Barncancer är den sjukdom som orsakar flest dödsfall för barn upp till 14 år i Sverige. Överlevnaden ökar men ofta till priset av komplikationer senare i livet. ”Barncancer är inte vuxencancer. Det är ett samlingsnamn för många olika, sällsynta diagnoser och det är också skillnader i hur barn och vuxna påverkas av både sjukdom och behandling”, säger Kim Ramme, forskningschef på Barncancerfonden.
Till skillnad från många former av vuxencancer orsakas barncancer av genetiska förändringar utan koppling till livsstilsfaktorer. Läkemedel framtagna för vuxna fungerar dessutom ofta sämre för barn, då de inte utvecklats med barns biologi och behov i åtanke. Nu måste barn får ta del av den snabba medicinska och tekniska utveckling som sker inom cancerområdet, menar Kim Ramme.
Framtagandet av nya barnläkemedel släpar efter, trots stora medicinska framsteg i andra delar av cancervården. Behovet av nya mer skonsamma behandlingar är stort, då sju av tio som överlevt barncancer drabbas av sena komplikationer i form av hjärtproblem, hormonrubbningar, kronisk smärta eller kognitiva svårigheter. Svårigheter som påverkar alla delar av vardagen under hela livet.
Den nya nationella cancerstrategin pekar tydligt ut barn och unga som ett prioriterat område. Det är positivt och glädjande, menar Kim Ramme men konstaterar samtidigt att strategier inte räddar några liv i sig. Det är först när strategierna omsätts i forskning, kliniska studier, jämlik vård, rehabilitering och uppföljning som resultaten kommer.
Ett tydligt exempel på gapet mellan barn- och vuxencancer är ny statistik från EMA, det europeiska läkemedelsverket, som visar att under 2025 fick endast två av 14 nya cancerläkemedel en barnindikation vid godkännandet.
– Det går alldeles för långsamt. Barn har rätt till innovativa behandlingar i samma takt som vuxna. För att nå dit krävs ändamålsenliga regelverk, fortsatt långsiktiga investeringar i barnspecifik klinisk forskning och möjlighet för forskare i Sverige att delta i internationella samarbeten.
Kim Ramme är utöver tjänsten som forskningschef på Barncancerfonden också barnläkare och barnonkolog på Akademiska sjukhuset i Uppsala. I sin kliniska vardag ser hon många områden där det går åt rätt håll.
– Utvecklingen inom strålbehandling och kirurgi går framåt med modernare tekniker som gör det möjligt att behandla mer skonsamt och med bättre precision. Vi har idag också helt andra förutsättningar genom införandet av precisionsdiagnostik, som gör att vi kan förstå cancerutvecklingen på ett mer detaljerat sätt. Om barn dessutom får tillgång till fler precisionsläkemedel kan vi erbjuda behandlingar som är mer träffsäkra mot cancern och skonsamma mot barnet.
