Barn drabbas tragiskt nog också, men målsättningen är att alla ska överleva barncancer. Foto: Unsplash
Foto: Unsplash

Gensekvensering är en metod som analyserar en människas DNA vilket gör att man ser samtliga avvikelser i en tumörs arvsmassa. För forskningen innebär projektet ett steg framåt i kampen mot barncancer.

 

Säkrare diagnos

– Satsningen som Barncancerfonden gör innebär att vi ibland blir säkrare på diagnos, ibland bättre på att förutsäga prognosen och att vi kan hitta avvikelser som direkt påverkar behandlingen, säger Per Kogner, professor i barnonkologi vid Karolinska institutet.

– Vi kommer också att lära oss mer om varför barn får cancer och i vilka fall ärftlighet kan komma att spela in.

 

Precisionsmedicin

Per Kogner fick tillstånd att använda en precisionsmedicin, en medicin riktad mot en muterad gen, när gensekvenseringen visade att läkemedlet potentiellt skulle kunna vara verksamt på en av hans unga patienter. Det blev barnets räddning och ger hopp om framtiden. Det finns några saker som är av särskild betydelse för att fler barn ska klara sig.

”Det finns en risk för komplikationer senare i livet.”

– Barn är inte små vuxna. Man kan inte ge exakt samma medicinering och behandling som man ger till en vuxen. Det finns en risk för komplikationer senare i livet. De har inte vuxit färdigt, organen är inte fullt utvecklade och de har också andra hormonella förutsättningar. Det måste man ta hänsyn till när man utvecklar precisionsmediciner för unga, säger Kerstin Sollerbrant som är forskningschef på Barncancerfonden.

 

Kerstin Sollerbrandt, Barncancerfonden
Kerstin Sollerbrandt, forskningschef på Bancancerfonden. Foto: Karl Nordlund

 

Viktigt att testa cancermediciner

Kerstin Sollerbrant menar ändå att det är viktigt att mediciner som ges till vuxna även testas på barn då det ofta är samma biologiska mekanismer som styr cancer. Det är även av stor betydelse att läkemedelsföretagen får upp ögonen och satsar på cancermediciner för unga. Kerstin Sollerbrant vill också lyfta fram Barntumörbanken som är en av Barncancerfondens infrastruktursatsningar.

– Det är en biobank med vävnad från cancertumörer på barn. Med hjälp av den kommer vi att kunna utveckla forskningen och öka förståelsen av sjukdomsmekanismer vid olika barntumörer.

 

Allt fler barn överlever cancer

Överlevnaden för barn med cancer har ökat avsevärt de senaste decennierna. Idag blir fyra av fem friska.

– Det är en fantastisk utveckling. Men vårt mål är att alla barn med cancer ska överleva. Det målet kommer vi att nå i framtiden.

Skrivet av: Mathias Pernheim 06-2018
Hudcancer växer lavinartat hos svenskar. Foto: Unsplash
Foto: Unsplash

Hudcancer är nu vår andra vanligaste cancersjukdom. Att bränna sig är farligt då de områdena kan utveckla hudcancertumörer. Det finns flera olika hudcancersjukdomar men gemensamt är att de triggas av solen.

”Mitt bästa råd är att unvika direkt sol”

– Solen är den stora riskfaktorn för hudcancer framförallt för huvud och hals så glöm inte att smörja in solkräm även på halsen och nacken och skydda huvudet med keps eller hatt. Mitt bästa råd är dock att undvika direkt sol, säger Margareta Haag ordförande Nätverket mot cancer Solskola.

 

Parasoll på strand. Foto: Unsplash
Margaretha Haag, Ordförande i Nätverket mot cancer, menar på att det bästa vi kan göra för att skydda oss från hudcancer helt enkelt är att unvika solen helt. Foto: Unsplash

 

Hudcancer drabbar allt fler

Merkelcellskarcinom är den snabbaste växande av alla olika hudcancersjukdomar, men kunskapen och kännedomen hos allmänheten är låg. Det är en förhållandevis liten patientgrupp men förekomsten har fördubblats på 20 år i Sverige. Merkelcellskarcinom är även kopplad till ett polyomavirus och det är en aggressiv hudcancer med hög återfallsfrekvens och hög dödlighet.

