Mouna Esmaeilzadeh, Dr MD. PhD. Foto: Åsa Stöckel/Sveriges Radio
Mouna Esmaeilzadeh, Dr MD. PhD. Foto: Åsa Stöckel/Sveriges Radio

Ny teknik utvecklas i raketfart. Vi har gjort fantastiska framsteg de senaste 100 åren; cancerdödligheten har sjunkit med 25 procent de senaste 25 åren. Men det är inget i jämförelse med det vi kommer att bevittna under de kommande 100 åren. För utvecklingen är exponentiell, det innebär att dessa 100 år inte kommer att motsvara 100 år av framsteg med dagens utvecklingstakt, utan närmare 20 000 år av framsteg.

 

”Den utvecklingen står vi inför när det gäller hälsa.”

 

Det är ganska svårt för vår hjärna att greppa. Men tänk bara på utvecklingen vi sett inom mobiltelefoni och internet de senaste 20 åren. Den utvecklingen står vi inför när det gäller hälsa. Försök att föreställa dig vad vi kan göra inom ramen för 20 000 års utveckling. Redan inom de närmaste fem åren kommer vi att bevittna helt makalösa innovationer inom cancerforskning.

 

Trojanska hästar

Nyligen gjordes banbrytande cancerforskning med hjälp av nanorobotar. Dessa fungerar som trojanska hästar för att transportera medicin vars uppgift är att döda cancerceller. Inom 48 timmar efter det att forskarna hade sprutat in dessa robotar hade kroppen rensats från cancerceller – utan att skada de friska cellerna. Detta har nu testats på möss och grisar som gjorts sjuka med mänskliga cancerceller. Nästa steg är att testa på människor.

 

Ny teknik kan hjälpa oss att vinna kampen mot cancer. Foto: Mostphotos

 

Ny teknik räddar liv

Just nu pågår en kapplöpning i världen om teknologier som artificiell intelligens och genetiska saxar. I Kina har man redan börjat behandla cancersjuka med en annan banbrytande teknologi som räddar liv – så kallade genetiska saxar eller CRISPR. Hur kommer Sverige stå sig i det här racet? Och är det etiskt försvarbart att inte ställa sig längst fram i utvecklingen och börja erbjuda våra cancersjuka teknik som faktiskt kan rädda liv?

 

Vi ska vinna kampen

Kanske kommer vi om tio år se tillbaka på cancer som ett historiskt fenomen som inte längre hotar våra liv. Men det är en aktiv kamp som vi måste föra för att åstadkomma det. Och här har vi – patienter, läkare, politiker – en roll att spela i kampen mot cancer. Vi måste ständigt ifrågasätta oss själva. Har vi rätt inställning som omfamnar ny teknik och förändring och som pushar för att implementera teknik som räddar liv?

 

”Än idag är cancer väldigt stigmatiserande”

 

Än idag är cancer väldigt stigmatiserande. Vi ser fortfarande unga liv som skördas och förloras mot de här hemska sjukdomarna. Men det kommer att ändras radikalt inom de närmaste åren. Vi ska vinna kampen över cancer – steg för steg – teknik för teknik – liv för liv.

 

Text: Mouna Esmaeilzadeh

Skrivet av: Kampen mot cancer 06-2018
Cancervård i framtiden enligt experterna från branschen. Foto: Photema/Nicklas Höglund/Bayer

 

Göran Hägglund, senior rådgivare, ställer branschens ledande experter mot väggen. Läs vad experterna tycker om framtidens cancervård utifrån frågeställningen nedan:

  1. Det knyts stora förhoppningar till att digitalisering och Artificiell intelligens (AI) ska bidra till en bättre vård. På vilket sätt kan digitaliseringen bidra till en bättre cancervård?
  2. Många bedömare anser att Sverige tappar mark i förhållande till omvärlden när det gäller medicinsk forskning. Hur kan vi skapa förutsättningar för att ännu mer framgångsrik cancerforskning ska bedrivas i Sverige?

 


 

Per BayerPer Sandström Medicinsk chef på Bayer Skandinavien

 

1. Det knyts stora förhoppningar till att digitalisering och Artificiell intelligens (AI) ska bidra till en bättre vård. På vilket sätt kan digitaliseringen bidra till en bättre cancervård?

