Start » Nyheter » Viljan att överleva cancern
Annons
Bröstcancer

Viljan att överleva cancern

Foto: Tim Sobek

Fyrabarnsmamman Elin Ekman lever med spridd trippelnegativ bröstcancer. Hon vill att alla ska känna till att bröstcancer även drabbar unga människor och att det inte alltid finns bot. Hon sätter därför sitt hopp till forskningen så att hon kan bli helt frisk och uppleva sina barns uppväxt. 

Det måste fram mer forskning för att jag ska överleva, säger Elin som i grunden är en levnadsglad 42-åring. När Elin var gravid med sitt fjärde barn upptäckte hon en knöl i bröstet. Hon hade just blivit färdig medicinsk sekreterare och hade praktiserat på Södersjukhusets onkologiavdelning. Där hade hon tagit del av bröstcancerjournaler hos kvinnor i tidiga medelåldern som var gravida och fått diagnosen trippelnegativ bröstcancer. Hon vågade därför inte släppa tanken på knölen i sitt bröst. Hennes barnmorska remitterade henne till bröstcentrum. Läkaren hon mötte där var inte alls orolig. Hon fick göra mammografi, men den visade inget. Läkaren ville för säkerhetsskull ta en biopsi och ett ultraljud.  

10 dagar av väntan och år som flutit ihop  

–På mitt återbesök fick jag veta att jag hade trippelnegativ cancer och behövde operera bort bröstet. I vanliga fall behandlar man med cytostatika, men då jag var gravid var det inte möjligt, säger Elin. 

Två dagar senare opererade man bort hela bröstet. Tiden som följer beskriver hon som ett vakuum med både delad glädje och sorg. Efter förlossningen påbörjade Elin sin cellgiftsbehandling. En behandling som gjorde att hon mådde fruktansvärt dåligt. Hon försökte hålla humöret uppe genom att tänka framåt. Trippelnegativ bröstcancer är en cancer som ofta kommer tillbaka och risken för återfall är som störst inom två år. 

Om Elin Ekman

Elin Ekman 42 år, gift & 4-barnsmamma 
Kroniskt sjuk i spridd trippelnegativ bröstcancer sedan 2022 
Instagram: @lillasparvöga 
Insamling via Cancerfonden: Lillasparvöga

Mellan hopp och förtvivlan 

När cytostatikabehandlingarna var över upplevde Elin att vården inte hade några andra rutiner för henne i jämförelse med en fullt frisk människa. Hon hade önskat en kontinuerlig uppföljning och inte bara en extra mammografi. Den första hade ju inte visat någon cancer. 

–Det är svårt att våga planera framåt. Jag måste vara lugn för barnen som har sin sorg och rädsla över att deras mamma är sjuk. Jag är den de litar på mest i hela världen. Att då inte kunna lova att jag ska bli frisk är tufft, menar Elin.

Foto: Privat

Individuellt anpassad screening 

Bara månader efter avslutad behandling visade det sig att Elins cancer spritt sig. Hon upplevde en stark rädsla över att behöva upprepa de behandlingar som fått henne att må dåligt. Lyckligtvis fick hon besked om att hennes tumörtyp matchade för immunterapi och att hon skulle få en skräddarsyddbehandling. En behandling som hon svarade bra på. Behandlingen ökar hennes chans för överlevnad, men hur länge är oklart. Elins enorma livsglädje och viljan att finnas där för sina barn är det som gör att hon håller gnistan vid liv. Det, och hoppet att forskare ska finna bot så att hon kan bli fri från cancern. 

Därför behövs det mer cancerforskning 

–Alla ska ha chansen att matcha med immunterapi. Cancerpatienter måste få en individuellt anpassad screening. Det ska heller inte spela någon roll var i landet du bor – alla ska ha rätt till samma vård, säger Elin. Hon menar också att täta bröstvävnader är en riskfaktor för bröstcancer som inte tas på tillräckligt stort allvar. Därför behövs det nya metoder för mammografi för tidig upptäckt av tumörer. Det krävs även att cancerforskningen är på tapeten hela tiden. Det behövs mer forskning och Elin betonar vikten av att stödja forskningen. Både Cancerfonden och Bröstcancerfonden driver arbete och forskning som gör skillnad och som är viktigt att stödja. Ingen ska behöva vänta i onödan på en behandlingsmetod som kan bidra till ökad livskvalitet eller förlängd överlevnad. För tid är ingenting som de med cancer har. 

Detta är Cancerfonden

Cancerfonden finansierar forskning, sprider kunskap och påverkar beslutsfattare i viktiga frågor.
Sedan 1951 har Cancerfonden delat ut 13 miljarder kronor till svensk cancerforskning. Överlevnaden i cancer har mer än fördubblats under samma tid.
Cancerfonden får inget statligt stöd utan är helt beroende av gåvor.

Nästa artikel