Mouna Esmaeilzadeh, Dr MD. PhD. Foto: Åsa Stöckel/Sveriges Radio
Mouna Esmaeilzadeh, Dr MD. PhD. Foto: Åsa Stöckel/Sveriges Radio

Ny teknik utvecklas i raketfart. Vi har gjort fantastiska framsteg de senaste 100 åren; cancerdödligheten har sjunkit med 25 procent de senaste 25 åren. Men det är inget i jämförelse med det vi kommer att bevittna under de kommande 100 åren. För utvecklingen är exponentiell, det innebär att dessa 100 år inte kommer att motsvara 100 år av framsteg med dagens utvecklingstakt, utan närmare 20 000 år av framsteg.

 

”Den utvecklingen står vi inför när det gäller hälsa.”

 

Det är ganska svårt för vår hjärna att greppa. Men tänk bara på utvecklingen vi sett inom mobiltelefoni och internet de senaste 20 åren. Den utvecklingen står vi inför när det gäller hälsa. Försök att föreställa dig vad vi kan göra inom ramen för 20 000 års utveckling. Redan inom de närmaste fem åren kommer vi att bevittna helt makalösa innovationer inom cancerforskning.

 

Trojanska hästar

Nyligen gjordes banbrytande cancerforskning med hjälp av nanorobotar. Dessa fungerar som trojanska hästar för att transportera medicin vars uppgift är att döda cancerceller. Inom 48 timmar efter det att forskarna hade sprutat in dessa robotar hade kroppen rensats från cancerceller – utan att skada de friska cellerna. Detta har nu testats på möss och grisar som gjorts sjuka med mänskliga cancerceller. Nästa steg är att testa på människor.

 

Ny teknik kan hjälpa oss att vinna kampen mot cancer. Foto: Mostphotos

 

Ny teknik räddar liv

Just nu pågår en kapplöpning i världen om teknologier som artificiell intelligens och genetiska saxar. I Kina har man redan börjat behandla cancersjuka med en annan banbrytande teknologi som räddar liv – så kallade genetiska saxar eller CRISPR. Hur kommer Sverige stå sig i det här racet? Och är det etiskt försvarbart att inte ställa sig längst fram i utvecklingen och börja erbjuda våra cancersjuka teknik som faktiskt kan rädda liv?

 

Vi ska vinna kampen

Kanske kommer vi om tio år se tillbaka på cancer som ett historiskt fenomen som inte längre hotar våra liv. Men det är en aktiv kamp som vi måste föra för att åstadkomma det. Och här har vi – patienter, läkare, politiker – en roll att spela i kampen mot cancer. Vi måste ständigt ifrågasätta oss själva. Har vi rätt inställning som omfamnar ny teknik och förändring och som pushar för att implementera teknik som räddar liv?

 

”Än idag är cancer väldigt stigmatiserande”

 

Än idag är cancer väldigt stigmatiserande. Vi ser fortfarande unga liv som skördas och förloras mot de här hemska sjukdomarna. Men det kommer att ändras radikalt inom de närmaste åren. Vi ska vinna kampen över cancer – steg för steg – teknik för teknik – liv för liv.

 

Text: Mouna Esmaeilzadeh

Skrivet av: Kampen mot cancer 06-2018
Cancervård i framtiden enligt experterna från branschen. Foto: Photema/Nicklas Höglund/Bayer

 

Göran Hägglund, senior rådgivare, ställer branschens ledande experter mot väggen. Läs vad experterna tycker om framtidens cancervård utifrån frågeställningen nedan:

  1. Det knyts stora förhoppningar till att digitalisering och Artificiell intelligens (AI) ska bidra till en bättre vård. På vilket sätt kan digitaliseringen bidra till en bättre cancervård?
  2. Många bedömare anser att Sverige tappar mark i förhållande till omvärlden när det gäller medicinsk forskning. Hur kan vi skapa förutsättningar för att ännu mer framgångsrik cancerforskning ska bedrivas i Sverige?

 


 

Per BayerPer Sandström Medicinsk chef på Bayer Skandinavien

 

1. Det knyts stora förhoppningar till att digitalisering och Artificiell intelligens (AI) ska bidra till en bättre vård. På vilket sätt kan digitaliseringen bidra till en bättre cancervård?

Det är en revolution som ger cancervården stora möjligheter. AI kan bli ett beslutsstöd för läkare och öka möjligheterna att identifiera biomarkers för att kunna välja rätt precisionsmediciner för bästa effekt.

Digitaliseringen innebär även bättre resursutnyttjande, ökad tillgänglighet, minskat dubbelarbete och ökad produktivitet. Det minskar behoven av sjukhusbesök. Patienten själv förmedlar informationen. Rätt använt kan det även minska risken för fel, exempelvis vid sällsynta cancersjukdomar.

 

2. Många bedömare anser att Sverige tappar mark i förhållande till omvärlden när det gäller medicinsk forskning. Hur kan vi skapa förutsättningar för att ännu mer framgångsrik cancerforskning ska bedrivas i Sverige?

En avgörande faktor är att skapa incitament för klinikerna att bedriva forskning och kliniska prövningar i högre utsträckning. Idag uppfattar vissa detta som ett extra arbete. Men utan forskning stannar utvecklingen. De kliniker som utför prövningar systematiskt bör uppmuntras och få morötter.

En annan viktig faktor är vården och läkemedelsbranschen fortsätter samarbeta. Tidigare har det funnits en slags beröringsskräck. Utvecklingen av nya behandlingsmetoder kräver att vi jobbar ihop.

L.SE.MKT.06.2018.3427 Juni 2018

Foto: Bayer

 


 

Markus på MerckMarkus Finzsch Medicinsk chef på Merck

 

1. Det knyts stora förhoppningar till att digitalisering och Artificiell intelligens (AI) ska bidra till en bättre vård. På vilket sätt kan digitaliseringen bidra till en bättre cancervård?

Ökad kunskap leder till att patienten kan driva viktiga frågor. Ett exempel på detta är det svenska patient/entrepenörsdrivna företaget #waroncancer, som syftar till att vara en digital mötesplats för att berätta sin historia och stödja varandra.Det finns andra lovvärda initiativ exempelvis digital vårdplan vilket har funnits som pilotprojekt sedan 2017. Andra viktiga ting är utveckling av olika appar, vilka kan hjälpa patienten både till ökad förståelse för sin sjukdom, men också ett stöd för complience, etc.

Utvecklingspotentialen är enorm och vi är bara i dess linda.

 

2. Många bedömare anser att Sverige tappar mark i förhållande till omvärlden när det gäller medicinsk forskning. Hur kan vi skapa förutsättningar för att ännu mer framgångsrik cancerforskning ska bedrivas i Sverige?

Sverige ses fortfarande som en stark klinisk forskningsnation, även om vi har förlorat mycket de senaste åren. Det är av yttersta vikt att vi fortsätter att investera monetärt i klinisk forskning i kombination med akademisk forskning. Samarbete mellan näringsliv och universitet/högskolor är både intressant och nödvändigt.

