar, vilket i sin tur kommer att ställa ännu högre krav på sjukvården både vad gäller effektivitet och tillgänglighet. Vi måste därför ligga steget före och se till att alla drar åt samma håll. Det gäller oss som producenter i lika hög utsträckning som vårdgivare, politiker, investerare – hela kedjan.

 

Kliniska prövningar på hemmaplan

 

Det är inte längre tillräckligt för ett läkemedelsföretag att visa att nyutvecklade läkemedel har god effekt och är säkra. Idag finns en helt annan förväntan på uppföljning av effekterna och säkerheten, och på avsevärt större delar av befolkningen och patienten. På grund av det är Norden i allmänhet och Sverige i synnerhet välvalt för utvärdering över tid av såväl kommande som nyintroducerade preparat.

Vi kan följa läkemedlens prestanda över tiotals år

– Tack vare våra nationella register och kvalitetsregistren samt en stark infrastruktur när det gäller uppföljning så är Sverige ett drömland, förklarar Cecilia Young som är nordisk medicinsk chef. Vi kan följa läkemedlens prestanda över tiotals år och i olika delar av befolkningen beroende på ålder, kön, bostadsort, samtidig annan sjukdom etc. Dessa unika möjligheter måste tas tillvara när nya läkemedel lanseras, och detta i syfte att visa att nya läkemedel inte är en kostnad utan en möjlighet till förbättrad folkhälsa och i en del fall även bot, avslutar Cecilia Young.

 

Det finns många vägar till ett friskare liv. Foto: Mostphotos

 


Faktaruta

Celgene är ett globalt läkemedelsföretag som utvecklar behandlingar mot blodcancersjukdomar, solida cancertumörer samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. Celgene har drygt 100 anställda i Norden och investerar 35% av sin årsomsättning i forskning och utveckling – dubbelt så mycket som genomsnittet inom läkemedelsindustrin.

Läs mer om Innovationsplattformen på; innovationsplattformen.se

02-2018
Karin Liljelund, vice ordförande för Lungcancerföreningen. Foto: Trossa AB

När hon fick sin lungcancerdiagnos för fyra år sedan trodde hon det var en dödsdom.

– Jag hade haft rethosta en längre tid som jag kopplade ihop med min astma. Men jag hade spridd lungcancer och modertumören var 8 cm stor.

Men så visade en mer detaljerad diagnostik att hennes tumörer var ALK-positiva, vilket innebar att de kunde behandlas med de nya målsökande medicinerna.

 

Framsteg i diagnostiken

 

– När jag fick det beskedet var det som om alla dörrar öppnades på vid gavel och jag kunde börja leva igen, och tack vare medicinerna lever jag nu ett helt normalt liv och gör allt roligt jag drömt om.

Hon framhåller vikten av den bättre diagnostiken som i kombination med nya läkemedel har inneburit en otroligt mycket bättre prognos för många.

Som vice ordförande i patientorganisationen Lungcancerföreningen jobbar hon för ett ökat patient- och anhöriginflytande, även om de redan idag har fått ett betydligt större inflytande än tidigare.

Det vi jobbar allra mest med nu är den ojämlika vården över landet

– Men det vi jobbar allra mest med nu är den ojämlika vården över landet. Det får helt enkelt inte vara så att en patient med prostatacancer har sex års längre överlevnad i snitt om han bor i Täby jämfört med Södertälje, avslutar Karin Liljelund.

Skrivet av: Ylva Sjönell 02-2018
Anders Ljungqvist, CEO of RhoVac. Foto: PETER NØRBY

Treatment of cancer has improved drastically over the last ten years; however, we still see the cancer reappearing after initial treatment and most deaths in cancer are caused by the spread of this secondary cancer, metastasis.

 

Promising anti-cancer immunotherapy

The focus at RhoVac is to develop a drug with the potential to prevent or limit the reappearing and spread of cancer. To achieve this goal, they target the protein RhoC, highly expressed in metastatic cancer cells, which makes it an attractive target for anti-metastasis immunotherapy.

– Our product, RV001, stimulates the immune system to raise a specific T-cell response against high expression of RhoC. These T-cells then target metastatic cancer cells over-expressing RhoC, and eliminate the metastatic cells, says Anders Ljungqvist, CEO of RhoVac.