– Att den ökar är skrämmande. Det är därför viktigt att kolla alla sina hudförändringar och inte bara leverfläckar. Var extra uppmärksam på om du har en upphöjd knöl eller prick på eller under huden som är röd, rosa eller rödviolett, säger Margareta Haag.

 


Fakta om Merkelcellscancer

 

  • Det är en ovanlig men aggressiv form av hudcancer. Tidig upptäckt och behandling är mycket viktig.
  • Det finns en koppling mellan denna hudtumör och ljus hudtyp, solexponering, hög ålder och nedsatt immunförsvar, samt en klar koppling till ett virus.
  • Symptom är att den ofta börjar med en plötslig tillväxt av en röd, rosa eller rödviolett och relativt hård upphöjning på eller under huden.
  • Ett nytt immunläkemedel ger möjlighet till en betydligt bättre behandlingsresultat än tidigare.

 

Margaretha Haag, Ordförande Nätverket mot cancerMargaretha Haag
Ordförande i Nätverket mot cancer

Skrivet av: Kampen mot cancer 06-2018
Diagnostik av exempelvis hudcancer kan snart göras av en dator. Foto: Unsplash
Foto: Unsplash

Liknande scener visades av en ganska cynisk hudläkare jag hörde föreläsa för några år sedan. Han skrek då glatt: ”Ka-ching!”. Framtida ”kunder”.

Hudcancer har nu gått om både prostatacancer (ca 10 500 nya fall/år) och bröstcancer (ca 9000 nya fall/år) i rankingen av vanligast förekommande cancertyperna hos svenska befolkningen. År 2016 upptäcktes >4000 fall av malignt melanom och >7000 fall av skivepitelcancer i landet, sammanlagt >11 000 nya fall. Och då har vi inte ens räknat med >50 000 fall av basalcellscancer. ”Sverige har ett hudcancerproblem” var årets slogan för preventionskampanjen ”Euromelanoma Week” (www.euromelanoma.org). Dessvärre är detta sant.

 

Tidig diagnostik är A och O

De goda nyheterna är att vi oftast hittar hudcancer i tid och kan därmed erbjuda bot. Men tidig diagnostik kräver att patienten själv eller dess anhöriga måste reagera och agera. Man måste söka vård när man ser en märklig prick som skiljer sig från övriga (”fula ankungen”), som växer eller ändrar färg. På vårdcentralen görs en första bedömning men ibland måste man remitteras till hudklinik. Varje år blir vi bättre på att känna igen hudcancer i tidiga stadier. Men väntetiderna är fortfarande långa och antalet sökande ökar ständigt. Därför behöver vi hjälp av ny teknik och utveckling av effektiva e-hälsolösningar.

 

Artificiell intelligens

Huden är mycket enkel att undersöka och dessutom enkel att fotografera. Allt man behöver är en smartphone och det har alla redan. Med hjälp av teledermatologi skickas idag bilder på oroliga prickar från patient till läkare för rådgivning, från allmänläkare till hudläkare som remiss eller hudläkare sinsemellan för en second opinion. I framtiden kan det dock räcka med att bilderna skickas till en dator för diagnos.

 

”Med hjälp av stora databaser med över 100 000 bilder på hudtumörer kunde man lära datorer att utveckla komplexa algoritmer”

 

Flera forskningsgrupper runtom i världen arbetar just nu med målet att ta fram mjukvara som kan diagnostisera hudcancer lika bra eller t.o.m. bättre än en erfaren hudläkare. Redan ifjol visade forskare på Stanford University hur man med hjälp av stora databaser med över 100 000 bilder på hudtumörer kunde lära datorer att utveckla komplexa algoritmer. Dessa kan skilja mellan godartade och elakartade hudförändringar med samma diagnostiska säkerhet som en tränad hudläkare. Man använder sig av så kallade djupa neurala nätverk (”deep machine learning”) som består av komplexa algoritmer som försöker efterlikna hjärnans neuronnätverk för att tillåta automatiserad inlärning. Ju fler bilder nätverket får studera, desto mer lär den sig.