Vi vill väl fortsätta vara en nation som kan attrahera internationell forskningsexpertis likväl som att producera högkvalitativ forskning ur en internationellt perspektiv.

Vidare  måste vi utveckla bra villkor för forskningen i Sverige så att vi kan attrahera i internationella företag att investera i forskarsverige.

 

Foto: Photema

 


 

JanssenKristina Sandström Medicinsk chef på Janssen

 

1. Det knyts stora förhoppningar till att digitalisering och Artificiell intelligens (AI) ska bidra till en bättre vård. På vilket sätt kan digitaliseringen bidra till en bättre cancervård?

Skapandet av en nationell datahantering kan koppla ihop sjukhusens olika datasystem är tekniskt sett fullt möjlig och har varit så länge. I Danmark har man till exempel redan tagit steg mot en gemensam databas. Artificiell intelligens (AI) inom vården kommer inom kort att kunna förbättra möjligheterna att ställa rätt diagnos samt ge effektivare beslutsstöd inom vården. Med all den medicinska kunskap vi har idag är det i stort sett omöjligt för en läkare att hålla reda på alla olika tillstånd och diagnoser som kan förekomma. Att ta fram beslutsstöd som via AI kan hjälpa till att känna igen de olika variationerna och komma med förslag på lämpliga åtgärder och behandling skulle vara till stor hjälp. Detta kan leda till att olika cancerdiagnoser fastställs tidigare, speciellt i de svårupptäckta fallen där symtomen är otydliga eller liknar andra mindre farliga tillstånd.

 

2. Många bedömare anser att Sverige tappar mark i förhållande till omvärlden när det gäller medicinsk forskning. Hur kan vi skapa förutsättningar för att ännu mer framgångsrik cancerforskning ska bedrivas i Sverige?

Många politiker talar idag om vikten av Life science och medicinsk forskning. Det är dock viktigt att komma ihåg att vården styrs av ett enda uppdrag – nämligen att producera vård. Det betyder att det i praktiken inte finns utrymme att bedriva eller delta i forskningsverksamhet. I Danmark och Finland har regeringarna satsat hårt på att tillgängliggöra forskningstillfällen i landet. I Danmark genom att till exempel satsa på en nationell gemensam databas samt bygga upp forskningskliniker för tidig läkemedelsforskning. I Finland har man kopplat ihop nationella populationsregister med biobanker för att kunna bedriva världsledande forskning inom genteknik och individbaserad läkemedelsbehandling (individualiserad medicin). Här har Sverige en del att lära för att skapa en framgångsrik cancerforskning.

 

Foto: Nicklas Höglund

 


 

Skrivet av: Kampen mot cancer 06-2018
Precisionsmedicin för en bättre cancervård. Foto: Pexel
Foto: Pexel

Den gentiska koden

De senaste åren har ett helt nytt verktyg för att sekvensera, dvs läsa den genetiska koden, tillkommit. Denna teknik, ofta kallad nästa generations sekvensering (NGS), möjliggör analys av delar eller hela arvsmassan. Det är både snabbare och mer kostnadseffektivt än tidigare. Denna utveckling har även snabbat på utvecklingen av nya så kallade precisionsmedicin. Dessa slår mot just de förändringar som finns i en enskild elakartad förändring och av analyser som gör det möjligt för sjukvården att välja rätt behandling.

 

”Finns bara i klinisk rutin för vissa frågeställningar och vid enstaka centra”

 

Sjukvården har arbetat länge med att förutse svar på målriktad behandling och gjort det väl. Mer begränsade så kallade genpaneler (ofta omfattande cirka 20-50 gener) används nu i klinisk rutindiagnostik för ett antal cancersjukdomar (t.ex. lungcancer, tjocktarmscancer och leukemier) vid flertalet av landets universitetssjukhus. De mest genomgripande analyserna, där hundratals eller kanske alla gener analyseras, finns samtidigt bara i klinisk rutin för vissa frågeställningar och vid enstaka centra i landet.

 

Precisionsmedicin ska vara tillgängligt för alla

Landets alla cancerpatienter, oavsett vilken region man tillhör, ska kunna dra nytta av de senaste sekvenseringsmetoderna. För detta har ett initiativ tagits av forskargrupper och sjukvårdsenheter. De har arbetat med storskalig sekvensering för att göra den nya tekniken till en naturlig del av cancersjukvården. Initiativet, Genomic Medicine Sweden (GMS), har samlat alla landets universitetssjukhus och medicinska fakulteter. Målet är att bygga upp en gemensam, nationell infrastruktur för att kunna lösa viktiga frågor som ett enskilt sjukhus inte kan lösa.

Detta gäller t.ex. att bygga upp en gemensam IT-infrastruktur/databas inom sjukvården för att lösa utmaningarna inom databeräkning, tolkning och datalagring. Med patienten i centrum läggs fokus till att börja med på ärftliga sjukdomar, cancer och infektionssjukdomar, men kommer så småningom även att utökas till folksjukdomarna (t.ex. diabetes, hjärtkärlsjukdomar).

 

En motor i utvecklingen

Samtidigt är tanken att skapa regionala kompetenscentra inom varje sjukvårdsområde. Dessa så kallade centra för genomisk medicin ska kunna vara motor i utvecklingen och samla de olika delarna av sjukvården. Allt för att kunna hjälp cancerpatienter på bästa sätt inom respektive sjukvårdsregion.

 

”Patientföreningar, såsom Nätverket mot Cancer, kommer även att engageras”

 

Initiativet är i en intensiv fas där en konstruktiv diskussion med framförallt företrädare för sjukvård och universitet förs för att konkretisera mål, organisation och genomförande av projektet. Nyligen tillsattes en Nationell styrgrupp, som består av ledamöter från alla sjukvårdsregioner och medicinska fakulteter samt ledamöter från näringslivet. Patientföreningar, såsom Nätverket mot Cancer, kommer även att engageras för att ta till vara deras viktiga kunskap och erfarenheter under uppbyggnaden av GMS.

 

Samarbete för nytänkande medicinering

Förhoppningen är också att initiativet kommer utgöra en nationell forskningsresurs. Detta för att hitta nya sjukdomsorsakande förändringar som kan ligga till grund för utveckling av nya läkemedel och stimulera till kliniska prövningar. Ett nära samarbete med industrin kommer då vara centralt. Detta för att vi som land ska ha tillgång till nya mediciner. Sverige ska vara ett attraktivt land att genomföra kliniska prövningar i.

Sammanfattningsvis är vår förhoppning att GMS ska spela en central roll för införandet av en jämlikt fördelad precisionsmedicin inom svensk sjukvård.

 


Anders Edsjö, överläkare, sektionschef, Klinisk genetik och patologi, Region Skåne.Anders Edsjö
Överläkare, sektionschef, Klinisk genetik och patologi, Region Skåne.