 

Currently in phase I/II

The aim is a product that in combination with another therapy such as surgery, radiotherapy or chemotherapy, can combat cancer and avoid the disease to reappear. As RhoC is highly expressed in all metastatic cancer cells regardless of the origin, the product can be potentially applied in anti-metastatic treatment of a broad range of cancer indications.

We can already see that the results are promising

– RV001 is currently in clinical phase I/II development focusing on patients with prostate cancer; the results will be reported Q2 2018. However, we can already see that the results are promising, indicating a good safety profile and a significant immunological response, giving hope for future clinical development” says Anders Ljungqvist.

Skrivet av: Catharina Holm 02-2018
Isabelle Ducellier från Barncancerfonden. Foto: Barncancerfonden

Barncancerfonden har sedan november 2017 en ny generalsekreterare, Isabelle Ducellier, som driver visionen vidare med lika stor passion som sina föregångare. Hon har även egna erfarenheter av hur en familj påverkas då ett barn drabbas av cancer.

– Min son var femton år då han fick skelettcancer och jag har gått igenom alla stadier man som förälder går igenom, och har glädjande nog även fått uppleva att cancern hittills övervunnits, berättar hon.

 

Bästa tänkbara vård

 

Den första fas hon gick igenom var stor ilska mot primärvården som skickade hem sonen flera gånger då han sökte hjälp för ont i ett ben, de sa att det berodde på att han växte. När sedan tumören upptäcktes var den väldigt stor.

När tumören väl upptäcktes så fick vi verkligen bästa tänkbara vård

– Jag slutade jobba då och mer eller mindre flyttade in på Astrid Lindgrens barnsjukhus med sonen. Och efter att tumören väl upptäcktes så fick vi verkligen bästa tänkbara vård och omhändertagande.

Så efter ilskan kom stor tacksamhet mot personalen på sjukhuset. Sådan vård och omhändertagande skulle hon önska att alla barncancerpatienter skulle få jämlikt över hela landet

– Barncancerfonden satsar på att se till att bemanningen kan förbättras på alla sex barncancercentra runt om i landet. Vi ordnar bland annat utbildningar och praktikplatser för att locka fler läkare och sjuksköterskor till barnonkologin.

 

En del av de nya satsningarna

 

Ett annat område de satsar på nu är omhändertagandet av överlevarna.

– De tillhör inte längre cancervården, men runt 70 procent har komplikationer efter sjukdomen eller behandlingen, till exempel hörselnedsättning eller hjärtpåverkan.

Komplikationerna gör att de exempelvis kan ha svårt att hitta jobb, så hjälp med jobbsökande är en del av de nya satsningarna.

Just nu stödjer vi 236 olika projekt.

– Men basen i vårt arbete är naturligtvis stöd till forskning. Vi har sedan starten samlat in över 2 miljarder kronor från givare, som vi satsat på projekt bland annat inom grundforskning, medicinsk teknik och nya behandlingsformer. Just nu stödjer vi 236 olika projekt. Och vi är otroligt tacksamma för det stöd vi får som under alla år bidragit mycket till att så många fler barn nu överlever, så jag vill rikta ett stort tack till alla givare, avslutar Isabelle Ducellier.

Skrivet av: Ylva Sjönell 02-2018
En hjärntumör ska kunna behandlas mer effektivt menar Evy Åkerlund. Foto: Xintela

Aggresiv form av hjärntumör

Glioblastom är den mest aggressiva formen av hjärntumör hos vuxna och även med tillgängliga behandlingar är medelöverlevnaden mycket kort.

Upptäckten gjordes i samband med forskning på stamceller

Deras metod bygger på en upptäckt av ett cellyteprotein som finns på tumörceller i glioblastom. Upptäckten gjordes i samband med forskning på stamceller, som är bolagets andra fokusområde, och ledde fram till utvecklingen av den nya tumörbehandlingen.

– Behandlingsmetoden använder sig av antikroppar som söker upp och binder till proteinet på tumörcellerna. Till antikropparna har vi kopplat ett cellgift som tar sig in i tumörcellerna och dödar dessa, förklarar Evy Åkerlund, VD för Xintela.

