Nollvisionen är det långsiktiga målet att ingen ska dö till följd av cancer och att fler ska leva längre och bättre. Detta kan ingen enskild aktör åstadkomma, det förutsätter att vi gör det enklare för patienter- och närstående, vården, forskningen, industrin, myndigheterna och politiken att arbeta metodiskt och målinriktat tillsammans för att snabbare införa nya behandlingar, tekniker och arbetssätt. Tillsammans kan vi förnya systemet och göra skillnad för medborgares hälsa. Samtidigt stärker vi Sverige som en av världens ledande life science-nationer.
I Sverige är 85 procent av barnen med cancer och 70 procent av de vuxna cancerpatienterna långtidsöverlevare. För att göra cancer till en botbar eller kronisk sjukdom behöver överlevnaden förbättras med 15 respektive 30 procent, för barn respektive vuxna. Genom att utveckla precisionsdiagnostik och precisionsbehandling finns stora möjligheter att nollvisionen uppnås. Kan vi dessutom förebygga cancer med precisionspreventiva åtgärder kan vi minska insjuknandet med upp emot 30 procent.
Ebba Hallersjö Hult
Samordnare för Nollvision cancer
Foto: Mikael Lundström
De framsteg som nu görs inom precisionsmedicin har lett oss in i en ny era som påverkar hälso- och sjukvården i grunden. Framstegen beror på en snabb utveckling inom ett flertal viktiga forsknings- och teknologiområden som är banbrytande. Det handlar bland annat om molekylärbiologi, genetisk sekvensering, högupplösande avbildningsteknik, genterapier, precisionsbehandlingar inom kirurgi och radioterapi, biosensorer, möjlighet till uppkoppling och överföring av stora mängder data samt användning av artificiell intelligens.
Hans Hägglund
MD, professor, nationell cancer-
samordnare, ordförande i RCC i samverkan och Nollvision cancer
Dagens teknik är hypermodern men principen för precisionsmedicin eller personalised medicine är gammal. Hippokrates menade att det var viktigare att veta vilken patient som var sjuk än vilken sjukdom patienten hade. Den basala principen för personalised medicine skapades redan i antikens Grekland, nämligen att rätt patient ska få rätt behandling i rätt tid.
Med ökade kunskaper inom mikrobiologi, cellbiologi och kemi utvecklades konceptet av forskaren Paul Erlich i slutet av 1800-talet. Det har förfinats de senaste 20 åren, inte minst inom cancervården. Där har målinriktade behandlingar utvecklats sedan 2001 och idag finns behandlingar som baseras på patientens gener och inte var i kroppen tumören sitter – precisionsmedicin i praktiken. Dessa moderna behandlingar förutsätter att alla cancerpatienter testas för att kunna hitta matchande behandling.
I överenskommelsen Jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2021 mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner, har Regionala Cancercentrum (RCC) i samverkan uppdraget att analysera och beskriva vilka utmaningar och konsekvenser framstegen inom precisionsmedicin har inneburit och kommer att innebära för hälso- och sjukvården samt hur precisionsmedicin kan användas för att säkerställa en god, jämlik och effektiv cancervård. Arbetet genomförs av Nollvision cancer i samverkan med relevanta aktörer och kommer att presenteras i en rapport och antologi under hösten 2021.
Precisionsmedicin har stor potential att bidra till en förbättrad cancervård och är en förutsättning i en långsiktig strävan mot 100 procent överlevnad. Detta innebär möjligheter och utmaningar som kräver tvärdisciplinär och tvärsektoriell samverkan, såväl nationellt som internationellt.
Vi vill att alla som delar vår vision ska kunna samlas inom Nollvision cancer. Tillsammans jobbar vi för tidig upptäckt och diagnos, bättre beslutsstöd och mer individanpassad behandling.