 


Rosenquist Brandell, professor, överläkare, Klinisk genetik, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhusetRichard Rosenquist Brandell
Professor, överläkare, Klinisk genetik, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset.

Skrivet av: Kampen mot cancer 06-2018
Diagnostik av exempelvis hudcancer kan snart göras av en dator. Foto: Unsplash
Foto: Unsplash

Liknande scener visades av en ganska cynisk hudläkare jag hörde föreläsa för några år sedan. Han skrek då glatt: ”Ka-ching!”. Framtida ”kunder”.

Hudcancer har nu gått om både prostatacancer (ca 10 500 nya fall/år) och bröstcancer (ca 9000 nya fall/år) i rankingen av vanligast förekommande cancertyperna hos svenska befolkningen. År 2016 upptäcktes >4000 fall av malignt melanom och >7000 fall av skivepitelcancer i landet, sammanlagt >11 000 nya fall. Och då har vi inte ens räknat med >50 000 fall av basalcellscancer. ”Sverige har ett hudcancerproblem” var årets slogan för preventionskampanjen ”Euromelanoma Week” (www.euromelanoma.org). Dessvärre är detta sant.

 

Tidig diagnostik är A och O

De goda nyheterna är att vi oftast hittar hudcancer i tid och kan därmed erbjuda bot. Men tidig diagnostik kräver att patienten själv eller dess anhöriga måste reagera och agera. Man måste söka vård när man ser en märklig prick som skiljer sig från övriga (”fula ankungen”), som växer eller ändrar färg. På vårdcentralen görs en första bedömning men ibland måste man remitteras till hudklinik. Varje år blir vi bättre på att känna igen hudcancer i tidiga stadier. Men väntetiderna är fortfarande långa och antalet sökande ökar ständigt. Därför behöver vi hjälp av ny teknik och utveckling av effektiva e-hälsolösningar.

 

Artificiell intelligens

Huden är mycket enkel att undersöka och dessutom enkel att fotografera. Allt man behöver är en smartphone och det har alla redan. Med hjälp av teledermatologi skickas idag bilder på oroliga prickar från patient till läkare för rådgivning, från allmänläkare till hudläkare som remiss eller hudläkare sinsemellan för en second opinion. I framtiden kan det dock räcka med att bilderna skickas till en dator för diagnos.

 

”Med hjälp av stora databaser med över 100 000 bilder på hudtumörer kunde man lära datorer att utveckla komplexa algoritmer”

 

Flera forskningsgrupper runtom i världen arbetar just nu med målet att ta fram mjukvara som kan diagnostisera hudcancer lika bra eller t.o.m. bättre än en erfaren hudläkare. Redan ifjol visade forskare på Stanford University hur man med hjälp av stora databaser med över 100 000 bilder på hudtumörer kunde lära datorer att utveckla komplexa algoritmer. Dessa kan skilja mellan godartade och elakartade hudförändringar med samma diagnostiska säkerhet som en tränad hudläkare. Man använder sig av så kallade djupa neurala nätverk (”deep machine learning”) som består av komplexa algoritmer som försöker efterlikna hjärnans neuronnätverk för att tillåta automatiserad inlärning. Ju fler bilder nätverket får studera, desto mer lär den sig.

 

Diagnostik via bildbank och algoritmer

Inom forskningsvärlden handlar det därför nu om att samla in så många bilder med korrekt diagnos som möjligt. Detta för att kunna testa och förbättra algoritmerna tills man hittar det mest effektiva neurala nätverket. Internationella samarbeten som ISIC (International Skin Imaging Collaboration) arbetar för att främja insamling av bilder och data för att utveckla smartare artificiell intelligens (AI). De anordnar även tävlingar på internationella kongresser där AI-forskare kan se vem som har utvecklat det mest träffsäkra neurala nätverket. AI kommer i framtiden att användas som ett diagnostiskt stöd för såväl hudläkare som allmänläkare men även allmänheten kommer att få tillgång till det. Teknologin finns redan nu tillgängligt på nätet. För de som vill testa finns exempelvis gratistjänsten ”Skin image search” som presenterades på Vitalis-mässan i år.

 

John PaoliJohn Paoli
MD, Associate Professor Head of the Dept. of Dermatology and Venereology Institute of Clinical Sciences, Sahlgrenska Academy University of Gothenburg

06-2018
Privata bidrag för att forskningen kan fortgå. Foto: Mostphotos
Foto: Mostphotos

 

Sedan Cancer- och Allergifonden grundades 1994 har man delat ut en kvarts miljard kronor. Fem sjättedelar ges till förebyggande och miljörelaterad cancer- och allergiforskning och resten går primärt till cancersjuka och allergiker som är i behov av ekonomiskt stöd för kostnader relaterade till bland annat hälso- och rehabiliteringshem samt alternativa mediciner. Organisationen är ideell och arbetar utan vinstintressen.

 

Majoriteten av folksjukdomarna

– Fram till Cancer- och Allergifonden startades fanns ingen stiftelse för miljörelaterad cancer. Cancer- och allergisjukdomar hör till de största folksjukdomarna i Sverige som dessutom ökar starkt, säger Mikael Björnstedt, professor vid Karolinska Institutet, som leder ett forskningsprojekt runt selenföreningars roll för miljörelaterad cancer och resistent tumörsjukdom.

 

”Privata medel är kritiska för forskningen”

 

Mikael Björnstedt förklarar att staten knappt lägger några pengar på cancerforskningen varför privata medel är kritiska för forskningen.

– Forskningen skulle stå still utan stiftelser. Alla stiftelser behövs och har sin mission.

 

Immunförsvaret är kopplingen mellan allergi och cancer

En gemensam nämnare mellan cancer och allergi är immunförsvaret. Vid allergi blir immunförsvaret överkänsligt för något visst ämne och immunförsvarets celler överreagerar på ämnet. Detta orsakar en inflammation och allergiska symptom.

När det gäller cancer reagerar ofta immunförsvaret inte tillräckligt starkt.

– Förutom immunförsvaret påverkar vår närmiljö våra kroppars självförsvarssystem.

 

Forskning visar på positiv effekt av selen

Selen är ett livsnödvändigt spårämne som man blir sjuk eller rentav dör om man har för lite av och som kan vara mycket giftigt vid höga halter. Redan för mer än 100 år sedan såg man att Selen hade en effekt på cancerceller. Men det är inte förrän nu man genomför systematiska kliniska studier med selen.

 

”Selen är så gott som biverkningsfritt.”

 

– Tumörceller är mycket känsligare för selen än friska celler och i laboratorieförsök har selen visat sig effektivare som målsökande cancercelldödare än alla jämförbara standardpreparat. Dessutom är Selen är så gott som biverkningsfritt.

 

Privata bidrag gör att forskningen kan fortgå

Förutom selenforskningsprojektet och andra cancer- och allergiforskningsprojekt som stiftelsen är med och finansierar så stödjer man också patientnära forskning som fokuserar på mer effektiv behandling av cancer.