Det är en revolution som ger cancervården stora möjligheter. AI kan bli ett beslutsstöd för läkare och öka möjligheterna att identifiera biomarkers för att kunna välja rätt precisionsmediciner för bästa effekt.

Digitaliseringen innebär även bättre resursutnyttjande, ökad tillgänglighet, minskat dubbelarbete och ökad produktivitet. Det minskar behoven av sjukhusbesök. Patienten själv förmedlar informationen. Rätt använt kan det även minska risken för fel, exempelvis vid sällsynta cancersjukdomar.

 

2. Många bedömare anser att Sverige tappar mark i förhållande till omvärlden när det gäller medicinsk forskning. Hur kan vi skapa förutsättningar för att ännu mer framgångsrik cancerforskning ska bedrivas i Sverige?

En avgörande faktor är att skapa incitament för klinikerna att bedriva forskning och kliniska prövningar i högre utsträckning. Idag uppfattar vissa detta som ett extra arbete. Men utan forskning stannar utvecklingen. De kliniker som utför prövningar systematiskt bör uppmuntras och få morötter.

En annan viktig faktor är vården och läkemedelsbranschen fortsätter samarbeta. Tidigare har det funnits en slags beröringsskräck. Utvecklingen av nya behandlingsmetoder kräver att vi jobbar ihop.

L.SE.MKT.06.2018.3427 Juni 2018

Foto: Bayer

 


 

Markus på MerckMarkus Finzsch Medicinsk chef på Merck

 

1. Det knyts stora förhoppningar till att digitalisering och Artificiell intelligens (AI) ska bidra till en bättre vård. På vilket sätt kan digitaliseringen bidra till en bättre cancervård?

Ökad kunskap leder till att patienten kan driva viktiga frågor. Ett exempel på detta är det svenska patient/entrepenörsdrivna företaget #waroncancer, som syftar till att vara en digital mötesplats för att berätta sin historia och stödja varandra.Det finns andra lovvärda initiativ exempelvis digital vårdplan vilket har funnits som pilotprojekt sedan 2017. Andra viktiga ting är utveckling av olika appar, vilka kan hjälpa patienten både till ökad förståelse för sin sjukdom, men också ett stöd för complience, etc.

Utvecklingspotentialen är enorm och vi är bara i dess linda.

 

2. Många bedömare anser att Sverige tappar mark i förhållande till omvärlden när det gäller medicinsk forskning. Hur kan vi skapa förutsättningar för att ännu mer framgångsrik cancerforskning ska bedrivas i Sverige?

Sverige ses fortfarande som en stark klinisk forskningsnation, även om vi har förlorat mycket de senaste åren. Det är av yttersta vikt att vi fortsätter att investera monetärt i klinisk forskning i kombination med akademisk forskning. Samarbete mellan näringsliv och universitet/högskolor är både intressant och nödvändigt.

Vi vill väl fortsätta vara en nation som kan attrahera internationell forskningsexpertis likväl som att producera högkvalitativ forskning ur en internationellt perspektiv.

Vidare  måste vi utveckla bra villkor för forskningen i Sverige så att vi kan attrahera i internationella företag att investera i forskarsverige.

 

Foto: Photema

 


 

JanssenKristina Sandström Medicinsk chef på Janssen

 

1. Det knyts stora förhoppningar till att digitalisering och Artificiell intelligens (AI) ska bidra till en bättre vård. På vilket sätt kan digitaliseringen bidra till en bättre cancervård?

Skapandet av en nationell datahantering kan koppla ihop sjukhusens olika datasystem är tekniskt sett fullt möjlig och har varit så länge. I Danmark har man till exempel redan tagit steg mot en gemensam databas. Artificiell intelligens (AI) inom vården kommer inom kort att kunna förbättra möjligheterna att ställa rätt diagnos samt ge effektivare beslutsstöd inom vården. Med all den medicinska kunskap vi har idag är det i stort sett omöjligt för en läkare att hålla reda på alla olika tillstånd och diagnoser som kan förekomma. Att ta fram beslutsstöd som via AI kan hjälpa till att känna igen de olika variationerna och komma med förslag på lämpliga åtgärder och behandling skulle vara till stor hjälp. Detta kan leda till att olika cancerdiagnoser fastställs tidigare, speciellt i de svårupptäckta fallen där symtomen är otydliga eller liknar andra mindre farliga tillstånd.

