Start » Forskning » Gentest väcker hopp om bättre bedömning av prostatacancer
Forskning

Gentest väcker hopp om bättre bedömning av prostatacancer

Foto: Unsplash
I samarbete med: Prostatype
Foto: Unsplash
I samarbete med: Prostatype

Årligen drabbas drygt 1,3 miljoner män världen över av prostatacancer. För de allra flesta som diagnostiseras krävs ett livsomvälvande beslut. Beslut som innebär att det för alltid kommer att finnas ett före, och ett efter.

Komplex sjukdom

Prostatacancer är en komplex sjukdom; den kan utvecklas långsamt och kontrollerat, eller snabbt och offensivt. Behandlingen anpassas efter hur aggressiv cancern här, och om det finns risk för spridning. Alla behöver dock inte behandlas.

– Så kallad lågriskcancer behandlas inte alls, utan följs bara upp med regelbundna kontroller. Många män kan därför leva långa och annars friska liv, med prostatacancer, säger Göran Ahlgren, överläkare och docent i urologi vid Lunds Universitet. Men för de som behöver behandling finns det en risk för svåra, kroniska biverkningar, som inkontinens och impotens.

Läs mer här.

Hur behandlingen ska skräddarsys avgörs genom prognostisering, där läkaren försöker avgöra hur aggressiv cancern är. Verktygen för detta har dock hittills saknat önskvärd precision.

– Utmaningen för mig som urolog är att med dagens diagnostik kunna rekommendera rätt behandling för den enskilda patienten, säger Göran Ahlgren.

Många överbehandlas

Resultatet blir att en stor mängd patienter överbehandlas, eftersom man tar det säkra före det osäkra och låter patienter genomgå operation eller strålbehandling.

Nya gentest väcker dock hopp om bättre och mer precis bedömning av cancerns aggressivitet, där risken för överbehandling minskar. Genom ett prognostiskt test som kombinerar information om cancercellernas gener med svar från bland annat PSA-provet blir det en mer korrekt bedömningen av hur aggressiv cancern.

Läs mer här.

– I en valideringsstudie av ett sådant gentest på en patientgrupp som diagnostiserats under en tre års period, fann vi att drygt 30 procent flyttades från mellanrisk- till lågriskcancer. En liten grupp kunde flyttas från högrisk till lågrisk, säger Göran Ahlgren.

Han ser att tester som kombinerar PSA och andra kliniska parametrar med geninformation kan bidra mycket till att förbättra behandlingsrekommendationen till den enskilda patienten.

– Prostatacancer är ju den vanligaste cancersjukdom hos män i hela västvärlden, inte minst här i Norden. Vi vet att drygt hälften av fallen är låg- eller mellanriskcancer, och många behandlas i botande syfte för säkerhets skull.

Tilläggsinformation som till exempel genprofil hos cancern ser jag som en stor möjlighet för att vi i framtiden ska kunna ge våra patienter rätt råd: att genomgå eller avstå behandling.

Nästa artikel