 

Ett steg på vägen

Xintela har testat den framtagna antikroppen (ADC, Antibody Drug Conjugate) på celler och på djur med positiva behandlingsresultat och förbereder nu metoden för kliniska studier. Som ett steg på vägen har de just licensierat in humana antikroppar som kommer att utvärderas för kliniska studier.

Det är en mycket spännande utveckling vi är inne i

– Det är en mycket spännande utveckling vi är inne i och som vi hoppas mycket på. Nästa viktiga steg blir att hitta en samarbetspartner för fortsatt utveckling av cancerprojektet tillsammans med oss, avslutar Evy Åkerlund.

 

Skrivet av: Ylva Sjönell 02-2018
Thomas Björk-Eriksson. Foto: SLL

Sedan Sahlgrenska införde möjligheten till magnetkameraundersökning under pågående tumöroperation har förutsättningarna för bättre operationsresultat ökat avsevärt. Nya analyser vid undersökning av tumörvävnaden ger bättre underlag för diagnos och behandlingsval i vårdprocesser.

Strålbehandling har bidragit till förbättrad behandling

– Strålbehandling har bidragit till förbättrad behandling genom bland annat högprecisionsbestrålning och protonstrålbehandling på Skandionkliniken, säger Thomas Björk-Eriksson, verksamhetschef på RCC Väst.

 

Kontaktsjuksköterskor avlastar i vårdprocesser

Dessutom har förbättrade vårdprocesser inom vården höjt livskvaliteten hos de drabbade. Individualiserade patientpärmar ger större insyn i sjukdom och behandling. Kontaktsjuksköterskor avlastar patienter och anhöriga vid kontakt med olika verksamhetsområden men också vad gäller den oro och de frågor som ofta uppstår.

Genom samarbete över verksamhetsgränserna kan vi se till patientens individuella vård- och rehabiliteringsbehov

– En hjärntumör innebär utöver tumördiagnosen ofta även neurologiska symtom, vilket kan bli en extra belastning för patient och närstående. Genom samarbete över verksamhetsgränserna kan vi se till patientens individuella vård- och rehabiliteringsbehov och därigenom förbättra livskvaliteten för såväl patient som närstående, säger Marie Sjögren, neurolog och regional processägare på RCC Väst.

 

Marie Sjögren, neurolog och regional processägare på RCC Väst. Foto: SKL - Anders Sjögren

 


”TÄNK NYTT” RCC Väst arbetar aktivt med patientens ställning i vården, ett exempel är projektet Kraftens Hus. Pilotprojektet Kraftens hus integrerar ett flertal samhällsresurser för att skapa ett gemensamt helhetsperspektiv, anpassat efter cancerberördas behov. Kraftens hus kommer att starta en mötesplats för alla cancerberörda i Sjuhärad under februari 2018.

 

Skrivet av: Catharina Holm 02-2018
Kvinna med blommor. Foto: Unsplash
Foto: Unsplash

Tack vare sjukvårdens förbättrade möjligheter att diagnosticera och behandla cancer kan många cancerpatienter idag leva ett längre och ofta bättre liv. Risken att insjukna och möjligheten att överleva en cancerdiagnos påverkas dock av kön, levnadssätt, ekonomi, utbildning och bostadsort. Enligt beräkningar dör mellan 2 000 och 3 000 personer av olika cancersjukdomar i hela landet beroende på socioekonomiska – och regionala skillnader. En ojämlikhet som är helt oacceptabel, menar professor Roger Henriksson, chef vid Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland.

 

Kräver medvetenhet

 

 

– Det krävs en ökad medvetenhet hos vårdpersonal och beslutsfattare med förbättrade kontaktytor mellan vård och befolkning. En mer jämlik cancervård förutsätter en gemensam, reviderad nationell cancerplan, säger han.

Genom en bättre långsiktig planering för att samordna vårdkedjor med ansvar även för cancerprevention och rehabilitering kan samma vårdmöjligheter nå allt fler.