 

2. Många bedömare anser att Sverige tappar mark i förhållande till omvärlden när det gäller medicinsk forskning. Hur kan vi skapa förutsättningar för att ännu mer framgångsrik cancerforskning ska bedrivas i Sverige?

Många politiker talar idag om vikten av Life science och medicinsk forskning. Det är dock viktigt att komma ihåg att vården styrs av ett enda uppdrag – nämligen att producera vård. Det betyder att det i praktiken inte finns utrymme att bedriva eller delta i forskningsverksamhet. I Danmark och Finland har regeringarna satsat hårt på att tillgängliggöra forskningstillfällen i landet. I Danmark genom att till exempel satsa på en nationell gemensam databas samt bygga upp forskningskliniker för tidig läkemedelsforskning. I Finland har man kopplat ihop nationella populationsregister med biobanker för att kunna bedriva världsledande forskning inom genteknik och individbaserad läkemedelsbehandling (individualiserad medicin). Här har Sverige en del att lära för att skapa en framgångsrik cancerforskning.

 

Foto: Nicklas Höglund

 


 

Skrivet av: Kampen mot cancer 06-2018
Barn drabbas tragiskt nog också, men målsättningen är att alla ska överleva barncancer. Foto: Unsplash
Foto: Unsplash

Gensekvensering är en metod som analyserar en människas DNA vilket gör att man ser samtliga avvikelser i en tumörs arvsmassa. För forskningen innebär projektet ett steg framåt i kampen mot barncancer.

 

Säkrare diagnos

– Satsningen som Barncancerfonden gör innebär att vi ibland blir säkrare på diagnos, ibland bättre på att förutsäga prognosen och att vi kan hitta avvikelser som direkt påverkar behandlingen, säger Per Kogner, professor i barnonkologi vid Karolinska institutet.

– Vi kommer också att lära oss mer om varför barn får cancer och i vilka fall ärftlighet kan komma att spela in.

 

Precisionsmedicin

Per Kogner fick tillstånd att använda en precisionsmedicin, en medicin riktad mot en muterad gen, när gensekvenseringen visade att läkemedlet potentiellt skulle kunna vara verksamt på en av hans unga patienter. Det blev barnets räddning och ger hopp om framtiden. Det finns några saker som är av särskild betydelse för att fler barn ska klara sig.

”Det finns en risk för komplikationer senare i livet.”

– Barn är inte små vuxna. Man kan inte ge exakt samma medicinering och behandling som man ger till en vuxen. Det finns en risk för komplikationer senare i livet. De har inte vuxit färdigt, organen är inte fullt utvecklade och de har också andra hormonella förutsättningar. Det måste man ta hänsyn till när man utvecklar precisionsmediciner för unga, säger Kerstin Sollerbrant som är forskningschef på Barncancerfonden.

 

Kerstin Sollerbrandt, Barncancerfonden
Kerstin Sollerbrandt, forskningschef på Bancancerfonden. Foto: Karl Nordlund

 

Viktigt att testa cancermediciner

Kerstin Sollerbrant menar ändå att det är viktigt att mediciner som ges till vuxna även testas på barn då det ofta är samma biologiska mekanismer som styr cancer. Det är även av stor betydelse att läkemedelsföretagen får upp ögonen och satsar på cancermediciner för unga. Kerstin Sollerbrant vill också lyfta fram Barntumörbanken som är en av Barncancerfondens infrastruktursatsningar.

– Det är en biobank med vävnad från cancertumörer på barn. Med hjälp av den kommer vi att kunna utveckla forskningen och öka förståelsen av sjukdomsmekanismer vid olika barntumörer.

 

Allt fler barn överlever cancer

Överlevnaden för barn med cancer har ökat avsevärt de senaste decennierna. Idag blir fyra av fem friska.

