Genprofil avgör vilka patienter som kan slippa strålbehandling efter bröstcancerkirurgi 

En ny generation precisionsmedicin är på väg att göra sitt intåg i bröstcancervården. Ny banbrytande forskning från Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset visar att precisionsmedicin kan användas för att identifiera de bröstcancerpatienter som inte behöver strålbehandlas efter att ha genomgått bröstbevarande kirurgi.  

I studien, som består av tre oberoende kliniska prövningar i Sverige, Kanada och Skottland, har genprofilen POLAR tagits fram. Den identifierar när patienter kan avstå strålbehandling. Av de tre forskningsstudierna framgår att patienter med ett lågt värde på POLAR-genprofilen har en lika låg risk att drabbas av ett lokalt återfall som de som får strålbehandling. 

–I dagsläget rekommenderas merparten av alla patienter som genomgått bröstbevarande kirurgi lokal strålbehandling, trots att statistiken säger att endast en av sex patienter har medicinsk nytta av det. Om vi i framtiden redan i förväg kliniskt kan fastställa vilka patienter som har nytta av behandlingen så kan vi undvika eventuella bieffekter hos övriga patienter. Det innebär att den här typen av genprofilering kan göra verklig skillnad för många individers livskvalitet, säger Per Karlsson, professor i onkologi vid Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centre. 

Förebygger biverkningar hos fler patienter 

Även om en relativt liten andel av bröstcancerpatienterna upplever allvarliga biverkningar av strålbehandlingen så blir det sammantaget en stor patientgrupp med tanke på att bröstcancer är en relativt vanlig cancersjukdom. Årligen diagnostiseras drygt 8000 individer med bröstcancer i Sverige. Om fler bröstcancerpatienter i framtiden kan slippa strålbehandling innebär det även att de snabbare kan gå vidare till andra behandlingsalternativ efter genomgången kirurgi, exempelvis cytostatika eller hormonell behandling. 

Per Karlsson betraktar forskningsstudierna som starten på en ny era inom precisionsmedicin för strålbehandling av cancerpatienter. På sikt kan förhoppningsvis POLAR-liknande tester även tillgängliggöras för patienter med andra typer av cancer, vilket innebär att ytterligare patienter kan undvika strålbehandlingens bieffekter. 

Ny era inom precisionsmedicin 

Även om forskningsresultaten hittills är mycket lovande och det är frågan om ett biologiskt forskningsgenombrott betonar Per Karlsson att de behöver valideras ytterligare innan de kan implementeras i det dagliga kliniska arbetet på de svenska sjukhusen. 

–Vi ska nu gå vidare genom att överföra testresultaten till en QPCR-plattform där vi planerar genomföra en analytisk validering av testen. Vi ska också i samarbete med forskare från Region Skåne och vid kliniker i de skandinaviska länderna nu påbörja en studie för att se om vi också vid också kan förutse effekterna av regional strålbehandling med hjälp av genomiska profiler. Vår förhoppning är att i framtiden kunna använda POLAR och andra genprofiler även för bröstcancerpatienter med spridning till lymfkörtlarna, säger han.