Det är viktigt att patienter och närstående blir mer delaktiga

– Utbildning av personal i kombination med initiativ som diagnostiska centrum, kontaktsjuksköterskor och hälsoinformatörer är verktyg för att de som annars hamnar utanför snabbare kan få tillgång till den cancervård de behöver. Det är också viktigt att patienter och närstående blir mer delaktiga på ett bättre sätt än idag, säger Roger Henriksson.

Roger Henriksson på Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland. Foto: RCC Stockholm-GotlandMonda Ridderheim på Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland. Foto: RCC Stockholm-Gotland

Inkluderar primärvården

 

Idag bedrivs ett nationellt arbete med att minska väntetider för cancerpatienter genom införandet av standardiserade vårdförlopp. Då en majoritet av cancerpatienterna börjar sin resa i primärvården måste även den inkluderas, säger Mona Ridderheim, verksamhetsutvecklare vid Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland.

All cancervård behöver inte ske på universitetssjukhus eller specialistcentrum

– All cancervård behöver inte ske på universitetssjukhus eller stora specialistcentrum; stora delar kan istället ske i nära samverkan med vårdansvariga närmare patienternas hemort, säger hon.

Kunskapen om de standardiserade vårdförloppen behöver dock bli högre inom primärvården, vilket ställer krav på lättillgänglig korrekt information om cancerutredning men också stöd och råd via cancerrådgivning.

– Genom stöd inom diagnosticering och rehabilitering men framförallt en lyhördhet för vad vårdcentralerna behöver kan vi säkerställa att de kan arbeta enligt ett standardiserat vårdförlopp. Det är viktigt att det blir en långsiktighet, att de implementeras på ett hållbart sätt, avslutar Mona Ridderheim.

02-2018
Lyckligt par. Foto: Mostphotos

För Åse-Marie kom cancerberskedet för fem år sedan när läkarna hittade en stor elakartad tumör. Tumören opererades bort men knappt ett år efter operationen upptäcktes en spridning till lunga och lever. Åren som följde innebar flera operationer och cellgiftbehandlingar, något som gjorde att utgifterna skenade iväg.

”Dessutom kostar det att bli sjuk, och jag behövde verkligen stöttning”

Det är jättejobbigt att få ett cancerbesked, inte minst för att det också drabbar de i ens närhet hårt. Dessutom kostar det att bli sjuk, och jag behövde verkligen stöttning, berättar Åse-Marie.

 

Ekonomiskt stöd en stor hjälp

Med hjälp av stöd från Cancer- och Allergifonden fick hon hjälp med omkostnader för läkarbesök och mediciner, vilket möjliggjorde för Åse-Maria att fullfölja sin behandling. Cancern har inneburit en stor kamp för henne, om sjukvården har hon dock bara gott att säga. Det finns stöttning att få och vi kan hjälpa varandra om vi vågar prata om sjukdomen.

”Vi måste vända den dystra och rädda inställningen till cancer och våga prata öppet om sjukdomen.”

– Utan cancern hade jag inte varit den jag är och nu fokuserar jag på framtiden. En dag kommer det finnas ett botemedel. Vi måste vända den dystra och rädda inställningen till cancer och våga prata öppet om sjukdomen. Tillsammans kan vi stötta varandra!

 

Åse-Marie Almsen. Foto: Ebba Örn, Sveriges Radio

Åse-Marie Almsen. Foto: Ebba Örn, Sveriges Radio

Skrivet av: Catharina Holm 02-2018
Man som topsar sig. Foto: Tobiasregistret
Foto: Tobiasregistret

För andra året i rad kommer Tobiasregistret och Barncancerfonden att genomföra en gemensam kampanj. Detta under Almedalsveckan för att få fler att registrera sig som stamcellsgivare. Kampanjen #TopsaFörLivet har som mål att sprida kunskap om hur man går tillväga för att bli stamscellsgivare. Kampanjen har fått sitt namn från de tops som används för att ta salivprover i munnen på blivande givare.

 

Stamceller räddar liv

Nya stamceller kan innebära skillnaden mellan liv och död för en patient vars sjuka eller skadade benmärg behöver bytas ut mot en frisk. För dessa patienter kan friska blodbildande stamceller vara den enda behandlingen som kan rädda livet på den som drabbats.