 

Diagnostik via bildbank och algoritmer

Inom forskningsvärlden handlar det därför nu om att samla in så många bilder med korrekt diagnos som möjligt. Detta för att kunna testa och förbättra algoritmerna tills man hittar det mest effektiva neurala nätverket. Internationella samarbeten som ISIC (International Skin Imaging Collaboration) arbetar för att främja insamling av bilder och data för att utveckla smartare artificiell intelligens (AI). De anordnar även tävlingar på internationella kongresser där AI-forskare kan se vem som har utvecklat det mest träffsäkra neurala nätverket. AI kommer i framtiden att användas som ett diagnostiskt stöd för såväl hudläkare som allmänläkare men även allmänheten kommer att få tillgång till det. Teknologin finns redan nu tillgängligt på nätet. För de som vill testa finns exempelvis gratistjänsten ”Skin image search” som presenterades på Vitalis-mässan i år.

 

John PaoliJohn Paoli
MD, Associate Professor Head of the Dept. of Dermatology and Venereology Institute of Clinical Sciences, Sahlgrenska Academy University of Gothenburg

06-2018
Lungcancer är nu mer av en kronisk sjukdom vi faktiskt kan leva ett vettig liv med. Foto: Unsplash
Foto: Unsplash

En som vet det är Karin Liljelund. Hon har tack vare de nya målsökande behandlingarna håller modertumören i schack och blickar framåt med stor tillförsikt.

– Med tanke på den första prognos jag fick, att medellivslängden för lungcancer var två år, och det svarta hål jag då trillade ner i så kom beskedet att min cancertyp var sådan att de nya läkemedlen kunde fungera på den som en skänk från ovan, berättar hon.

 

”Det har inneburit en revolution för oss patienter.”

 

Det som möjliggjort att många lungcancerpatienter nu kan behandlas på helt nya sätt, med en betydligt förbättrad prognos, är de nya diagnosmetoderna i kombination med att nya målstyrande läkemedel utvecklats.

– Det har inneburit en revolution för oss patienter. Den statistik som finns idag med en rätt låg snittidsöverlevnad kommer se helt annorlunda ut om ett antal år när effekterna av dessa innovationer får full kraft. Och både diagnosmetoder och läkemedel blir ständigt bättre och mer effektiva. Så många patienter som får lungcancerdiagnos idag kan leva både längre och bra trots diagnosen, vilket känns helt fantastiskt.

 

Rethosta visade sig vara lungcancer

Hon fick diagnosen lungcancer för 4,5 år sedan. Då gick hon till vårdcentralen för att fråga om den rethosta hon haft under en period.

– I övrigt var jag hur pigg som helst. Eftersom jag aldrig rökt så hade jag inte en tanke på att det kunde vara något så allvarligt. Men det var det och modertumören i lungan hade dessutom givit metastaser i ett ben och i ryggen.

 

”Det var som att vinna på lotto”

 

Hon fick en snabbremiss till Thoraxkliniken och efter många undersökningar fick hon det slutliga beskedet. Hon fick först gå igenom behandlingar med cytostatika för att minska tumörerna. Hon hade turen att klara av dessa mycket bra. Halvvägs in i de behandlingarna fick hon beskedet att hennes tumör var av sådan typ att målriktade läkemedel skulle kunna fungera.

– Det var som att vinna på lotto, vi firade stort den kvällen hemma, berättar Karin Liljelund med ett leende.

 

Nya läkemedel bromsar tumörtillväxt

Anledningen till firandet var att med den nya typen av målstyrd behandling så kan tumören minskas eller bromsas vilket gör att det går att leva längre. Behandlingen utgörs av läkemedel som riktar sig direkt mot cancercellerna och hämmar dem på olika sätt.

– Den första typen av läkemedel jag fick fungerade i ett drygt år. Ett problem med dessa läkemedel är dock att tumörcellerna kan utveckla en resistens mot dem vilket hände mig. Så då fick jag byta till en ny typ av läkemedel som nu har fungerat i 2,5 år. Jag påverkas inte mycket alls av läkemedlet vilket gör att jag kan leva ett väldigt bra liv, trots att jag har diagnosen lungcancer, vilket känns helt fantastiskt.

