Start » Nyheter » Immunförsvarets broms och gas – viktiga för framtidens cancervård
Sponsrad

Ett viktigt fokusområde inom immunterapi är att hitta bra kombinationer av läkemedel som tillsammans kan trigga igång ett av våra mest potentiella vapen mot cancer, vårt eget immunförsvar.

Sluta bromsa…

För den som drar sig till minnes 2018 års Nobelpris vet att priset inom fysiologi eller medicin uppmärksammade stora framsteg som gjorts inom immunonkologi. Immunonkologi, eller immunterapi, syftar till att stärka kroppens eget immunsystem för att döda tumörceller. Det var amerikanen P. Allison och japanen Tasuku Honjo som belönades för att ha upptäckt specifika mekanismer som fungerar som bromspedaler på immunförsvarets väktare: T-cellerna. Genom att blockera dessa bromspedaler kan T-cellerna lättare triggas och därmed attackera och döda sjuka cancerceller. Behandlingsformen går under namnet checkpointblockerare.

– Forskarvärlden är i stort sett eniga om att immunterapi, och den del inom immunterapi som syftar till att aktivera immunsystemet, håller på att förändra hur vi behandlar cancer i dag, säger Ola Winqvist, vd på forskningsbolaget Immune System Regulation Holding, ISR. Bolaget bedriver forskning inom immunterapi av olika kroniska infektionssjukdomar.

…och börja gasa.

För patienter som idag behandlas med checkpointblockerare svarar mellan 10 – 20 procent positivt på behandlingen. Nu pågår ett intensivt arbete att hitta kombinationspreparat som ytterligare kan trigga immunförsvaret och förstärka checkpointblockerarna. Flera läkemedelsbolag, ISR inräknat, fokuserar på de för immunförsvaret viktiga makrofagerna som behövs för att aktivera T-cellernas immunreaktion. Upptäckten av makrofagernas centrala roll för vårt immunsystem räknas även den som banbrytande och förärades med Nobelpriset 2011.

– En av de läkemedelskandidater som ISR forskar på aktiverar TLR2-receptorn på makrofager. I kombination med checkpointblockerare i djurmodell har den visat sig dubblera effekten än om bara checkpointblockerare använts. Bland annat har vi sett positivt resultat för spridd urinblåsecancer, säger Ola Winqvist.

Ett liv utan cancer

Längre överlevnad och mindre biverkningar

Varje år får drygt 3000 svenskar diagnosen urinblåsecancer vilket gör cancerformen till en av vanligaste cancersjukdomarna i vårt land, den fjärde vanligaste bland män. I 20 – 30 procent av fallen har cancern hunnit sprida sig och är därmed inte botbar. Behandlingen består då traditionellt utav strålbehandling och cytostatika, ibland i kombination

– Det här är behandlingar som vi sedan länge vet ger en rad smärtsamma biverkningar för patienten. Immunterapi har för många cancerformer visat sig både ge längre överlevnad och mindre biverkningar, säger Ola Winqvist och avslutar:

– Idag används godkända checkpointläkemedel för en rad olika cancerformer, framförallt för spridd cancer. Utvecklingen inom immunterapi går snabbt och ett av de viktigaste fokusområdena inom cancerforskningen just nu är att hitta läkemedel som kan kombineras med checkpointbehandling för ytterligare effekt.

ISR befinner sig nu i slutskedet av sina toxologiska studier som vid godkännande gör att de kan ansöka om att få påbörja fas I/II-studier.

Läs mer här.


Nästa artikel