– Det är en fantastisk utveckling. Men vårt mål är att alla barn med cancer ska överleva. Det målet kommer vi att nå i framtiden.

Skrivet av: Mathias Pernheim 06-2018
Hudcancer växer lavinartat hos svenskar. Foto: Unsplash
Foto: Unsplash

Hudcancer är nu vår andra vanligaste cancersjukdom. Att bränna sig är farligt då de områdena kan utveckla hudcancertumörer. Det finns flera olika hudcancersjukdomar men gemensamt är att de triggas av solen.

”Mitt bästa råd är att unvika direkt sol”

– Solen är den stora riskfaktorn för hudcancer framförallt för huvud och hals så glöm inte att smörja in solkräm även på halsen och nacken och skydda huvudet med keps eller hatt. Mitt bästa råd är dock att undvika direkt sol, säger Margareta Haag ordförande Nätverket mot cancer Solskola.

 

Parasoll på strand. Foto: Unsplash
Margaretha Haag, Ordförande i Nätverket mot cancer, menar på att det bästa vi kan göra för att skydda oss från hudcancer helt enkelt är att unvika solen helt. Foto: Unsplash

 

Hudcancer drabbar allt fler

Merkelcellskarcinom är den snabbaste växande av alla olika hudcancersjukdomar, men kunskapen och kännedomen hos allmänheten är låg. Det är en förhållandevis liten patientgrupp men förekomsten har fördubblats på 20 år i Sverige. Merkelcellskarcinom är även kopplad till ett polyomavirus och det är en aggressiv hudcancer med hög återfallsfrekvens och hög dödlighet.

– Att den ökar är skrämmande. Det är därför viktigt att kolla alla sina hudförändringar och inte bara leverfläckar. Var extra uppmärksam på om du har en upphöjd knöl eller prick på eller under huden som är röd, rosa eller rödviolett, säger Margareta Haag.

 


Fakta om Merkelcellscancer

 

  • Det är en ovanlig men aggressiv form av hudcancer. Tidig upptäckt och behandling är mycket viktig.
  • Det finns en koppling mellan denna hudtumör och ljus hudtyp, solexponering, hög ålder och nedsatt immunförsvar, samt en klar koppling till ett virus.
  • Symptom är att den ofta börjar med en plötslig tillväxt av en röd, rosa eller rödviolett och relativt hård upphöjning på eller under huden.
  • Ett nytt immunläkemedel ger möjlighet till en betydligt bättre behandlingsresultat än tidigare.

 

Margaretha Haag, Ordförande Nätverket mot cancerMargaretha Haag
Ordförande i Nätverket mot cancer

Skrivet av: Kampen mot cancer 06-2018
Lungcancer är nu mer av en kronisk sjukdom vi faktiskt kan leva ett vettig liv med. Foto: Unsplash
Foto: Unsplash

En som vet det är Karin Liljelund. Hon har tack vare de nya målsökande behandlingarna håller modertumören i schack och blickar framåt med stor tillförsikt.

– Med tanke på den första prognos jag fick, att medellivslängden för lungcancer var två år, och det svarta hål jag då trillade ner i så kom beskedet att min cancertyp var sådan att de nya läkemedlen kunde fungera på den som en skänk från ovan, berättar hon.

 

”Det har inneburit en revolution för oss patienter.”

 

Det som möjliggjort att många lungcancerpatienter nu kan behandlas på helt nya sätt, med en betydligt förbättrad prognos, är de nya diagnosmetoderna i kombination med att nya målstyrande läkemedel utvecklats.

– Det har inneburit en revolution för oss patienter. Den statistik som finns idag med en rätt låg snittidsöverlevnad kommer se helt annorlunda ut om ett antal år när effekterna av dessa innovationer får full kraft. Och både diagnosmetoder och läkemedel blir ständigt bättre och mer effektiva. Så många patienter som får lungcancerdiagnos idag kan leva både längre och bra trots diagnosen, vilket känns helt fantastiskt.

 

Rethosta visade sig vara lungcancer

Hon fick diagnosen lungcancer för 4,5 år sedan. Då gick hon till vårdcentralen för att fråga om den rethosta hon haft under en period.