 

”Men de nyare typerna av målstyrda läkemedel är betydligt bättre”

 

De metastaser de upptäckte vid de första undersökningarna har minskat i storlek och har ”somnat in” för närvarande. Sedan har hon haft små metastaser i huvudet som läkarna har tagit bort med  gammakniven.

– De första målriktade läkemedlen var inte så effektiva på att förhindra metastaser i hjärnan, då de inte penetrerade hjärnbarriären.  Men de nyare typerna av målstyrda läkemedel är betydligt bättre vilket innebär att de minskar risken att få metastaser i hjärnan.

 

Patientupplevelsen viktig

Avslutningsvis vill Karin Liljelund, som är vice ordförande i Lungcancerföreningen, lyfta det positiva i att patientperspektivet beaktas  alltmer i utvecklingen av vården för cancerpatienter.

– Vi upplever att patienter blir mer lyssnade på nu. Våra konkreta förslag på åtgärder för att förbättra vården tas på allvar för det är ju vi som bäst vet hur det är. Vi har exempelvis fått pengar från Cancerfonden för att tillsammans med ett par andra patientföreningar genomföra workshops med politiker. Syftet är att utveckla kvalitetsmätningar med relevanta hälsoutfallsmått. En revolution som är lika viktig för oss som patienter, vilket känns mycket angeläget.

Skrivet av: Ylva Sjönell 06-2018

När 16-årige Hunter Brady, från Florida, USA, började må dåligt skickade hans föräldrar honom till sjukhuset. 
Läkarna gav honom beskedet att det rörde sig om influensan. 
Men några veckor senare visade det sig att diagnosen var helt fel. 

Efter att Hunter undersökts av läkarna fick antibiotika utskrivet. De sa att han hade fått ett virus.
– Jag tog antibiotika i två veckor, men kände mig bara sämre och sämre. Jag var tvungen att sova sittandes. Min pappa tittade på mig och sa att vi måste åka in till sjukhuset, sa Hunter till People health.

När Hunter anlände till sjukhuset andra gången valde läkarna att genomföra en skiktröntgen. Svaret från röntgenbilderna visade att hela hans högra lunga och 30 procent av hans vänstra lunga hade kollapsat.

”De värsta röntgenbilderna de hade sett”

Läkarna kunde inte tro sina ögon.
– De sa att det var de värsta röntgenbilderna de hade sett på ett barn, säger mamman Cheryl Brady till People Health.

16-årige Hunter fick genomgå fem operationer för att dränera vätska från hjärtat och lungorna. Därefter gjordes en biopsi som avslöjade det fruktansvärda. Hunter hade drabbats av den mest aggressiva formen av lymfkörtelcancer. Det är en allvarlig cancersjukdom som drabbar ungefär 2000 svenskar per år, drygt 850 av dem överlever inte, enligt cancer.se.

– Jag blev så chockad och rädd, sa Hunter till People Health.

65 procents chans att överleva

Statistiskt sett Hunter 65 procents chans att överleva. Men trots det försöker Hunter se det positiva i livet. Han spenderar dagarna med att göra det han älskar mest: att fiska med sina syskon. I framtiden är hans största dröm att bli pastor.

Hunter hoppas att han kan vara en inspiratör till andra som drabbats av sjukdomen.
– Att höra från andra att jag är en inspiratör får mig att må bra.

16-årige Hunter är tyvärr inte ensam om att drabbats av den här formen av cancer. Men hans positiva inställning och härliga attityd är verkligen värt att uppmärksamma. Dela artikeln på Facebook för att stötta Hunter i den här svåra tiden.  

03-2018
Isabelle Ducellier från Barncancerfonden. Foto: Barncancerfonden

Barncancerfonden har sedan november 2017 en ny generalsekreterare, Isabelle Ducellier, som driver visionen vidare med lika stor passion som sina föregångare. Hon har även egna erfarenheter av hur en familj påverkas då ett barn drabbas av cancer.

