Tidigt upptäckt av cancer där patienten snabbt kommer i behandling, kan vara skillnaden mellan liv och död. Under flera år har vi uppmärksammat detta men vi ser att det gärna blir ord och alldeles för lite handling. Därför vill Nätverket mot cancer att alla regioner aktivt ska arbeta för att cancer ska upptäckas i stadie 1, med målet att 75 procent av all cancer upptäckas inom tre år.
De flesta vänder sig till vårdcentralen för symptom som kan vara tecken på cancer, men vårdcentralerna tänker inte cancer i första hand. Alldeles för ofta vittnar människor om tvåsiffriga antal besök innan de slutligen får remiss för vidare utredning. Detta kan ta flera år. Covid-19 har dessutom gjort att vi nu står i en situation där många kommer till sjukvården med cancer som utvecklats på grund av uteblivna besök eller inställd screening. Misstänkta cancerfall, remitterade från vårdcentraler till cancerspecialisterna för utredning, har reducerats märkbart. I hela landet och för olika cancersjukdomar är det en i snitt 30-procentig minskning. Farhågan är att det blir en puckel längre fram med patienter som kommer in sent och med mer avancerad sjukdom. Det behöver inte vara fallet.
Margareta Haag
Ordförande,
Nätverket mot Cancer
Foto: privat
Det finns alarmsystem – använd dem
Ett sätt att förbättra processerna har varit att införa standardiserade vårdförlopp, så kallade SVF:er. Detta arbete är lovvärt men vi ser att det inte garanterar att cancer upptäcks i stadie 1 och här måste processerna bli bättre, anpassas och implementeras i primärvården över hela landet. Det finns redan nu riskvärderingsinstrument, alarmsystem, för cancer som kan införas på vårdcentraler i Sverige. Storbritannien är ett föregångsland och har ett riskvärderingsinstrument för 18 olika cancersjukdomar. Metoden tittar tillbaka ett år i patientens journalsystem och larmar läkaren på vårdcentralenom en patient har symptom, eller mönster av olika symptom, som kan vara cancer.
Svensk forskning från Göteborg visar att sådana system även skulle fungera väl på svenska vårdcentraler.
Vi har låtit SIFO göra en undersökning av lägesbilden för denna fråga och har intervjuat politiker inom hälso- och sjukvårdsnämnderna i de 21 regionerna, de sex Regionala cancercentrumen (RCC) samt RCC i Samverkan. Resultat visar att samtliga RCC och RCC i Samverkan säger att det saknas generella system i primärvården för att larma om eventuell cancer. 65 procent av de regionpolitiker som svarat i undersökningen, anger att de inte ens känner till att systemen finns. Detta är underkänt.
Nätverket mot cancer nöjer sig inte med att ingenting händer: vi kräver att larmsystem införs med målet att alla cancer ska upptäckas i stadie 1. Nu
behövs politiska beslut och förbättrade arbetssätt. När år får gå utan att de
blir verkstad – då är det våra liv det
spelas med. Det är hög tid att agera!