– För att forskningen ska kunna fortsätta att bedrivas och för att underlätta de drabbades vardag är vi beroende av privata bidrag till stiftelsen, avslutar Mikael Björnstedt.

 


Quiz – Hur mycket vet du egentligen om allergi?

 

 

Var i kroppen sitter 75 procent av vårt immunförsvar?

1. Mage & tarm

X. Huden

2. Lungorna

 

Selen är en viktig antioxidant – vilken av följande nötter innehåller höga halter av Selen?

1. Mandel

X. Jordnöt

2. Paranöt

 

Vilken är den mest vanliga allergin i Sverige?

1. Pollen & Pälsdjur

X. Parfym & dofter

2. Kvalster & mögel

 


 

Rätt svar:quiz om allergi - rätt svar

Skrivet av: Ofelia Vasquez Graah-Hagelbäck 06-2018
Lungcancer är nu mer av en kronisk sjukdom vi faktiskt kan leva ett vettig liv med. Foto: Unsplash
Foto: Unsplash

En som vet det är Karin Liljelund. Hon har tack vare de nya målsökande behandlingarna håller modertumören i schack och blickar framåt med stor tillförsikt.

– Med tanke på den första prognos jag fick, att medellivslängden för lungcancer var två år, och det svarta hål jag då trillade ner i så kom beskedet att min cancertyp var sådan att de nya läkemedlen kunde fungera på den som en skänk från ovan, berättar hon.

 

”Det har inneburit en revolution för oss patienter.”

 

Det som möjliggjort att många lungcancerpatienter nu kan behandlas på helt nya sätt, med en betydligt förbättrad prognos, är de nya diagnosmetoderna i kombination med att nya målstyrande läkemedel utvecklats.

– Det har inneburit en revolution för oss patienter. Den statistik som finns idag med en rätt låg snittidsöverlevnad kommer se helt annorlunda ut om ett antal år när effekterna av dessa innovationer får full kraft. Och både diagnosmetoder och läkemedel blir ständigt bättre och mer effektiva. Så många patienter som får lungcancerdiagnos idag kan leva både längre och bra trots diagnosen, vilket känns helt fantastiskt.

 

Rethosta visade sig vara lungcancer

Hon fick diagnosen lungcancer för 4,5 år sedan. Då gick hon till vårdcentralen för att fråga om den rethosta hon haft under en period.

– I övrigt var jag hur pigg som helst. Eftersom jag aldrig rökt så hade jag inte en tanke på att det kunde vara något så allvarligt. Men det var det och modertumören i lungan hade dessutom givit metastaser i ett ben och i ryggen.

 

”Det var som att vinna på lotto”

 

Hon fick en snabbremiss till Thoraxkliniken och efter många undersökningar fick hon det slutliga beskedet. Hon fick först gå igenom behandlingar med cytostatika för att minska tumörerna. Hon hade turen att klara av dessa mycket bra. Halvvägs in i de behandlingarna fick hon beskedet att hennes tumör var av sådan typ att målriktade läkemedel skulle kunna fungera.

– Det var som att vinna på lotto, vi firade stort den kvällen hemma, berättar Karin Liljelund med ett leende.

 

Nya läkemedel bromsar tumörtillväxt

Anledningen till firandet var att med den nya typen av målstyrd behandling så kan tumören minskas eller bromsas vilket gör att det går att leva längre. Behandlingen utgörs av läkemedel som riktar sig direkt mot cancercellerna och hämmar dem på olika sätt.

– Den första typen av läkemedel jag fick fungerade i ett drygt år. Ett problem med dessa läkemedel är dock att tumörcellerna kan utveckla en resistens mot dem vilket hände mig. Så då fick jag byta till en ny typ av läkemedel som nu har fungerat i 2,5 år. Jag påverkas inte mycket alls av läkemedlet vilket gör att jag kan leva ett väldigt bra liv, trots att jag har diagnosen lungcancer, vilket känns helt fantastiskt.

 

”Men de nyare typerna av målstyrda läkemedel är betydligt bättre”

 

De metastaser de upptäckte vid de första undersökningarna har minskat i storlek och har ”somnat in” för närvarande. Sedan har hon haft små metastaser i huvudet som läkarna har tagit bort med  gammakniven.

– De första målriktade läkemedlen var inte så effektiva på att förhindra metastaser i hjärnan, då de inte penetrerade hjärnbarriären.  Men de nyare typerna av målstyrda läkemedel är betydligt bättre vilket innebär att de minskar risken att få metastaser i hjärnan.

 

Patientupplevelsen viktig

Avslutningsvis vill Karin Liljelund, som är vice ordförande i Lungcancerföreningen, lyfta det positiva i att patientperspektivet beaktas  alltmer i utvecklingen av vården för cancerpatienter.

– Vi upplever att patienter blir mer lyssnade på nu. Våra konkreta förslag på åtgärder för att förbättra vården tas på allvar för det är ju vi som bäst vet hur det är. Vi har exempelvis fått pengar från Cancerfonden för att tillsammans med ett par andra patientföreningar genomföra workshops med politiker. Syftet är att utveckla kvalitetsmätningar med relevanta hälsoutfallsmått. En revolution som är lika viktig för oss som patienter, vilket känns mycket angeläget.

Skrivet av: Ylva Sjönell 06-2018
Joakim Dillner har blivit utsedd till Årets Cancernätverkare, en hedersutmärkelse från Nätverket mot cancer. Foto: Cancerfonden

Vaccinet mot HPV uppfanns redan 1995 men av många anledningar har det dröjt till 2012 innan det blev tillgängligt.

– Det har varit frustrerande för oss forskare att se att det tar så lång tid från att vi vet att här kan man förebygga en cancerform genom vaccination till dess att det börjar användas.

År 2008 rekommenderade Socialstyrelsen att vaccinet skulle ges till alla flickor, eftersom det initialt enbart gjordes prövningar på flickor. Då HPV är en sexuellt överförbar sjukdom gjordes prövningar på pojkar strax därefter. Ny utredning från Folkhälsoinstitutet 2017 rekommenderade att vaccinera både flickor och pojkar.

”Det är i första hand kvinnorna som drabbas.”

– Det är i första hand kvinnorna som drabbas. Mannen är smittkällan, men även männen kan utveckla ovanliga HPV-orsakade cancerformer som penis-, ändtarms- och tonsillcancer.

 

Viktiga forskningsområden

I framtiden behöver man lägga mer fokus på implementeringsforskning – att man ser till att de verktyg vi har används på bästa möjliga sätt.

”Dagens processer är inte alltid optimala.”

– Dagens processer är inte alltid optimala. Från det att man hade data på vaccinet tills vi fick ett HPV-vaccinationsprogram tog det lång tid. Det tog 30 år från upptäckt av HPV test till dess att det infördes i det allmänna screeningprogrammet. Generationer av kvinnor har fått suboptimal screening för livmoderhalscancer och fortfarande är det inte helt infört över landet.

