Start » Kampen 2020 » Allt fler överlever ALL – behandlingsprotokoll följs noggrant
Sponsrad

ALLTogether, det europeiska behandlingsprotokollet, möjliggör en bättre vård till de patienter som drabbas av akut lymfatisk leukemi. Läkemedel och eventuella biverkningar följs ständigt upp och anpassas.

Ovanlig men krävande

Varje år insjuknar cirka 150 svenskar i akut lymfatisk leukemi, ALL. Cancersjukdomen uppstår vid en okontrollerbar delning av omogna vita blodceller, kallade lymfocyter, som finns i benmärgen. ALL förekommer i alla åldrar men incidensen är högst bland barn upp till sju år.  För vuxna är incidensen cirka 50 fall per år. Prognosen vid akut lymfatisk leukemi är åldersberoende, långtidsöverlevnaden för barn är 95 % medan siffrorna är sämre för vuxna. Siffrorna har dock blivit bättre sedan vuxna började behandlas på samma sätt som barn, som tidigare har fått medicin.

ALL är inte den vanligaste cancersjukdomen bland vuxna men en av de mest resurskrävande, berättar Hege Garelius, överläkare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Särskilt för en typ av ALL, Philadelphia (Ph)-negativ, är behandlingstiden lång, två år med det nya protokollet. Och den är intensiv, ofta med behandling en gång varje vecka.

Hege Garelius

Överläkare, Sahlgrenska sjukhuset

Foto: Sahlgrenska sjukhuset

Den långa och intensiva behandlingen och dess biverkningar ställer stora krav på vården, liksom på patienter och närstående. Behandlingen av Philadelphia (Ph)-negativ ALL består av en kombination av cellgiftsläkemedel som alltså ges ofta och under lång tid, hela tiden med uppföljning och monitorering.

På alla universitetssjukhus i Sverige används behandlingsprotokollet ALLTogether på patienter upp till 46 år, en ny europeisk studie som samlar kunskap från en rad europeiska länder. Genom protokollet ges tydliga riktlinjer kring hur behandling ska sättas in och anpassas. Protokollet följs noggrant och målet är att överlevnaden skall förbättras med färre biverkningar än man ser idag, säger Hege Garelius.

ALLTogether-protokollet styr alltifrån hur vi delar in patienter i riskgrupper, hur och när provtagning sker samt vilka läkemedel som ska sättas in.

Lång och intensiv

Då behandlingen pågår under så lång tid försöker de se till att patienten får vara hemma så mycket som möjligt, inte minst för patientens skull, berättar Petra Lindroos Kölqvist, kontaktsjuksköterska för ALL-patienter på Sahlgrenska. Petra Lindroos Kölqvists roll som kontaktsjuksköterska är att ansvara för en samordnad och rätt vård där patienten blir delaktig och att informera och stötta såväl patient som närstående. En viktig del av behandlingen är att informera både patienter och närstående om möjliga biverkningar och hur man agerar på dom. Vanliga biverkningar är låga blodvärden med risk för infektioner, håravfall, trötthet och dålig aptit.

Petra Lindroos Kölqvist

Kontaktsjuksköterska, Sahlgrenska sjukhuset

Foto: Sahlgrenska sjukhuset

Vissa biverkningar är mer besvärliga, medan andra är allvarligare och kräver justering av läkemedel och intensitet, eller extra blodtransfusioner och antibiotika. Patienten ska känna sig trygg med att det alltid – 24/7 – går att ringa till mig eller mina kollegor med frågor.

Frågor om livet efter

Allt handlar inte om biverkningar; många råd handlar om att försöka hålla sig aktiv men också att medverka i grupper med andra patienter som genomgår samma sjukdom. Gemenskap och stöttning är en viktig del för att överleva sin cancer och att upprätthålla någon form av livskvalitet under sjukdomstiden, men även efteråt.

För mitt i cancerbehandlingen pågår ju dessutom någon form av liv för patienten, något som inte har med cancer att göra. Inte minst i slutet av en behandling, då patienten kanske ska tillbaka till jobb eller skola och på ett annat sätt röra sig ute i samhället igen.

I slutet av behandlingen blir frågorna och oron mer riktad mot livet efter cancer, hur man ska våga ge sig ut i livet igen och lita på att man faktiskt överlevt en tuff och intensiv behandling. Jag brukar säga att det är viktigt för cancerpatienter att vara egoistiska i sin sjukdom ibland, för behandlingen är intensiv och prövande. Tack vare behandlingsprotokollet och patientens egen delaktighet ser vi dock att fler och fler kan leva länge efter sin cancerbehandling, avslutar Petra Lindroos Kölkqvist.


Servier, grundat 1954, är det första oberoende franska läkemedelsbolaget. Vi är representerade i 149 länder med mer än 22 000 medarbetare, inklusive nära 3000 inom forskning och utveckling.

På Servier Oncology, vill vi arbeta för att ge hopp till patienter över hela världen. Vi är här för att ta hand om människor drabbade av cancer och dedikerade till att utveckla innovativa terapeutiska lösningar som förbättrar patienters liv. När det kommer till hematologi och ALL, arbetar vi för att se till att mediciner är tillgängliga till de som behöver dem och vi tror på att patienters och vårdpersonals stöd är nyckeln till att besegra cancer.

Nästa artikel