– I övrigt var jag hur pigg som helst. Eftersom jag aldrig rökt så hade jag inte en tanke på att det kunde vara något så allvarligt. Men det var det och modertumören i lungan hade dessutom givit metastaser i ett ben och i ryggen.

 

”Det var som att vinna på lotto”

 

Hon fick en snabbremiss till Thoraxkliniken och efter många undersökningar fick hon det slutliga beskedet. Hon fick först gå igenom behandlingar med cytostatika för att minska tumörerna. Hon hade turen att klara av dessa mycket bra. Halvvägs in i de behandlingarna fick hon beskedet att hennes tumör var av sådan typ att målriktade läkemedel skulle kunna fungera.

– Det var som att vinna på lotto, vi firade stort den kvällen hemma, berättar Karin Liljelund med ett leende.

 

Nya läkemedel bromsar tumörtillväxt

Anledningen till firandet var att med den nya typen av målstyrd behandling så kan tumören minskas eller bromsas vilket gör att det går att leva längre. Behandlingen utgörs av läkemedel som riktar sig direkt mot cancercellerna och hämmar dem på olika sätt.

– Den första typen av läkemedel jag fick fungerade i ett drygt år. Ett problem med dessa läkemedel är dock att tumörcellerna kan utveckla en resistens mot dem vilket hände mig. Så då fick jag byta till en ny typ av läkemedel som nu har fungerat i 2,5 år. Jag påverkas inte mycket alls av läkemedlet vilket gör att jag kan leva ett väldigt bra liv, trots att jag har diagnosen lungcancer, vilket känns helt fantastiskt.

 

”Men de nyare typerna av målstyrda läkemedel är betydligt bättre”

 

De metastaser de upptäckte vid de första undersökningarna har minskat i storlek och har ”somnat in” för närvarande. Sedan har hon haft små metastaser i huvudet som läkarna har tagit bort med  gammakniven.

– De första målriktade läkemedlen var inte så effektiva på att förhindra metastaser i hjärnan, då de inte penetrerade hjärnbarriären.  Men de nyare typerna av målstyrda läkemedel är betydligt bättre vilket innebär att de minskar risken att få metastaser i hjärnan.

 

Patientupplevelsen viktig

Avslutningsvis vill Karin Liljelund, som är vice ordförande i Lungcancerföreningen, lyfta det positiva i att patientperspektivet beaktas  alltmer i utvecklingen av vården för cancerpatienter.

– Vi upplever att patienter blir mer lyssnade på nu. Våra konkreta förslag på åtgärder för att förbättra vården tas på allvar för det är ju vi som bäst vet hur det är. Vi har exempelvis fått pengar från Cancerfonden för att tillsammans med ett par andra patientföreningar genomföra workshops med politiker. Syftet är att utveckla kvalitetsmätningar med relevanta hälsoutfallsmått. En revolution som är lika viktig för oss som patienter, vilket känns mycket angeläget.

Skrivet av: Ylva Sjönell 06-2018
Man som topsar sig. Foto: Tobiasregistret
Foto: Tobiasregistret

För andra året i rad kommer Tobiasregistret och Barncancerfonden att genomföra en gemensam kampanj. Detta under Almedalsveckan för att få fler att registrera sig som stamcellsgivare. Kampanjen #TopsaFörLivet har som mål att sprida kunskap om hur man går tillväga för att bli stamscellsgivare. Kampanjen har fått sitt namn från de tops som används för att ta salivprover i munnen på blivande givare.

 

Stamceller räddar liv

Nya stamceller kan innebära skillnaden mellan liv och död för en patient vars sjuka eller skadade benmärg behöver bytas ut mot en frisk. För dessa patienter kan friska blodbildande stamceller vara den enda behandlingen som kan rädda livet på den som drabbats.

Man registrerar sig genom att fylla i en hälsodeklaration på tobiasregistret.se.