– Min son var femton år då han fick skelettcancer och jag har gått igenom alla stadier man som förälder går igenom, och har glädjande nog även fått uppleva att cancern hittills övervunnits, berättar hon.

 

Bästa tänkbara vård

 

Den första fas hon gick igenom var stor ilska mot primärvården som skickade hem sonen flera gånger då han sökte hjälp för ont i ett ben, de sa att det berodde på att han växte. När sedan tumören upptäcktes var den väldigt stor.

När tumören väl upptäcktes så fick vi verkligen bästa tänkbara vård

– Jag slutade jobba då och mer eller mindre flyttade in på Astrid Lindgrens barnsjukhus med sonen. Och efter att tumören väl upptäcktes så fick vi verkligen bästa tänkbara vård och omhändertagande.

Så efter ilskan kom stor tacksamhet mot personalen på sjukhuset. Sådan vård och omhändertagande skulle hon önska att alla barncancerpatienter skulle få jämlikt över hela landet

– Barncancerfonden satsar på att se till att bemanningen kan förbättras på alla sex barncancercentra runt om i landet. Vi ordnar bland annat utbildningar och praktikplatser för att locka fler läkare och sjuksköterskor till barnonkologin.

 

En del av de nya satsningarna

 

Ett annat område de satsar på nu är omhändertagandet av överlevarna.

– De tillhör inte längre cancervården, men runt 70 procent har komplikationer efter sjukdomen eller behandlingen, till exempel hörselnedsättning eller hjärtpåverkan.

Komplikationerna gör att de exempelvis kan ha svårt att hitta jobb, så hjälp med jobbsökande är en del av de nya satsningarna.

Just nu stödjer vi 236 olika projekt.

– Men basen i vårt arbete är naturligtvis stöd till forskning. Vi har sedan starten samlat in över 2 miljarder kronor från givare, som vi satsat på projekt bland annat inom grundforskning, medicinsk teknik och nya behandlingsformer. Just nu stödjer vi 236 olika projekt. Och vi är otroligt tacksamma för det stöd vi får som under alla år bidragit mycket till att så många fler barn nu överlever, så jag vill rikta ett stort tack till alla givare, avslutar Isabelle Ducellier.

Skrivet av: Ylva Sjönell 02-2018
Tina Dalianis är professor vid Karolinska Institutet och har forkat kring HPV-viruset. Foto: Erika Rindsjö

På 1970-talet var tonsill- och tungbascancer sällsynta, och dessa cancertyper orsakades oftast av rökning och alkohol. Men sedan sjuttiotalet har den typen av cancer fördubblats i stort sett vart tionde år.

”HPV är en av de största anledningarna till den stora ökningen.”

– Det vår forskning har visat är att HPV är en av de största anledningarna till den stora ökningen. Vi har också konstaterat att de med HPV-initierad cancer har en mycket bättre överlevnad än den typ som orsakas av rökning och alkohol, berättar professor Tina Dalianis vid Karolinska Institutet.

 

HPV med fokus på tre områden

Hennes forskargrupp fokuserar nu sin forskning på tre områden för den här patientgruppen.

  • De följer den stora ökningen av sjukdomen för att förstå den bättre. Av de som drabbas av tonsill- och tungbascancer är 80 % män, en siffra som varit stabil över tid. Och man vet att HPV förknippas med många sexpartners. Man vet ännu inte varför exempelvis inte fler kvinnor drabbas och man försöker förstå orsakerna.
  • De har under en längre tid forskat på olika biomarkörers koppling till cancertypen och hur väl en patient svarar på behandlingen. Resultaten visar att om tumören är HPV positiv och uttrycker vissa specifika biomarkörer så har patienterna en mycket god överlevnadsprognos. I dessa fall vill vi på sikt kunna ge lindrare behandling, då den ordinarie behandlingen idag är mycket tuff.
  • För de patienter med HPV positiva och HPV negativa tumörer som istället har biomarkörer som visar på en låg överlevnad har biomarkörer för riktad behandling identifierats. Här vill gruppen undersöka om den riktade behandlingen kan vara mer effektiv än den ordinarie tuffa behandlingen, som består av mycket cellgifter och strålning.