Man registrerar sig genom att fylla i en hälsodeklaration på tobiasregistret.se.

– Om fler kände till hur enkelt det är att registrera sig för att kunna rädda ett liv skulle vi ha ett betydligt större register. Detta menar Michael Nordh Grate, verksamhetsansvarig på Tobiasregistret. Man registrerar sig genom att fylla i en hälsodeklaration på tobiasregistret.se. Donationen äger rum först när och om det blir träff med en patient som behöver stamceller av just din vävnadstyp.

 

Tobiasregistret är som en gigantisk dejtingsajt

Topsa för livet. Foto: Tobiasregistret

Tobiasregistret är det svenska registret för blodstamceller. Det fungerar som en slags dejtingsajt där man matchar patientens vävnadstyp med givarens. Eftersom varje individ har en unik vävnadstyp så kan det vara svårt att hitta en passande donator. Var fjärde patient kan få hjälp av ett syskon, övriga är hänvisade till registersökning. Får man inte träff bland Tobiasregistrets cirka 80 000 registrerade donatorer så kan man behöva söka vidare i internationella register.

Tobiasregistret söker fler givare i åldern 18-35 år. Men alla kan hjälpa till genom att sprida kunskapen, exempelvis till kollegor, barn och barnbarn att gå med i registret.

 


Faktaruta:

Tobiasregistret är Sveriges nationella register för givare av blodbildande stamceller.

Tack vare Tobiasregistret har cirka 850 stamcellstransplantationer genomförts och gett svårt sjuka patienter chansen att bli friska. Varje dag drabbas någon i vårt land av en allvarlig sjukdom som kan kräva transplantation av stamceller. Det kan vara leukemi, svår blodbrist eller immunbristsjukdomar.

Idag finns ca 80 000 potentiella stamcellsgivare i Tobiasregistret, men vi behöver fler! Du som är mellan 18 – 35 år och fullt frisk är välkommen att anmäla dig på:
www.tobiasregistret.se

01-2018
Urologläkare

Dr. Essam Mansour driver sin privata klinik, Urologi och inkontinens Kliniken, sedan 2004 och utreder allt från prostatacancer till erektionsproblem. Något han har märkt hör samman.

– De allra flesta som drabbas av prostatacancer drabbas också av någon form av erektionsproblem till följd av behandlingen.

 

Behandlingsmetod lyckas upp till 80 %

Urologi och inkontinens Kliniken använder man sig av en unik teknik, nämligen stötvågsbehandling – EDSWT.

– EDSWT är en behandlingsmetod som med hjälp av specialformade lågintensiva stötvågor stimulerar svällkropparna i penis, så att nya små blodkärl bildas. På så sätt uppstår ett bättre blodflöde som i sin tur leder till en hårdare erektion.

Behandlingen har visat väldigt goda resultat och uppskattas hos patienterna med erektionssvårigheter Dr. Essam Mansour behandlat.

– På vår klinik är vi diskreta, tillgängliga och har lång erfarenhet. Vi har ett starkt nätverk som medför att utredning och behandling går mycket snabbare. Vi använder oss även alltid av den senaste effektivaste behandlingstekniken.

Skrivet av: Kampen mot cancer 12-2017
Läkarredskap

Cancerpatienter kan idag leva ett längre och ofta bättre liv tack vare att sjukvården har blivit bättre på att upptäcka tumörer i tid och att vi kontinuerligt förbättrar behandlingen.

I och med att antalet patienter med kronisk cancer växer så har sjukvården ställts inför nya utmaningar.

Alla cancerpatienter kan inte botas, men med hjälp av effektivare behandlingar kan många leva länge med en kronisk cancer.

– Det finns tre olika sätt att se på kronisk cancer. Den ena är de som har blivit botade och inte behöver vård, men känner en oro över att tumören kan komma tillbaka. Den andra är de som har mycket långa behandlingsperioder med återfall och förnyade behandlingar. Den tredje är de som har fått en behandling och blivit botade, men har svåra biverkningar i form av skador på slemhinnor eller nervsystem, förklarar professor och överläkare Roger Henriksson, chef på RCC Stockholm Gotland.