Ett annat område det behöver fokuseras mer på är de olika HPV-virusen. Varje månad upptäcks det en eller två nya HPV-virus.

– De flesta har ingen större medicinsk betydelse, men skulle vi undersöka dem vidare tror jag att vi kan hitta fler papillomvirus som kan orsaka andra cancerformer och som i så fall kommer att vara lika lätta att vaccinera bort.

 

De ska slippa få livmoderhalscancer

Joakim Dillner har blivit utsedd till Årets Cancernätverkare, en hedersutmärkelse från Nätverket mot cancer. En anledning är hans arbete kring att skapa ett samarbete mellan patienter och forskarna.

”Det är viktigt att vetenskapen kan samverka”

– För vem är det man forskar för? Det är för kvinnorna, att de ska slippa få cancer. Jag vill att forskningens upptäckter ska komma patienterna till del och därför är det viktigt att jobba tillsammans med patientorganisationerna. Det är också viktigt att vetenskapen kan samverka, det är då man kommer längre. Det var därför vi tidigt satsade på att få med hela Sverige att samverka i en gemensam studie för något riktigt stort- världens första studie av HPV-screening.

Skrivet av: Annika Gavric Strüwer 02-2018
Lars Öhman och Erik Lund från Cordator Life Science. Foto: Filip Tu
Lars Öhman och Erik Lund från Cordator Life Science. Foto: Filip Tu

– Vi har en väldigt bra forskning om onkologi i Sverige, men det måste bli något av det också. Förutsättningarna är inte optimala idag. Vi brinner för att försöka hjälpa de många mindre läkemedelsutvecklingsföretagen att hitta investerare och partners så att de kan driva sin forskning vidare. Det gör man genom att förstå vad det är kunden vill ha, menar Lars Öhman. Kunden är i detta fall oftast ett större läkemedelsföretag som kan ta ett projekt hela vägen fram till ett godkänt läkemedel.

Varför det många gånger inte sker en utveckling är dels att det är svårt att få finansiering och dels att företagen inte vet hur man paketerar ihop presentationen. Investerare har ofta andra frågeställningar än företag. Det är viktigt med ett långsiktigt strategiskt tänkande och sätt.

Det är vår uppgift som konsulter att göra en noggrann utvärdering

– Vad som är viktigt för stora bolag och därmed också för utvecklingsföretagen är att se vilket medicinskt behov produkten ska uppfylla om tio år när det kommer ut på marknaden, samt att ha en uppfattning om vägen ända fram till målet. Det är vår uppgift som konsulter att göra en noggrann utvärdering och se vilka steg man bör ta för att nå ett mål som kommer att vara attraktivt även i framtiden, förklarar Erik Lund.

 

 

Hjälp forskning i tidigt skede

 

Sverige har blivit mer affärsinriktat. Men det behövs mer och större möjligheter att få tidiga investeringar, det är oftast där det fastnar när forskarna har kommit på något. Tyvärr har lokala finansiärer enbart resurser till att finansiera projekten med skedmatning.

Forskarna måste förstå att de måste ut från sin kammare.

– Det är ett stort problem att många bolag i Sverige har otillräcklig finansiering vilket försvårar långsiktighet. I andra länder finns det stora investerare som är villiga att spendera stora pengar på olika kliniska program. Forskarna måste förstå att de måste ut från sin kammare. Vi kan hjälpa dem med att identifiera och ta fram potentialen så att de kan attrahera investerare eller partners, också internationellt, säger Erik Lund.

En virtuell bransch

 

Många av de mest framgångsrika innovativa småbolagen världen över är single asset company med ett enda projekt, ett syndikat av venturebolag som finansierar, en vd som är fast anställd och med ett nätverk av betrodda experter som de tar in vid behov. Det ger möjlighet att driva företaget snabbt framåt och fokuserat.

– I virtuella bolag är det särskilt viktigt att välja konsulter som känner ägandeskap och har ett engagemang i frågan, poängterar Lars Öhman.

Skrivet av: Annika Gavric Strüwer 02-2018
Ulrika Brunell-Abrahamsson och Anna Åleskog. Foto: BMS

Flera läkemedel för olika tumörtyper har redan godkänts och finns tillgängliga för svenska patienter. Samtidigt pågår forskning för att utveckla immunonkologiska behandlingar för fler cancerformer. BMS undersöker också möjligheten till kombinationsbehandlingar av olika läkemedel för att hitta nya lösningar där det finns stora medicinska behov.

 

Nya viktiga läkemedel

De immunonkologiska läkemedlen innefattar bland annat så kallade checkpoint-hämmare, som oftast består av antikroppar. Deras främsta egenskap är att stimulera kroppens eget immunförsvar för att stoppa cancern. Dessa läkemedel har inneburit nya, viktiga behandlingsmöjligheter för cancerpatienter och intensiv forskning pågår för att få fler och bredare användningsområden.

– Den stora mängden läkemedel under utveckling öppnar för ett stort antal möjliga kombinationer av olika behandlingar, säger Anna Åleskog, medicinsk chef för BMS i Sverige.

För närvarande tittar vi därför på olika innovativa sätt att utforma kliniska studier så att nya kombinationer ska komma patienterna till nytta så snabbt som möjligt. Flera av de nya studierna som BMS gör inom immunonkologi bedrivs även i Sverige och BMS är glada för att viktig forskning snabbt kan nå svenska patienter.

Bra förutsättningar för att genomföra kliniska studier

Sverige har en viktig roll att spela i utvecklingen av nya behandlingsmetoder. BMS har bra förutsättningar för att genomföra kliniska studier i Sverige.

 

Läkemedel bör alltid utveckas med patienten i fokus. Foto: Mostphotos

Läkemedel bör alltid utveckas med patienten i fokus. Foto: Mostphotos

 

Viktigt att alltid ha patienten i centrum

Det övergripande målet för BMS är att upptäcka, utveckla och tillhandahålla nya innovativa, läkemedel till patienter med stora medicinska behov. För att lyckas med det är det viktigt att alltid ha patienten i centrum samt etablera goda samarbeten. Ett väl fungerande samarbete med sjukvården är en förutsättning för att ny behandling ska nå patienterna på ett säkert och snabbt sätt.

Målet är att patienterna ska få en optimal behandling

– Genom seminarium och utbildningar lär vi ut hur nya behandlingar fungerar och hur eventuella biverkningar ska hanteras. Vårt mål är att patienterna ska få de bästa förutsättningarna för en optimal behandling och därför är det avgörande att våra läkemedel används på rätt sätt, säger Ulrika Brunell-Abrahamsson, medicinsk områdesansvarig, Onkologi Sverige.

