Möjligheten att skräddarsy effektiva cancerbehandlingar efter patienters individuella förutsättningar har blivit verklighet genom precisionsmedicin. Hemligheten och potentialen, bakom paradigmskiftet ligger i våra gener.
I början av 2000-talet hade forskare för första gången kartlagt människans hela arvsmassa. Genom bland annat gensekvensering kunde de skapa en exakt bild av en människas DNA. Då tog det många år att kartlägga arvsmassans tre miljarder så kallade DNA-baspar. Idag tar det några dagar.
Teknikutvecklingens förtjänst
Tack vare teknikutvecklingen är precisionsmedicin – som innebär skräddarsydd behandling, vård och uppföljning bland annat utifrån den enskilda patientens DNA – idag en av de mest lovande behandlingsmetoderna inom cancervården. I Sverige pågår en satsning på precisionsmedicin i och med det nationella initiativet Genomic Medicine Sweden.
Richard Rosenquist Brandell
Professor i klinisk genetik, Karolinska Institutet
Foto: Rick Guidotti
– Tack vare att bland annat gensekvensering utvecklas och blir billigare blir det också möjligt att erbjuda fler patienter skräddarsydd behandling. Idag är det cirka 10 000 av 60 000 cancerpatienter som genomgår gentest för att individanpassa behandlingen. Målet om fem år är drygt 50 000, säger Richard Rosenquist Brandell, professor i klinisk genetik vid Karolinska Institutet och ordförande för Genomic Medicine Swedens ledningsgrupp.
Kunskapen om vårt DNA och förändringar i det ger viktig kunskap i arbetet för effektiva och pricksäkra behandlingar. Kunskapen blir bättre ju mer information som samlas in.
– Det är därför viktigt att vi bygger upp ett nationellt system för att kunna dela och sprida kunskapen nationellt, över regiongränserna, säger Rosenquist Brandell.
Gemensam IT-infrastruktur är utmaningen
Han menar att själva gentestningen egentligen inte utgör den stora utmaningen, snarare frågor som rör hur en gemensam IT-infrastruktur – för att dela stora mängder genetiska data, kan byggas säkert ur ett etiskt och legalt perspektiv. Stort fokus inom precisionsmedicin i Sverige ligger idag därför på att skapa hållbara nationella genetikdatabaser, standarder och samverkansplattformar.
– En viktig del är partnerskap mellan akademi, sjukvård, patientorganisationer och näringslivet. Att industrin är med är en förutsättning för precisionsmedicin för att också behandlingarna ska bli mer målinriktade, säger Rosenquist Brandell och avslutar:
– Att ge effektiv och pricksäker cancervård tjänar inte bara patienter och familjer på, det är ju en fråga om hälsoekonomi. Hela samhället har att vinna på en jämlik vård och på precisionsmedicin.