 

Studerar bredare samband

Utöver dessa fokusområden studerar de även lite bredare på sambandet mellan HPV och biomarkörer på andra cancerformer. De har även inlett forskning på kopplingen till bakteriefloran.

”Det är, och har varit, en otroligt spännande resa”

– Det är, och har varit, en otroligt spännande resa att ha haft förmånen att vara med om sedan jag började med den här forskningen på 1990-talet. Och det är fantastiskt att kunna bidra med nya forskningsresultat som förbättrar kunskapen om och behandlingen av den här cancertypen, avslutar Tina Dalianis.

 

Skrivet av: Ylva Sjönell 02-2018
Gruppbild på Oblique. Foto: Oblique Therapeutics

Trippelnegativ bröstcancer drabbar ofta yngre

10 till 15 procent av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer får diagnosen trippelnegativ bröstcancer. Cancertypen drabbar oftare yngre människor och eftersom effektiva behandlingsmetoder idag saknas är prognosen vid avancerad trippelnegativ bröstcancer sämre.

Just denna typ av mycket aggressiv bröstcancer är därför i fokus hos det Göteborgsbaserade läkemedelsbolaget Oblique Therapeutics. Bolaget grundandes av doktor Carolina Trkulja och professor Owe Orwar, och har idag ett tiotal anställda med bakgrund i Astra Zeneca, Sanofi och biotechbolag.

”En unik metod för att ta fram mycket specifika antikroppar”

–Vårt fokus är nya terapier riktade mot metastatisk cancer men även typ 2-diabetes och smärta. Vi har utvecklat en unik metod för att ta fram mycket specifika antikroppar inom en rad olika terapiområden. Dessutom driver vi ett projekt med cytotoxiska och immunomodulerande småmolekyler, specifikt riktade mot aggressiv cancer, berättar Carolina Trkulja.

 

Positiva prekliniska studier

Det är just småmolekylprojektet som avancerat längst, något som alltså är intressant för framtida behandling av den aggressiva bröstcancern. I prekliniska studier har småmolekylerna visat sig vara mycket effektiva i experimentella modeller av trippelnegativ bröstcancer.

– Vi ser även att vårt terapikoncept kan vara relevant för andra typer av aggressiva cancerformer som till exempel malignt gliom, den vanligaste typen av elakartad hjärntumör, säger Isabel Löwstedt, projektledare för klinisk utveckling.

Optimismen späs på genom det stora intresset inom immunoterapi för att kombinera olika typer av terapier, såsom en kombination av flera antikroppar eller en kombination av antikroppar och småmolekyler.

”Vårt mål är att påbörja kliniska studier under 2019/2020.”

– Idag finns det inga andra aktörer förutom Oblique Therapeutics som fokuserar på den här typen av behandling av trippelnegativ bröstcancer, vilket också ger kraft till de positiva resultaten. Vårt mål är att påbörja kliniska studier under 2019/2020. I framtiden tror vi på en cancerbehandling som består av en effektiv kombination av olika cytotoxiska och immunomodulerande terapier, avslutar Göran Gannedahl, Chief Medical Officer.

Skrivet av: Catharina Holm 02-2018
Genombrott är nära i behandling för urinblåsecancer.Foto: Mostphotos

Syftet är att utveckla nya och effektiva behandlingar.  Dessa ska både kunna förlänga livet och förbättra livskvalitén för de patienter som drabbas av den specifika cancertypen. Och enligt Anders Ullén, även Vetenskaplig Sekreterare för Radiumhemmets Forskningsfonder, står man på randen till ett genombrott:

”Den ökade kunskapen har gjort att det nu börjar lossna”

– Genom att bättre förstå olika biologiska markörers betydelse för hur väl en patient svarar på en behandling kan vi också börja anpassa behandlingen helt utifrån patientens förutsättningar. Det är den ökade kunskapen om viktiga tumörbiologiska mekanismer i kombination med nya behandlingsmetoder som gjort att det nu börjar lossna, säger han.