 


Fakta

Bristol-Myers Squibb är ett globalt biopharmaföretag som verkar för att upptäcka, utveckla och leverera innovativa läkemedel som hjälper patienter övervinna allvarliga sjukdomar, bland annat inom onkologi, kardiovaskulära, immunologiska och infektionssjukdomar. Bolaget har cirka 150 medarbetare i Sverige. Läs mer på bms.com/se eller följ BMS på Twitter @bmshorizont

Skrivet av: Alexandra Ekström Madrid 02-2018
Patienten är alltid i fokus hos Celgene. Foto: Mostphotos

Samarbete är en förutsättning för patienten

På Celgene tar man sitt samhällsansvar på allvar, och menar att ett utökat samarbete mellan parter på alla plan är en förutsättning för att kunna erbjuda patienten bästa tänkbara vård.

Vi människor blir allt äldre kommer fler att insjukna i åldersrelaterade sjukdomar

– Det har aldrig varit viktigare att investera i medicinsk innovation, säger Nicolas Verbeke som är nordisk VD för Celgene. I takt med att vi människor blir allt äldre kommer fler att insjukna i åldersrelaterade sjukdomar, vilket i sin tur kommer att ställa ännu högre krav på sjukvården både vad gäller effektivitet och tillgänglighet. Vi måste därför ligga steget före och se till att alla drar åt samma håll. Det gäller oss som producenter i lika hög utsträckning som vårdgivare, politiker, investerare – hela kedjan.

 

Kliniska prövningar på hemmaplan

 

Det är inte längre tillräckligt för ett läkemedelsföretag att visa att nyutvecklade läkemedel har god effekt och är säkra. Idag finns en helt annan förväntan på uppföljning av effekterna och säkerheten, och på avsevärt större delar av befolkningen och patienten. På grund av det är Norden i allmänhet och Sverige i synnerhet välvalt för utvärdering över tid av såväl kommande som nyintroducerade preparat.

Vi kan följa läkemedlens prestanda över tiotals år

– Tack vare våra nationella register och kvalitetsregistren samt en stark infrastruktur när det gäller uppföljning så är Sverige ett drömland, förklarar Cecilia Young som är nordisk medicinsk chef. Vi kan följa läkemedlens prestanda över tiotals år och i olika delar av befolkningen beroende på ålder, kön, bostadsort, samtidig annan sjukdom etc. Dessa unika möjligheter måste tas tillvara när nya läkemedel lanseras, och detta i syfte att visa att nya läkemedel inte är en kostnad utan en möjlighet till förbättrad folkhälsa och i en del fall även bot, avslutar Cecilia Young.

 

Det finns många vägar till ett friskare liv. Foto: Mostphotos

 


Faktaruta

Celgene är ett globalt läkemedelsföretag som utvecklar behandlingar mot blodcancersjukdomar, solida cancertumörer samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. Celgene har drygt 100 anställda i Norden och investerar 35% av sin årsomsättning i forskning och utveckling – dubbelt så mycket som genomsnittet inom läkemedelsindustrin.

Läs mer om Innovationsplattformen på; innovationsplattformen.se

02-2018
Provtagning. Foto: Mostphotos

They destroy everything in their path; normal body functions are threatened; the patients experience severe symptoms and the cancer selfishly scavenges nourishment, starving the body and depriving the patient of mental energy. Based on the aggression of the cancer, most of us assume that drugs must be highly toxic to stop the disease – an army at least as big, a sharper sword and the most advanced and deadly weapons.

 

Healthy tissues are affected by the war

Unfortunately, most weapons are not just directed against the enemy. Healthy tissues are affected by the war on cancer and are often more sensitive than the cancer itself.  Treatment is almost invariably accompanied by side effects. Patients experience severe symptoms each time their body is treated with toxic drugs, in an attempt to eradicate the tumor. In exchange for the hope of survival, patients even expect to pay the price of side effects. To loose their hair and throw up not just in the morning. “While you treat the cancer, you kill the patient.”

War is not always won by aggression or by the biggest army

But war is not always won by aggression or by the biggest army. There are numerous examples where strategic thinking has prevailed, confrontation been avoided, the population defended and safety granted. So which strategies are being considered to reduce side effects in the war on cancer and to improve the precision of new drugs? Important advances have been made, resulting in prolonged survival and even cure, in some cases. But often effects on survival are limited, costs of treatment are sky high and patients suffer tremendously from the side effects. Have we become cynics, who accept side effects as a necessary evil? Are we being nihilistic, seeing suffering as an unavoidable facet of cancer therapy and incomes from therapies to reduce side effects as a valid part of the cancer market?

 

Minimizing the side effects

What is being done to protect the patients? The vast experience of the regulatory authorities is essential to properly examine new drugs and to weight the risk of side effects against the therapeutic benefits before allowing their use. Important advances are also being made using combination therapies, where the dose of each toxic drug is reduced or the order of therapy varied, to hopefully minimize the side effects.

 

Cancer cell apoptosis, SEM. M132/0959 Rights Managed. Credit: STEVE GSCHMEISSNER/SCIENCE PHOTO LIBRARY

Cancer cell apoptosis, SEM. M132/0959 Rights Managed. Credit: STEVE GSCHMEISSNER/SCIENCE PHOTO LIBRARY

 

 A molecule that is not going to make you throw up or your hair fall out

What if you can find a way of treating the cancer without destroying the person suffering from the disease? Is it even possible to treat cancers without side effects? Is this a realistic goal of drug development? Are there drugs that specifically attack tumor cells without harming healthy cells in the same tissue? Yes, there are new scientific advances and an increase in the number of molecules that kill cancer cells with higher precision. We are developing such a molecule that we found by serendipity. A molecule that is very attractive to cancer cells but is not going to make you throw up or your hair fall out. As critical academics, we have tried very hard to find a catch. But despite our best efforts, the evidence says that it works.

 

Showing beneficial effects in upcoming trials

HAMLET kills a wide range of tumor cells and is active in certain patients and animal models. After studying the natural molecule from human milk, we have developed a synthetic, second-generation drug, Alpha1H. It is suitable for large-scale production, shows precision for tumor cells and reproduces the tumor killing effects of HAMLET. We hope to show beneficial effects in upcoming clinical trials and to make Alpha1H available to patients, who need new treatments to prevent and treat cancer.

We are convinced that it is possible

Opening up new and different ways of treating and even preventing cancer may sound too good to be true. But based on our experience and examples from other scientists, we are convinced. It is possible to find novel ways of treating cancer with better precision and to reduce the burden of side effects.

Skrivet av: Catharina Svanborg 02-2018
Anders Ljungqvist, CEO of RhoVac. Foto: PETER NØRBY

Treatment of cancer has improved drastically over the last ten years; however, we still see the cancer reappearing after initial treatment and most deaths in cancer are caused by the spread of this secondary cancer, metastasis.

 

Promising anti-cancer immunotherapy

The focus at RhoVac is to develop a drug with the potential to prevent or limit the reappearing and spread of cancer. To achieve this goal, they target the protein RhoC, highly expressed in metastatic cancer cells, which makes it an attractive target for anti-metastasis immunotherapy.

