Cancer i bukspottkörteln har en dålig prognos. Endast en av elva överlever. Tumörerna hittas ofta sent och i majoriteten av fallen kan patienterna inte behandlas för att bota, utan erbjuds palliativ vård. Här delar tre personer med sig av sina erfarenheter.
Mats Johansson hade gått en längre tid med magont, men varningsklockan ringde först när han fick gråvit avföring. Det var då han sökte vård.
Mats Johansson
Foto: Privat
– Läkaren reagerade direkt och misstänkte lever- eller bukspottkörtelskada. Han såg ytterligare symtom, såsom gula ögonvitor och gulaktig hy. Jag fick nästan omgående göra en datortomografi och två veckor senare fick jag veta att jag hade drabbats av bukspottkörtelcancer.
Det är nu 16 månader sedan Mats fick sin diagnos.
– Jag tror att en av anledningarna till att jag har överlevt så pass länge är att efter operationen fick jag ta del av en ny immunterapi i samband med en studie. Jag fick otroligt bra respons på den första immunterapin i kombination med cytostatikabehandling.
Det behövs mer forskning, enligt Mats.
– Symtomen kommer ofta för sent, därför måste man hitta markörer för en tidig diagnos och se om det finns behov av screening.
Tidig upptäckt
På Sten Carlsons årliga hälsokontroll upptäcktes det att han hade ett högt kolesterolvärde så han fick kolesterolsänkande preparat utskrivet. Men preparatet fick levervärdena att stiga. Samtidigt fick han klåda, mörk urin, smärta under bröstkorgen och gick ned i vikt.
Sten Carlson
Foto: Privat
– Jag åkte in akut och det visade sig att det var stopp i gallgången. Kort därefter fick jag veta att det fanns en elakartad förändring och jag erbjöds operation.
Sten hade drabbats av periampullär cancer som täpper till gallgången. Det tog tre månader från det att Stens levervärden försämrades till han opererades.
– Idag mår jag bra. Tack vare att cancern satt där den satt har jag inga spridningar och inga biverkningar.
Sten eftersöker en bättre kontinuitet i kontakten med vården.
– Det ska inte vara nya läkare varje gång, det är viktigt som patient att få bygga upp en relation till sin läkare och kontaktsköterska.
Fick kämpa hårt
Eva Backman började få diffusa symtom, men kände att hon inte hade tid att tänka på det. Men till slut blev hon så pass dålig att hon var tvungen att åka in akut. Alla prover såg bra ut, men Eva visste att något var fel. Hon vägrade ge upp och krävde fler undersökningar. Sju månader senare fick hon diagnosen bukspottkörtelcancer.
Eva Backman
Foto: Privat
– Jag bestämde mig snabbt för att jag skulle fokusera på att vara en överlevare, även om en onkolog i princip gav mig en dödsdom.
Eva fick, förutom cellgifter, genomgå en stor operation där man tog bort hennes bukspottkörtel och ett flertal andra organ.
– Det var tuffa behandlingar med svåra biverkningar som jag får leva med resten av mitt liv, men jag lever.
Man kan bara spekulera i vad som hade hänt om min cancer upptäckts tidigare – innan den blivit så aggressiv. Jag har fått betala ett högt pris, men jag har trots allt vunnit i cancerlotteriet.