Roger Henriksson
Chef på RCC Stockholm-Gotland
Foto: Privat

 

 

Nya utmaningar för vården

Sjukvården ställs inför nya utmaningar när antalet patienter med kronisk cancer ökar. En utmaning är att man måste kontrollera många fler cancerpatienter under en längre tid. En annan är att lindra de biverkningar som många upplever efter behandling.

”Biverkningarna kan komma många år i efterhand och påverka livskvaliteten.”

Biverkningarna kan komma många år i efterhand och påverka livskvaliteten. Vården måste skaffa sig bättre kunskap om orsakerna och hur vi ska kunna minska dessa problem. Det krävs mer forskning för att få effektivare behandlingar med mindre risk för biverkningar, men också en bättre samverkan mellan olika forskare och specialister inom vården, menar Roger Henriksson.

All cancervård behöver inte ske på universitetssjukhus eller stora specialistcentrum. Stora delar av vården och kontrollerna kan ske i nära samverkan mellan universitetssjukhusen och vårdansvariga närmare patienternas hemort. I vissa fall kan också egenvården utvecklas där patienter och närstående är mer delaktiga. Men ansvariga i vården får aldrig släppa taget för tidigt.

– Det innebär att patienter får stöd och vård nära hemmet, psykosocialt stöd men även medicinskt stöd. Fördelen med detta är att patienterna kommer hem till sin livsmiljö. Risken kan vara att vården flyttar över för mycket ansvar på patienten. Sjukvårdspersonalen är den som har kunskap och patienten med närstående är den som ska kunna dra nytta av den.

”Som att gå på taggtråd”

Margareta Haag har den kroniska cancersjukdomen lågmalign Non-Hodgkins lymfom, en form av blodcancer som kan finnas vartsomhelst i kroppen.

– Att leva med kronisk cancer är som att gå på taggtråd ibland. Det är en ständig oro, men ju längre tiden går utan ett återfall blir man lite tryggare. Jag har en biverkning av mina behandlingar och det är att jag har fått lymfödem som också är en kronisk sjukdom. Den tampas jag med varje dag, ibland känns den värre än oron för återfall av själva cancern.

 

En annan verklighet

Livskvalitet för Margareta är att vården ger henne möjlighet att känna sig trygg i sjukdomen och behandlingen, att vara där och stötta henne och hennes närstående.

”Idag när en person får cancer vet de inte om sina eventuella rättigheter.”

– Första gången ställde vården upp på ett fantastiskt sätt för både mig och min familj. Men den har nu blivit mycket sämre. Tidigare fanns det mer vårdpersonal som hade tid att uppmärksamma dig och kunde förmedla vidare vad just du behöver. Idag när en person får cancer vet de inte om sina eventuella rättigheter, och måste hela tiden själva säga till vad de behöver.

Vården flyttar hem till en annan verklighet idag. Många inom primärvården kan väldigt lite om cancer och detta lider många kroniker av.

– Vi är i dag över en halv miljon som lever med kronisk cancer och den siffran kommer att öka dramatiskt. Både primärvården och rehabilitering behöver kompetensförstärkas och utbildas i de problem och biverkningar många patienter lider av. Jag tror att vi kommer att känna oss tryggare i framtiden. Vi kommer att ha primärvårdscentra med kompetens och forskning om cancer och dess biverkningar, där vi får den vård och rehabilitering vi kan behöva fram till palliativ vård.

Margareta Haag
Kronisk cancerpatient och vice ordförande i Nätverket mot cancer
Foto: Svenska Ödemförbundet

12-2017
Tankar om att utveckla och optimera cancervården kommer alltid vara välkomna. Foto: Unsplash

Hur utvecklar vi strukturen inom cancervården för att möta framtidens behov? Nätverket mot cancer har sammanställt fem konkreta och underbyggda tankar om hur cancervården behöver utvecklas inför framtiden:

Vården behöver kompetenskoncentreras i större omfattning, det vill säga både vård som bör vara tillgänglig nära patienten och högspecialiserad vård som koncentreras till ett fåtal platser i landet.

Högspecialiserad vård, forskning samt kunskapsutveckling bör integreras under EN huvudman för att – genom tydlighet och tillgänglighet – motverka orättvis vård.