– Our product, RV001, stimulates the immune system to raise a specific T-cell response against high expression of RhoC. These T-cells then target metastatic cancer cells over-expressing RhoC, and eliminate the metastatic cells, says Anders Ljungqvist, CEO of RhoVac.

 

Currently in phase I/II

The aim is a product that in combination with another therapy such as surgery, radiotherapy or chemotherapy, can combat cancer and avoid the disease to reappear. As RhoC is highly expressed in all metastatic cancer cells regardless of the origin, the product can be potentially applied in anti-metastatic treatment of a broad range of cancer indications.

We can already see that the results are promising

– RV001 is currently in clinical phase I/II development focusing on patients with prostate cancer; the results will be reported Q2 2018. However, we can already see that the results are promising, indicating a good safety profile and a significant immunological response, giving hope for future clinical development” says Anders Ljungqvist.

Skrivet av: Catharina Holm 02-2018
Tina Dalianis är professor vid Karolinska Institutet och har forkat kring HPV-viruset. Foto: Erika Rindsjö

På 1970-talet var tonsill- och tungbascancer sällsynta, och dessa cancertyper orsakades oftast av rökning och alkohol. Men sedan sjuttiotalet har den typen av cancer fördubblats i stort sett vart tionde år.

”HPV är en av de största anledningarna till den stora ökningen.”

– Det vår forskning har visat är att HPV är en av de största anledningarna till den stora ökningen. Vi har också konstaterat att de med HPV-initierad cancer har en mycket bättre överlevnad än den typ som orsakas av rökning och alkohol, berättar professor Tina Dalianis vid Karolinska Institutet.

 

HPV med fokus på tre områden

Hennes forskargrupp fokuserar nu sin forskning på tre områden för den här patientgruppen.

  • De följer den stora ökningen av sjukdomen för att förstå den bättre. Av de som drabbas av tonsill- och tungbascancer är 80 % män, en siffra som varit stabil över tid. Och man vet att HPV förknippas med många sexpartners. Man vet ännu inte varför exempelvis inte fler kvinnor drabbas och man försöker förstå orsakerna.
  • De har under en längre tid forskat på olika biomarkörers koppling till cancertypen och hur väl en patient svarar på behandlingen. Resultaten visar att om tumören är HPV positiv och uttrycker vissa specifika biomarkörer så har patienterna en mycket god överlevnadsprognos. I dessa fall vill vi på sikt kunna ge lindrare behandling, då den ordinarie behandlingen idag är mycket tuff.
  • För de patienter med HPV positiva och HPV negativa tumörer som istället har biomarkörer som visar på en låg överlevnad har biomarkörer för riktad behandling identifierats. Här vill gruppen undersöka om den riktade behandlingen kan vara mer effektiv än den ordinarie tuffa behandlingen, som består av mycket cellgifter och strålning.

 

Studerar bredare samband

Utöver dessa fokusområden studerar de även lite bredare på sambandet mellan HPV och biomarkörer på andra cancerformer. De har även inlett forskning på kopplingen till bakteriefloran.

”Det är, och har varit, en otroligt spännande resa”

– Det är, och har varit, en otroligt spännande resa att ha haft förmånen att vara med om sedan jag började med den här forskningen på 1990-talet. Och det är fantastiskt att kunna bidra med nya forskningsresultat som förbättrar kunskapen om och behandlingen av den här cancertypen, avslutar Tina Dalianis.

 

Skrivet av: Ylva Sjönell 02-2018
Gruppbild på Oblique. Foto: Oblique Therapeutics

Trippelnegativ bröstcancer drabbar ofta yngre

10 till 15 procent av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer får diagnosen trippelnegativ bröstcancer. Cancertypen drabbar oftare yngre människor och eftersom effektiva behandlingsmetoder idag saknas är prognosen vid avancerad trippelnegativ bröstcancer sämre.

Just denna typ av mycket aggressiv bröstcancer är därför i fokus hos det Göteborgsbaserade läkemedelsbolaget Oblique Therapeutics. Bolaget grundandes av doktor Carolina Trkulja och professor Owe Orwar, och har idag ett tiotal anställda med bakgrund i Astra Zeneca, Sanofi och biotechbolag.

”En unik metod för att ta fram mycket specifika antikroppar”

–Vårt fokus är nya terapier riktade mot metastatisk cancer men även typ 2-diabetes och smärta. Vi har utvecklat en unik metod för att ta fram mycket specifika antikroppar inom en rad olika terapiområden. Dessutom driver vi ett projekt med cytotoxiska och immunomodulerande småmolekyler, specifikt riktade mot aggressiv cancer, berättar Carolina Trkulja.

 

Positiva prekliniska studier

Det är just småmolekylprojektet som avancerat längst, något som alltså är intressant för framtida behandling av den aggressiva bröstcancern. I prekliniska studier har småmolekylerna visat sig vara mycket effektiva i experimentella modeller av trippelnegativ bröstcancer.

– Vi ser även att vårt terapikoncept kan vara relevant för andra typer av aggressiva cancerformer som till exempel malignt gliom, den vanligaste typen av elakartad hjärntumör, säger Isabel Löwstedt, projektledare för klinisk utveckling.

Optimismen späs på genom det stora intresset inom immunoterapi för att kombinera olika typer av terapier, såsom en kombination av flera antikroppar eller en kombination av antikroppar och småmolekyler.

”Vårt mål är att påbörja kliniska studier under 2019/2020.”

– Idag finns det inga andra aktörer förutom Oblique Therapeutics som fokuserar på den här typen av behandling av trippelnegativ bröstcancer, vilket också ger kraft till de positiva resultaten. Vårt mål är att påbörja kliniska studier under 2019/2020. I framtiden tror vi på en cancerbehandling som består av en effektiv kombination av olika cytotoxiska och immunomodulerande terapier, avslutar Göran Gannedahl, Chief Medical Officer.

Skrivet av: Catharina Holm 02-2018
Genombrott är nära i behandling för urinblåsecancer.Foto: Mostphotos

Syftet är att utveckla nya och effektiva behandlingar.  Dessa ska både kunna förlänga livet och förbättra livskvalitén för de patienter som drabbas av den specifika cancertypen. Och enligt Anders Ullén, även Vetenskaplig Sekreterare för Radiumhemmets Forskningsfonder, står man på randen till ett genombrott:

”Den ökade kunskapen har gjort att det nu börjar lossna”

– Genom att bättre förstå olika biologiska markörers betydelse för hur väl en patient svarar på en behandling kan vi också börja anpassa behandlingen helt utifrån patientens förutsättningar. Det är den ökade kunskapen om viktiga tumörbiologiska mekanismer i kombination med nya behandlingsmetoder som gjort att det nu börjar lossna, säger han.

 

Genombrott i behandlingskonceptet

Målet med prövningarna är utveckling av behandlingskoncept. Med nya kombinationer av cancerläkemedel och immunterapi utförs prövningar där turordningen av olika metoder anpassas efter patienten.

