Tidig och korrekt cancerdiagnos kan ha betydelse för patientens upplevelse av det totala omhändertagandet i sjukvården. Fler än var tionde erbjuds inte psykologiskt stöd i den utsträckning de önskar och för många cancerpatienter får sjukdomstiden negativa effekter för den egna privatekonomin. Det framkommer i en enkätundersökning från nätverket All.Can Sverige med över 1000 cancerpatienter.
En stor majoritet av cancerpatienterna, 80 procent, är nöjda eller mycket nöjda med cancervården. Fem procent är missnöjda eller mycket missnöjda.
– Av de som fått en felaktig första diagnos eller fått vänta länge på sin diagnos är andelen som svarar ”missnöjd” eller ”mycket missnöjd” tre till fem gånger högre. Även om många patienter är nöjda med sin vård, lyfter resultatet i enkäten frågan om betydelsen av en hög träffsäkerhet i sjukvården. Undersökningsresultatet visar hur avgörande en tidig och korrekt diagnos är. Det säger Emma Henriksson, talesperson för All.Can Sverige, ett globalt nätverk för en hållbar, effektiv och tillgänglig cancervård i framtiden.
Emma Henriksson
Talesperson för All.Can Sverige
Foto: All.Can
Privatekonomin drabbas
– Av vår enkät framgår även att många patienter upplever negativa konsekvenser för den egna ekonomin, alltifrån privata resekostnader och extra utgifter för hjälpmedel till försämrade möjligheter att teckna en försäkring efter att ha genomgått en cancerbehandling. Det kan också handla om att man har svårare att få jobb eller att bli befordrad efter att ha genomgått cancerbehandling, säger Emma Henriksson.
Undersökningen visar också att fler än var tionde patient önskar att de hade erbjudits psykologiskt stöd i samband med och efter avslutad behandling.
Vi har en väldigt bra cancervård i Sverige, men undersökningen visar att det finns områden där vi inte lyckats fullt ut.
Emma Henriksson
– Mot bakgrund av enkäten kan vi även misstänka att det finns skillnader mellan olika åldersgrupper, exempelvis yngre och äldre, samt mellan män och kvinnor, säger Emma Henriksson.
Unga hamnar i limbo
Undersökningsresultatet visar på en möjlig korrelation mellan missnöjdhet med cancervården som helhet och att ha fått vänta länge på rätt diagnos. Detta är särskilt tydlig bland unga cancerpatienter.
2.5 gånger fler unga mellan 16 och 34 år uppger att de fått en felaktig diagnos eller att det tog lång tid innan de fick sin diagnos.
Emma Henriksson
– Det är viktigt att vården blir bättre på att läsa av symtomen bland unga vuxna. Många av våra medlemmar vittnar om att de inte blir tagna på allvar för sina besvär, trots att de upprepade gånger sökt sig till vårdcentralen. Primärvården behöver öka sin kompetens kring cancer och börja ta unga människors symtom och sjukdomsberättelser på allvar, menar Emma Tonnes, generalsekreterare för Ung cancer.
Emma Tonnes
Generalsekreterare, Ung cancer
Foto: Ung Cancer
Stärk socialförsäkringsskyddet för unga med cancer
Hon anser att sjukvården är uppbyggd kring grundantagandet att man inte förväntas bli allvarligt sjuk som ung. Att det tar längre tid innan en ung cancerpatient får rätt diagnos betraktar hon som allvarligt eftersom tidig upptäckt innebär att patienten kan få tillgång till rätt behandling i ett tidigare sjukdomsskede. Enkätundersökningen visar även att unga är överrepresenterade bland de cancerpatienter som upplever att deras sjukdom inneburit ökad ekonomisk belastning.
– Många unga som får cancer har ännu inte hunnit etablera sig i vuxenlivet, vilket exempelvis innebär att de ännu inte hunnit skaffa någon sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Jag anser att man bör förbättra socialförsäkringsskyddet för gruppen unga med cancer. Det är inte rätt att man ska behöva oroa sig för ekonomin samtidigt som man hanterar en allvarlig sjukdom, avslutar Emma Tonnes.
Smartare användning av data
All.Can International har även tagit fram en rapport som lyfter fram möjligheterna med smartare användning av Big data i cancervården.
Om All.Can Sverige
All.Can Sverige är ett samarbete mellan Nätverket mot cancer, Ung Cancer, Bröstcancerförbundet, European Cancer Patient Coalition, Nollvision cancer och Microsoft samt de finansierande företagen Amgen, Bristol Myers Squibb, Janssen, MSD och Roche. All.Can Sverige följer det etiska regelverket som etablerats av LIF, Läkemedelsindustriföreningen. All.Can finns i 18 länder runtom i världen.