– Om fler kände till hur enkelt det är att registrera sig för att kunna rädda ett liv skulle vi ha ett betydligt större register. Detta menar Michael Nordh Grate, verksamhetsansvarig på Tobiasregistret. Man registrerar sig genom att fylla i en hälsodeklaration på tobiasregistret.se. Donationen äger rum först när och om det blir träff med en patient som behöver stamceller av just din vävnadstyp.

 

Tobiasregistret är som en gigantisk dejtingsajt

Topsa för livet. Foto: Tobiasregistret

Tobiasregistret är det svenska registret för blodstamceller. Det fungerar som en slags dejtingsajt där man matchar patientens vävnadstyp med givarens. Eftersom varje individ har en unik vävnadstyp så kan det vara svårt att hitta en passande donator. Var fjärde patient kan få hjälp av ett syskon, övriga är hänvisade till registersökning. Får man inte träff bland Tobiasregistrets cirka 80 000 registrerade donatorer så kan man behöva söka vidare i internationella register.

Tobiasregistret söker fler givare i åldern 18-35 år. Men alla kan hjälpa till genom att sprida kunskapen, exempelvis till kollegor, barn och barnbarn att gå med i registret.

 


Faktaruta:

Tobiasregistret är Sveriges nationella register för givare av blodbildande stamceller.

Tack vare Tobiasregistret har cirka 850 stamcellstransplantationer genomförts och gett svårt sjuka patienter chansen att bli friska. Varje dag drabbas någon i vårt land av en allvarlig sjukdom som kan kräva transplantation av stamceller. Det kan vara leukemi, svår blodbrist eller immunbristsjukdomar.

Idag finns ca 80 000 potentiella stamcellsgivare i Tobiasregistret, men vi behöver fler! Du som är mellan 18 – 35 år och fullt frisk är välkommen att anmäla dig på:
www.tobiasregistret.se

01-2018

Långt hår väger tungt i en liten flickas ögon. Och för någon som sparat länge kan det långa svallet nästan vara heligt. Men kan man hjälpa andra betyder det där långa håret ingenting för en person som är frisk, så resonerade Ida Tellskog, som endast nio år gammal valde att kapa sitt hår för att hjälpa cancersjuka. 

Att tappa håret är en av de följder av cellgiftsbehandlingar som många upplever som tunga. Trots sin unga ålder förstod nioåriga Ida Tellskog att det fanns andra som behövde hennes hår bättre än henne. Därför valde hon själv att kapa av det.
– Jag ville göra någon annan glad, säger Ida när TV4 Nyhetsmorgon ringer upp henne.

Kapade 35 centimeter

Ida hade haft långt hår hela livet, men trots det var beslutet aldrig svårt att ta. För Nyhetsmorgon berättar hon att hon läst i tidningen att folk gjorde så, och efter det hade dem pratat om det hemma. Frisören kapade 35 centimeter av hennes långa blonda hår, som nu kommer att användas till peruker för cancersjuka.

 

När Tv4:S reporter frågade hur det kändes att kapa det långa håret svarar Ida att det var pirrigt, då hon haft långt hår hela sitt liv. Men beslutet ångrar hon inte en sekund.
– Det är kul att göra någon annan glad, säger hon.

Här kan du se hela inslaget från TV4. 

Vad fint att en nioåring kunde känna sådan empati och därför offra sitt långa hår. Det behövs fler som Ida, dela gärna för att hylla henne. 

12-2017
Timglas på grusväg. Foto: Unsplash

Idag är det internationella Världscancerdagen som uppmärksammas runt om i världen. I Sverige arrangerar Nätverket mot cancer traditionsenligt seminarium i Stockholm. Syftet med Världscancerdagen är att öka kunskapen om cancerpatienternas och närståendes situation hos allmänhet, profession och beslutsfattare.

”Vi är glada över att sjukvårdsminister Gabriel Wikström återigen medverkar för att samtala med oss om cancervården.”

Vi är glada över att sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) återigen medverkar för att samtala med oss om cancervården. Likväl som Cecilia Widegren, moderaternas socialpolitiska talesperson och Anders Lönnberg, regeringens nationella samordnare Life Science. Även Dag Larsson (S) och Mats Eriksson (M) ordförande respektive vice ordförande SKL:s Sjukvårdsdelegation samt Daniel Forslund (L) Innovationslandstingsråd SLL finns på plats. Medverkar gör även en rad framstående professorer däribland Roger Henriksson, chef RCC Stockholm Gotland, Joakim Dillner, Karolinska Institutet samt Kjell Asplund, Statens medicinsk-etiska råd.

