Start » Nyheter » Kroniskt lymfödem vanligt vid cancer, men kunskapen låg
Annons
Kampen 2020

Kroniskt lymfödem vanligt vid cancer, men kunskapen låg

Foto: Unsplash

I Sverige är det vanligt att cancerpatienter drabbas av biverkningar i form av kroniskt lymfödem. Med större kunskap inom vården skulle fler kunna lära sig leva med sjukdomen.

Stort mörkertal

Varje år drabbas cancerpatienter av biverkningar i form av kroniskt lymfödem, det vill säga bestående svullnad. Lymfödem kan förekomma i alla kroppsdelar, men vanligast är armar eller ben. Själva svullnaden beror på dåligt avflöde av lymfvätska genom lymfsystemet.

Exakt hur många som drabbas är inte kartlagt; mörkertalet är stort eftersom det inte finns en etablerad uppföljning i samband med cancerbehandling. En uppskattning är dock att var femte kvinna som drabbas av bröstcancer också drabbas av kroniskt lymfödem. Andra säger att mellan 15 – 35 procent av alla cancerpatienter drabbas.

– Kroniskt lymfödem påverkar livskvalitén negativt, till exempel genom nedsatt arbetsförmåga och problem att medverka i sociala aktiviteter. Även effekter på den psykiska hälsan är vanligt, Margareta Haag, ordförande för Svenska Ödemförbundet.

Underfunktion i lymfsystemet som inte är medfödd kallas sekundärt lymfödem. Den kan dels uppstå efter operation, då lymfknutor tas bort, men även vid strålning och kemoterapi. Förutom svullnad och volymförändringar kan lymfödem också ge upphov till tyngd- och spänningskänsla, smärta och nedsatt rörlighet men även infektioner i vävnader, såsom rosfeber. Rosfeber kan utvecklas till blodförgiftning.

Margareta Haag

Ordförande, Svenska Ödemförbundet

Foto: Privat

Bristande kunskap och hjälp

Ordet kroniskt skvallrar om att lymfödem inte kan botas, däremot kan den både förebyggas och behandlas. Faktum är att kroniskt lymfödem i många fall helt skulle kunna undvikas, enligt Margareta Haag.

– Att operera bort lymfknutor vid en cancerdiagnos är vanligt och ofta nödvändigt, men genom att låta screena patienter för riskfaktorer för lymfödem innan behandling skulle risken minimeras för livslånga biverkningar. Kanske ännu viktigare: alla patienter som fått lymfknutor bortopererade eller som genomgår någon annan form av cancerbehandling måste följas upp.

Idag får många tvärtom sin diagnos helt frikopplat från själva cancern och behandlingen blir ofta kompressionsbandage i någon form, som både är svåra att ta på och obekväma att bära. Det finns dock specialisthjälp att få genom medicinsk lymfterapi som både kan reducera svullnad och hejda utvecklingen.

Patienten kan lära sig leva med lymfödem genom patientutbildning som inkluderar psykosocialt stöd och kompression vid behov, andningsteknik, fysisk aktivitet, egenbehandling med manuellt lymfdränage och hudvård.

– Det som krävs är en ökad kunskap inom hela hälso- och sjukvården; till skillnad från i Sverige ingår screening och uppföljning för lymfödem i många andra länder. För någon som överlevt sin cancerdiagnos är tacksamheten över livet ofta stor, men samtidigt måste det ju också vara ett bra liv, avslutar Margareta Haag


Nästa artikel