 

Genombrott i behandlingskonceptet

Målet med prövningarna är utveckling av behandlingskoncept. Med nya kombinationer av cancerläkemedel och immunterapi utförs prövningar där turordningen av olika metoder anpassas efter patienten.

”I framtiden tror vi kommer att se en större möjlighet för patienter”

– Vår målsättning är att bidra till effektivare behandlingar. Jag tror att vi i framtiden kommer att se en större möjlighet för patienter att leva ett bra liv med god livskvalité, trots sin sjukdom, avslutar Anders Ullén.

 

 

Anders Ullén överläkare och docent. Foto: Vanna Ullén

Anders Ullén är överläkare och docent och menar på vi att vi står på randen till genombrott! Foto: Vanna Ullén

 

 

Skrivet av: Catharina Holm 02-2018
Kerstin Sollerbrant, Forskningschef på Barncancerfonden. Foto: Karl Nordlund

När jag började arbeta på Barncancerfonden fick jag uppleva hur det är att arbeta mot en vision som känns ogenomförbar, ja nästintill omöjlig. Vi skulle utrota barncancer, och det kändes mer som en utopi än en vision.

 

En medicinsk revolution

Men nu är året 2017 och vi lever mitt i en medicinsk revolution. Idag vet forskarna hur man kan aktivera kroppens eget immunsystem till att slå mot cancercellerna. Med förfinade genetiska analysmetoder blir diagnoserna mer precisa, och behandlingarna kan bättre anpassas efter varje enskild patient.

 

Vi har en lång väg kvar till hundra procents överlevnad för de som drabbas av cancer.

 

Forskarna kan bygga antikroppar, läkarna kan reparera skador som uppstår efter sjukdom och behandling, och vården har blivit bättre på att ta hand om infektioner och andra komplikationer som tidigare varit livshotande. Ändå har vi en lång väg kvar till hundra procents överlevnad för de som drabbas av cancer. Bland barn mellan ett och fjorton år är cancer fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige.

 

Krävs nya konstellationer

Jag tror att vägen till framtidens cancervård och mot ökad överlevnad stavas samarbete. För att fler barn och vuxna ska botas från sin cancersjukdom krävs helt nya typer av konstellationer. Länder, företag, organisationer, vårdgivare och forskare – vi måste alla våga se bortom våra egna agendor och se till helheten och slutresultaten. Vi måste kraftsamla, och överbrygga såväl nationella som professionella gränser. Det innebär en stor utmaning och helt nya sätt att tänka.

 

För ovanliga diagnoser, som barncancer där patientantalet är begränsat, krävs nya samarbeten på internationell nivå.

 

För ovanliga diagnoser, som barncancer där patientantalet är begränsat, krävs nya samarbeten på internationell nivå. Samma sak för att harmonisera lagar kring personuppgifter, biobanker och patientregister – vi måste bygga upp gemensamma, internationella plattformar för forskningsinfrastruktur och dyr teknik. Och när det kommer till att ta fram nya läkemedel krävs att fler delar riskerna med läkemedelsbolagen. Särskilt för de diagnosområden där de ekonomiska incitamenten är svaga, såsom för relativt ovanliga sjukdomar som barncancer. Även vi finansiärer av cancerforskning behöver samordna oss, för att minska fragmenteringen av det ekonomiska stödet och därigenom få bättre utväxling på satsade medel.

 

Så räddar vi fler liv

Utvecklingen av nya cancerläkemedel för barn måste få samma höga prioritet som för vuxna, vilket innebär att samarbeten mellan barn-och vuxencancerforskare måste stärkas. Det gäller även samarbeten mellan grundforskare, forskare på läkemedelsföretag och kliniska forskare. Vi behöver alla dela med oss av data och öppna våra arkiv.

Utöver att hitta nya och kloka former för samarbete anser jag att vi alla som arbetar mot cancer måste utgå från en altruistisk grundsyn och utmana våra komfortzoner. Först då kan vi ge alla cancerpatienter bästa möjliga vård och behandling, och därmed rädda fler liv.

Kerstin Sollerbrant
Forskningschef på Barncancerfonden

11-2017