Deltar gör även många som arbetar inom cancervården, forskare, politiker och andra beslutsfattare. Sist, men inte minst, patientföreträdare, närstående och allmänhet. Vi hälsar alla varmt välkomna och ser fram emot en mycket intressant dag tillsammans. Låt oss diskutera och främja tid för liv.

 

Bättre cancervård

Det råder fortfarande mycket stora ojämlikheter inom cancervården. Dels vilka resurser som läggs på olika cancerformer, dels socioekonomiska-, köns- och geografiska skillnader.

”Det råder fortfarande mycket stora ojämlikheter inom cancervården.”

I höstas granskade Nätverket mot cancer riksdagspartiernas budgetförslag, och konstaterade att det finns allt för stora glapp. Det saknas beredskap i hur vi ska hantera framtidens cancervård i riksdagspartiernas budgetförslag. På det stora hela saknas långsiktiga förslag och ett samlat grepp omvårdens generella finansiering. Detta framstår som extra kritiskt när fler svenskar beräknas få cancer och leva en längre tid med sin sjukdom.
Inför Världscancerdagen 2017 har Nätverket mot cancer skickat en enkät till samtliga riksdagspartier. En enkät med frågor om viktiga områden som vi kommer att följa och driva fram till valet 2018.

Katarina Johansson. Foto: Nätverket mot cancerKatarina Johansson Ordförande, Nätverket mot cancer

 

Skrivet av: Katarina Johansson 12-2017
Fabian Bohlin mot svart bakgrund

Det har gått ett år sedan vi träffade Fabian Bolin senast. Då hade han precis börjat behandla sin leukemi, idag har håret växt tillbaka och han har stora planer för karriären och sin plattform #WarOnCancer.

Fabian Bolin var finansvalpen som gått på Handelshögskolan i Stockholm och jobbade i London, men sadlade om och blev skådespelare. Han hade precis bestämt sig för att flytta till Los Angeles när cancerbeskedet kom. Leukemi.

Livet fick ta en paus och en 2,5 års intensiv behandling väntade. Idag har Fabian Bolin gjort ungefär hälften av behandlingsplanen, cancern är borta och han får underhållande cellgifter för att den inte ska komma tillbaka. I början av oktober ges den sista dosen intravenöst cellgift och därefter ska han äta cellgifterna i tablettform fram till januari 2018.

– Nu mår jag förhållandevis bra. Jag har fått tillbaka energin och jag kan jobba, träna och umgås med vänner igen, säger Fabian Bolin.

 

Fönster ut mot världen

Det var tröttheten som var värst under den mest intensiva behandlingen. Han orkade inte leva sitt liv så som han gjort tidigare vilket gjorde att han tappade livsgnistan. Det var bloggen som blev räddningen på ensamheten han kände när han inte orkade gå ut.

”Fabian kände sig ensam och isolerad under en mörk period i behandlingen”

– Jag startade bloggen för att jag ville berätta min historia och vad jag gick igenom för andra. Det blev mitt fönster ut mot världen, jag fick så många fina hälsningar och kommentarer. Många var i samma situation och kände igen sig, berättar han.

Fabian kände sig ensam och isolerad under en mörk period i behandlingen. Vänner och bekanta började bete sig annorlunda runt honom och han kände hur de tyckte synd om honom.

– Det hjälper ingen att man tycker synd om den. Jag vill vända på hela konceptet, vi som drabbas av cancer och tar oss igenom det, vi är starka. Det bygger upp oss till bättre människor än vi var innan och vi ska inte behöva känna oss isolerade. Den livsvisdom man får av en cancerdiagnos är något som bör användas för att inspirera andra, menar han.

 

Plattform för drabbade

Bloggen växte och idén till ett nätverk växte fram. WarOnCancer.com är idag en plattform för cancerdrabbade att berätta sina historier på. Både för att skriva av sig och för att nå ut till andra i samma situation eller för att inspirera.

