Nätverket mot cancer består av mer än tio patientorganisationer som gått samman till Sveriges största påverkanskraft för en bättre cancervård. Vetskapen om att vi har 10 000-tals medlemmar, deras närstående och alla andra cancerpatienter bakom oss, ger en legitimitet och kraft att ställa krav.
60 000 nya personer får varje år cancer. Var tredje svensk kommer
under sin livstid få en cancerdiagnos. Det innebär att de allra flesta
på ett eller annat sätt kommer i kontakt med cancer.
Nätverket mot cancer vill ha ett bemötande och omhändertagande i världsklass för patienterna.
Det handlar om tillgänglighet till vården, från det att du är under utredning och verkligen får igång en behandling som ska vara den bästa som finns just nu oavsett vilket sjukhus du tillhör, tills du är färdigbehandlad.
Det ska vara enkelt för den som är botad från sin cancer eller lever med en kronisk cancer att få hjälp om det behövs, det måste finnas vårdcentraler som har kunskap om cancer eller allra helst cancercertifierade vårdcentraler.
Man kan ha både fysiska och psykiska biverkningar och skador under och efter en cancerbehandling som kräver rehabilitering, idag är det bara en bråkdel av patienter som får detta trots att alla ska erbjudas det.
Från utredning till livets slut ska svensk vård ha ett bemötande och omhändertagande i världsklass. Det är Nätverket mot cancers mål.
Vi har tre prioriterade huvudkrav:
Rättvis cancervård
Bostadsort och landstingstillhörighet kan vara avgörande för hur det går för en cancerpatient. Det handlar om hur snabbt ett landsting är på att införa nya läkemedel, om de alls används. Om det finns tillräckligt med personal. Om det finns kompetent personal för just din cancerform. Hur budgetansvariga prioriterat, eller inte prioriterat, just din cancersjukdom, hur villigt landstinget är att satsa på forskning. Det finns en direkt koppling mellan forskning och bättre behandlade patienter.
Nätverket mot cancer vill se nationella, tvingande behandlingsriktlinjer, det ska inte vara ”fritt valt arbete” för landstingen att göra egna lokala varianter. En patient ska inte förvägras en behandling för att man råkar ha ett visst postnummer och därför ”bor i fel landsting”.
Cancerprevention
Det finns vaccination mot HPV-relaterad (humant papillomvirus) cancer såsom livmoderhals-, mun och svalg-, anal-, penis- och blygdläppscancer. Men trots att vaccination är oerhört effektivt, är det fortfarande (2019) enbart flickor som erbjuds gratis vaccination. Även pojkar ska självklart skyddas.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO kan 30–50 procent av all cancer förebyggas. Det handlar om riskfaktorer som kost, övervikt, rökning, alkohol, solning, stillasittande och infektioner (hepatit B och HPV).
Vi har under flera år drivit Solskolan, en informationssatsning för att sprida kunskap om riskerna med exponering av UV-strålning. Hudcancer är den snabbast ökande cancerformen och svenskarna tillhör dem i Europa som solar mest.
Vi vill se mer kunskapsspridning om alla de riskfaktorer som kan påverkas och därmed förhindra att cancer utvecklas.
Stärkta patienträttigheter
Idag har patienter inga rättigheter, en patient eller en närstående kan anmäla försummelser i vården men det finns inga rättigheter för patienten att utkräva ansvar av vårdens huvudmän eftersom patientlagen inte ger någon sådan möjlighet.
1982 infördes Hälso- och sjukvårdslagen som ska garantera ”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”. 2017 uppdaterades lagen, med samma mål men fortfarande utan rättigheter för patienter.
Vår nästa match kanske är den viktigaste av dem alla: att se till att hälso- och sjukvårdslagen rivs upp och ersätts med en lag som ställer krav och ger patienten rättigheter. Det handlar inte om att straffa enskild vårdpersonal utan om att kunna utkräva ansvar av sjukvårdens huvudmän när en organisation inte fungerar. Det ska också vara möjligt att utfärda sanktioner eller böter mot landsting, primärvård och annan sjukvård.
Margareta Haag
Ordförande i Nätverket mot cancer
Foto: Joakim Sander