”I framtiden tror vi kommer att se en större möjlighet för patienter”

– Vår målsättning är att bidra till effektivare behandlingar. Jag tror att vi i framtiden kommer att se en större möjlighet för patienter att leva ett bra liv med god livskvalité, trots sin sjukdom, avslutar Anders Ullén.

 

 

Anders Ullén överläkare och docent. Foto: Vanna Ullén

Anders Ullén är överläkare och docent och menar på vi att vi står på randen till genombrott! Foto: Vanna Ullén

 

 

Skrivet av: Catharina Holm 02-2018
Carl Borrebaek. Foto: Christian Andersson /Apelöga AB

Det senare aktiverar patientens eget immunförsvar som ett viktigt verktyg i cancerbehandlingen.

”Den tidiga detektionen innebär många gånger att cancern kan botas.”

– En av de tydligaste trenderna för tillfället är utvecklingen av precisionsdiagnostik. Detta är en avancerad diagnostikform som gör det möjligt att identifiera cancertumörer på ett betydligt tidigare stadium än tidigare. Den tidiga detektionen innebär många gånger att cancern kan botas. I vissa fall innebär det att livslängden ökar signifikant bland patienter med exempelvis bukspottkörtelcancer eller lungcancer. WHO har lyft fram precisionsdiagnostik som en möjlighet att rädda livet på miljontals cancerpatienter runtom i världen, säger Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi och föreståndare för CREATE Health, ett strategiskt centrum för translationell cancerforskning, vars program inom precisionsdiagnostik ligger bland de främsta i världen.

 

Immunonkologi utvecklar immunförsvaret

Ytterligare en onkologisk trend är immunonkologi, som är en vidareutveckling av tumörinriktad antikroppsbehandling. Immunonkologi innebär att man kan reta upp patientens eget immunsystem så det kan agera kraftfullt för att motverka tumörertillväxt.

– Det här är ett område där utvecklingen fortfarande bara befinner sig i sin linda. Att påverka patientens immunförsvar har visat sig vara betydligt effektivare än att direkt behandla en specifik tumör med antikroppar. Om vi kan få människans immunförsvar att med egen kraft slå ut tumören genom att exempelvis stoppa några av skyddsmekanismer som tumören triggar igång så kan vi göra stor skillnad för många cancerpatienter runtom i världen, säger Carl Borrebaeck.

 

Digital onkologi förlänger patienters livslängd

Ytterligare en trend är digital onkologi. Detta innebär att nya möjligheter för såväl sjukvården som patienten öppnas upp. Gränslandet mellan hälsa och modern informationsteknik sammanflätas. Den standardbehandling som cancerpatienter erbjuds kan kompletteras med hjälp av IT-verktyg som ökar patientens engagemang och delaktighet i behandlingen.

”Målsättningen är att förstå hur den psykologiska motståndskraften kan användas”

– Ett sådant exempel är en randomiserad studie där man lät lungcancerpatienter dagligen fylla i ett digitalt frågeformulär med tolv frågor kring deras hälsa och sjukdomsutveckling. Genom ökad delaktighet och tidigare diagnos av sjukdomsförändring resulterade i att patienter som deltagit i studien förlängde sin genomsnittliga återstående livslängd från tolv till nitton månader, säger Carl Borrebaeck. Inom CREATE Health driver vi också ett spännande projekt inom digital onkologi där den psykologiska resiliencen hos bröstcancer patienter studeras. Målsättningen är att förstå hur den psykologiska motståndskraften kan användas för att förbättra patienternas livskvalitet och överlevnad, avslutar Carl Borrebaeck.

Skrivet av: Kampen mot cancer 12-2017
Helene Hellmark Knutsson är minister för högre utbildning och forskning. Foto: Mikael Lundgren/Regeringskansliet

– Sverige har alla möjligheter att skaffa sig en stark position, framför allt inom den kliniska forskningen, säger forskningsminister Helene Hellmark Knutsson.

I Sverige insjuknar varje år omkring 60 000 personer i cancer. Det gör cancer till en av våra största folksjukdomar. En stor del av forskningen inom life science handlar just om att hitta orsaker till och botemedel mot cancer.

”Just nu sker det mycket grundforskning om celler, gener och proteiner”

– Just nu sker det mycket grundforskning om celler, gener och proteiner, berättar Helene Hellmark Knutsson. Forskarna kartlägger människokroppen ända ner på molekylär nivå. Detta behövs om vi ska kunna förstå varför sjukdomen uppstår. Det är även viktigt för att lära hur vi kan förebygga och bota cancern.

Det är många år sedan alla former av cancer behandlades med samma typ av strålning och cellgifter. Idag har vi riktade behandlingar som angriper cancercellerna utan att skada omgivande vävnad och vi har skräddarsydda läkemedel. Anpassade både efter den specifika cancertypen och efter patientens gener.

– Framtidens forskning och cancervård kommer att vara ännu mer individualiserad. Behandlingar kommer vara ännu mer anpassade till varje patient, säger Helene Hellmark Knutsson. Vi får också allt mer biologiska läkemedel och vi kommer också kunna förebygga fler cancertyper genom vaccin. Det mest framgångsrika exemplet vi sett på det hittills är HPV-vaccinet som skyddar mot många former av livmoderhalscancer.

 

Forskarflykten har vänt

Den forskarflykt som det talades så mycket om för några år sedan har stannat av och idag ökar investeringarna igen. Fler och fler företag tycks bli medvetna om fördelarna med att förlägga sin forskning i Sverige.

”Framför allt är det den kliniska forskningen som ökar och här har Sverige alla möjligheter att skaffa en stark position.”

– Framför allt är det den kliniska forskningen som ökar. Här har Sverige alla möjligheter att skaffa en stark position, berättar Helene Hellmark Knutsson. Vi har en sammanhållen hälso- och sjukvård, med väl fungerande register, biobanker och personnummer. Allt detta gör det lätt att följa varje individ. Dessutom har vi ett bra samarbete mellan hälso- och sjukvården, akademin och läkemedelsindustrin.

Såväl den förra som vår nuvarande regering har satsat mycket resurser på att stimulera forskningen. Något som gett resultat, svensk forskning håller en hög internationell standard. På vissa områden är vi faktiskt världsledande, exempelvis när det gäller bröst-, prostata- och blodcancer.

 

Vi behöver en gemensam plattform

Men det finns också flera utmaningar, exempelvis att göra cancervården likvärdig i hela landet.

Ett annat problem är att olika register inte kommunicerar med varandra. Vi behöver skapa en digital plattform där patientjournaler, forskningsregister och kvalitetsregister kan samordnas utan att patienternas integritet äventyras.

– Cancer är en av de stora samhällsutmaningarna och det sker ett brett forskningssamarbete globalt. Allt för att de upptäckter som görs snabbare ska komma patienterna till nytta, säger Helene Hellmark Knutsson. Utvecklingen går snabbt och inom bara några år kommer cancervården ha helt nya möjligheter.

12-2017