Prevention, upplysning och implementering av goda levnadsvanor genom lek, idrott och kunskap om kost samt droger, screening och vacciner.

En tidig diagnos och snabb remiss till cancervården är A och O för patienten.

Leva med och efter cancern. Kronisk cancer, rehabilitering, sena biverkningar, vård i livets slutskede.

 

12-2017
Annika Strandhäll folkhälsa

Antalet cancerfall ökar år från år och om tjugo år tror man att ca 100 000 svenskar per år kommer få en cancerdiagnos. Det innebär att var tredje svensk kommer att drabbas av någon form av den sjukdomen under sin livstid.

– Det är väldigt höga siffror. Och samtidigt vet vi att vården blir allt bättre så att många med en cancerdiagnos kommer kunna leva med den som ett mer kroniskt tillstånd, vilket i sin tur innebär att vi behöver se över hur cancervården organiseras, förklarar Annika Strandhäll.

Rådslag för att möta framtida utmaningar

Det handlar för regeringen om insatser i flera dimensioner. Dels se till att cancervården blir mer jämlik över landet, dels se till att rusta vårdsystemet för den ökning av cancerfall man ser kommer ske och dels att omorganisera vården så exempelvis mer kroniska tillstånd kan tas om hand på en vårdcentral och inte kräver specialistsjukvårdens resurser.

– En större satsning vi gör för att se till att vårdköerna sjunker är att vi satsar 500 miljoner per år för att få ner väntetiderna. Det kommer förhoppningsvis bidra till en mer tillgänglig vård jämlikt över landet.

En annan mer långsiktig satsning, som påbörjats under mandatperioden, är att de kallat till rådslag med alla intressenter för att gemensamt arbeta fram en strategi för hur samhället och hälso- och sjukvården kan förberedas för framtidens utmaningar.

”Det gäller att hitta rätt vägar framåt och undvika fallgroparna.”

– Det gäller att hitta rätt vägar framåt och undvika fallgroparna. Regeringen vill skapa en långsiktig inriktning för cancerområdet och uppdatera den nuvarande cancerstrategin, berättar Annika Strandhäll.

Bland frågorna som rådslagen diskuterar finns hur de regionala cancercentra som nu funnits ett par år har fungerat. Rådslagen ska även samla in tankar från professionen vilka åtgärder de ser behövs för att möta de framtida utmaningarna och även föra en dialog med patientorganisationer och fånga upp deras idéer om hur vården kan förbättras.

– Resultaten från rådslagen kommer vi presentera runt årsskiftet tillsammans med våra slutsatser för kommande satsningar.

En tredjedel av cancerfallen går att undvika

Från forskning om orsaker till cancer har man dragit slutsatsen att ca en tredjedel av alla cancerdiagnoser skulle gå att undvika, de beror på livsstils- och miljöfaktorer.

– Så även den dimensionen måste vi ta med i våra framtida strategier. Vi måste fundera på hur vi hanterar att allt fler tonårsflickor börjar röka igen, att de rör på sig för lite och att fetman över lag ökar snabbt etc, faktorer som vi numera vet leder till fler cancerdiagnoser.

Det kommer krävas mer förebyggande insatser och regeringen tillsatte 2015 en kommission för en jämlik hälsa för att ta fram riktlinjer för det. I juni lämnade kommissionen sin slutrapport till Annika Strandhäll och bland slutsatserna framgår att klyftorna mellan olika socioekonomiska grupper när det gäller ohälsotal ökar. Kommissionens slutrapport har skickats på remiss och efter remissrundan kommer regeringen besluta om hur de går vidare.

”Regeringen konstaterar att de framtida utmaningarna kommer ställa stora krav på oss som politiker.”

– Sammantaget konstaterar regeringen att de framtida utmaningarna kommer ställa stora krav på oss som politiker. Det kommer behövas många nya satsningar på hälso- och sjukvårdsområdet, rejäla investeringar som skapar verklig skillnad. Även hos väljarna har ju hälso- och sjukvårdsområdet seglat upp som en av de viktigaste frågorna inför valet, avslutar Annika Strandhäll.

Skrivet av: Kampen mot cancer 12-2017