– Vi vill ta bort rädslan som finns i samhället för människor med cancer. Vi vill bryta beteenden och sprida information som förändrar hur samhället bemöter oss, förklarar han.

”Jag vill göra det som gör mig lycklig”

Fabian Bolin fick också tid att tänka på sig själv och sin egen framtid under månaderna av behandling. Han vill fortsätta med skådespeleriet, och med ett amerikanskt arbetsvisum i passet blickar han återigen ut över Atlanten mot USA.

– Planen är att göra det snart, nu när de intravenösa behandlingarna är över går det flytta. Jag ska driva #WarOnCancer samtidigt som jag fortsätter karriären inom skådespeleri. Det gick väldigt bra innan och jag tror att det kommer gå minst lika bra nu, om inte bättre. Jag har ett helt annat djup inom mig, efter allt jag gått igenom, ett djup som jag kommer att ta med mig in i framtida roller.

Att det här året har format honom är det ingen tvekan om. Han är inte rädd för att testa nya saker och han vill göra det han tycker är roligt.

– Jag vill göra det som gör mig lycklig och det är att få vara kreativ och varva skådespel med socialt entreprenörskap, säger han.

12-2017
Rakad kvinna mot svartvit bakgrund

Att förändra sin livstil i små steg kan vara en avgörande faktor i prevention mot cancer. Nedan följer 10 rekomendationer för att minska risken för cancer.

Hand som håller i måttband. Foto: Unsplash

Håll en hälsosam vikt:

Håll din vikt inom det hälsosamma intervallet – Bmi 18,5-25.


Träningsskor. Foto: Unsplash

Rör dig mer:

Var fysiskt aktiv i minst 30 minuter varje dag och minimera stillasittandet.


Paprika i olika nyanser. Foto: Unsplash

Ät mer grönsaker, frukt, baljväxter & fullkorn:

Ät mer och variera intaget av fullkornsprodukter, grönsaker, frukt och baljväxter (bönor, ärtor, linser).


Coca-cola flaska i byxficka. Foto: Unsplash

Undvik fattiga livsmedel & sötade drycker:

Begränsa intaget av energirika och näringsfattiga livsmedel såsom godis, chips och bakverk. undvik sötade drycker såsom läsk och saft. Begränsa intaget av juice.


Flingsalt i skål. Foto: Unsplash

Ät mindre salt & undvik mögliga livsmedel:

Begränsa ditt intag av salt genom att minska saltet i maten och ät mindre av processad mat som färdiglagade rätter och halvfabrikat då de ofta innehåller stora mängder salt. undvik mögliga livsmedel som kan innehålla aflatoxiner.


Köttbit på träbricka. Foto: Unsplash

Begränsa intaget av rött kött & charkuterier:

Ät inte mer än 500 g (tillagad vikt) per vecka av rött kött, till exempel kött från ko, gris och lamm. ät lite, eller helst inget alls, av charkuterier såsom rökt skinka, leverpastej, salami, korv, kassler och bacon. välj gärna vegetariska rätter samt rätter med fisk, kyckling eller annat fågelkött.


Drink med apelsinskiva i. Foto: Unsplash

För att förebygga cancer – undvik alkohol:

I cancerförebyggande syfte är det bäst att inte dricka alkohol.


Färgglada piller. Foto: Unsplash

Förlita dig inte på kosttillskott:

För att minska risken för cancer ger en varierad, hälsosam kost enligt livsmedelsverkets rekommendationer ett bättre skydd än kosttillskott.


Bebisfötter. Foto: Unsplash

Amma ditt barn:

Om du kan, amma ditt barn under sex månader innan du introducerar barnet för andra livsmedel.


Fjäril som sitter på blomma. Foto: Unsplash

Canceröverlevare:

Du som har behandlats för cancer rekommenderas också att följa dessa råd för att förebygga återfall och minska risken att drabbas av andra sjukdomar. Om du behöver specifika råd om hur just du ska anpassa din mat, kan du be din läkare eller sjuksköterska om remiss till dietist.

Källa: Klicka här!

12-2017